EU-beslut gynnar svensk skogsnäring

1
8248
Foto: Hellinnea/Mostphotos

När EU-parlamentet i förra veckan beslutade att inte förbjuda användning av timmer för produktion av biobränsle, jublade den svenska skogsbranschen. Samtidigt är flera miljöorganisationer och vissa forskare kritiska till att skogen används till bränsle.

Onsdagen den 17 januari höll EU-parlamentet en omröstning om tillverkning av biobränsle. För svensk skogsnäring var två av frågorna viktigast. Den första handlade om ifall EU skulle förbjuda användningen av skogsråvara som bioenergi. På den frågan blev det ett nej, det vill säga en seger för den svenska skogsnäringen.

Den andra viktiga frågan var om tallolja och skogsråvara ska räknas som förnybara bränslen. På den frågan blev det ett ja, alltså även det en seger för skogsbolagen.

Frågorna är viktiga eftersom skogsindustrin har utvecklat flera olika metoder för att omvandla skog till bränsle. Flera skogsbolag, exempelvis både SCA och Södra skogsägarna, har metoder för att omvandla timmer och massaved till biobränslen.

Beroende på vilken teknik man använder kan man framställa både bensin, diesel och etanol ur skogsråvara. Man räknar med att detta biobränsle under några år framöver fortsätter att vara dyrare än fossila bränslen, men skogsbaserade biobränslen kan bli avgörande för om Sverige ska ta sig ur fossilberoendet när det gäller drivmedel. På längre sikt, när ökad produktion driver ner priserna, kanske de dessutom kan komma att tävla i pris med fossila bränslen.

RenFuel är ett innovationsföretag som bygger på ett nytt sätt att behandla ämnet lignin som råvara i sin tillverkning av biobaserad olja som sedan kan raffineras till olika sorters biobränslen. Ligninet kommer ut som en restprodukt i massafabrikerna vid tillverkning av papper eller papp. Ligninet är svårt att använda, och i dag eldas det upp för elproduktion på plats i fabriken. Företaget samarbetar med både skogsindustrin och raffinaderier.

RenFuels vd Sven Löchen är positiv till EU-parlamentets beslut.

– Beslutet i EU-parlamentet var egentligen inte viktigt för RenFuels del, eftersom vi använder en restprodukt från massatillverkning som råvara. Den användningen är inte omstridd, men för branschen som helhet är det bra, säger han.

Han tycker dock att det var synd att EU-parlamentet behöll begränsningarna på hur stor andel av Europas bränslen som får komma från grödor. Han menar att även den sortens källa till biobränslen kommer att behövas för att göra Sverige fossilfritt.

I Sverige räknas omröstningen i EU-parlamentet som en seger för miljön, eftersom det kan bidra till att göra Europa och Sverige fossilfritt snabbare.

Men alla är inte överens om biobränslenas förträfflighet. Flera miljöorganisationer, exempelvis de svenska delarna av Greenpeace, Friends of the Earth och Climate Action har protesterat. De får också stöd av ett flertal forskare. En grupp på över 300 forskare skickade inför omröstningen ett gemensamt brev till EU-parlamentet, där de förklarar varför de är motståndare till att avverka skog för att göra biobränsle.

”Att hugga ner träd för att tillverka biobränsle frigör kol som annars skulle ha förblivit bundet i skogen, och att använda trä till annat än de sedvanliga träprodukterna bidrar till att avverkningen ökar även på andra ställen för att ersätta råvaran”, skriver de i brevet. Räknat per vikt, så ger trä som bränsle större utsläpp av koldioxid än fossila bränslen.

Den svenska skogsnäringen försvarar sig med att Sverige, tillsammans med Finland, har världens kanske mest ansvarsfulla skogsnäring, där skogsägaren är skyldig att återplantera skog på hyggena. Det gör att de nya träd som växer upp genast börjar agera som en kolsänka och därmed bidrar till att sänka koldioxidhalten i atmosfären.

Enligt forskarna hjälper det inte hela vägen fram. Även om skogen tillåts växa tillbaka, så bidrar trä som avsiktligt huggits ner för bränsle till en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. ”Att skogen växer upp igen och ersätter fossila bränslen kan så småningom betala tillbaka kolskulden, men det tar lång tid”, skriver de i brevet.

Återigen försvarar sig skogsindustrin. Sveriges skogsareal ökar för varje år. Trots att stora mängder skog avverkas, växer ändå mer till. Det innebär att skogen hela tiden ökar sin kapacitet som kolsänka.

Forskarna bakom brevet vill dock för klimatets skull se så mycket ved i skogen som möjligt, för det är bara då det är bundet och borta från atmosfären.

I brevet gör de dock en viktig åtskillnad. Biobränsle gjort av restprodukter är en annan sak. Eftersom restprodukterna ändå förr eller senare bryts ner till koldioxid bidrar sådan teknik till att minska nettoutsläppet av koldioxid eftersom det ersätter motsvarande mängd fossilt bränsle.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Hej
    Detta är en knivig fråga. Jag tycker att man inte får använda timmer till att elda med dvs i en panna. Men av artikeln framgår att man vill använda timmer till att göra typ etanol eller olja som också är ett typ av biobränsle. Tycker att man får använda massaved till att göra etanol och olja men inte timmer. Timmer ska användas för att bygga hus och liknande dvs olika träprodukter som plank, limträ, skivor, brädor.
    Anders L

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörer på byggarbetsplats respektive vid dator.

Fem ingenjörsyrken sticker ut i löneutvecklingen

Vad tjänar egentligen ingenjörer och hur har lönerna ökat? I Medlingsinstitutets genomgång av snittlönen för alla yrken med minst 10 000 anställda finns 14 ingenjörsyrken med. Vi tog en titt på dem och såg att...

Så vill ÅF minska avhoppen från ingenjörsprogrammen

Det behövs ett sjupunktsprogram för att minska avhoppen från ingenjörsprogrammen, skriver ÅF:s vd Jonas Gustavsson på DN debatt. Här är en snabbsammanfattning av vad han vill se hända. SCB visade förra året att av dem...

Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer ”Märket är inget tak”

Ska industrin fortsätta att sätta lönemärket? Nej, säger sex LO-förbund. Ja, säger Ulrika Lindstrand ordförande för Sveriges Ingenjörer. Hon menar att den konkurrensutsatta industrin ska gå först men betonar att märket inte hindrar större...

Lönestatistiken ger kraft till löneförhandlingarna

Hur står sig din lön i förhållande till andras? Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. Trots det kan det vara svårt att få medlemmarna att svara på löneenkäten....

Ingenjörer spelar nyckelrollen i nordens största batterifabrik

Det första spadtaget har precis tagits för bygget av Northvolts batterifabrik i Skellefteå, men rekryteringsarbetet för de som ska arbeta där är redan i full gång. Förutom maskinoperatörer söker de batteriexperter och ingenjörer inom...
Fredrik Präntare, med modellen där pilen symboliserar hans algoritm.

Spelutveckling gav pris för bästa exjobb

Hur får man entiteter i ett strategispel att organisera sig och samarbeta? Det har Fredrik Präntare tagit fram en algoritm för. Och algoritmen är också generell så att den kan användas utanför spelvärlden. För...
Sveriges Ingenjörer under mottagningen på flera högskolor.

”Vi har blivit en naturlig del av introduktionen till livet som ingenjör”

Sveriges Ingenjörer har precis avslutat årets arbete med mottagningskampanjen för nya ingenjörsstudenter och intresset för förbundet har ökat. Fler än förra året har ansökt om medlemskap, berättar Malin Lindström på Sveriges Ingenjörer. – Det är...
Förtroendevalda inom högskolan på kurs.

Förtroendevalda tar nya tag efter utbildning specifikt för högskolan

Nyligen hölls Sveriges Ingenjörers första utbildning specifikt för förtroendevalda inom högskolan. Ingenjören frågade några deltagare vad de kommer att ta tag i efter kursen – och det handlar både om saker som påverkar anställda...
video

Helene skrev en deckare före frukost

Många bär på drömmen att skriva en bok. Förbundsjuristen Helene Sjöman på Sveriges Ingenjörer började skriva en kvart om dagen och nu efter 2,5 år kan hon hålla sin debutroman i handen. Helene Sjöman gillar...

Facket granskar de utländska ingenjörernas löner

Allt fler högutbildade från länder utanför EU kommer till Sverige för att jobba. Som fackförbund granskar Sveriges Ingenjörer lönerna för 500–600 ingenjörer i månaden. De flesta erbjuder rimliga löner. Men inte alla. Efterfrågan på ingenjörer...