Högskoleutredning vill uppgradera undervisningen

0
2251
Foto: kasto80/Mostphotos

Svenska lärosäten premierar forskning på bekostnad av undervisningen. Det vill regeringens utredare Pam Fredman ändra på. Flera tekniska högskolor jobbar med metoder för att redan i undervisningen få in den sorts problemlösning som krävs i både forskningen och i det övriga näringslivet.

Före detta rektorn för Göteborgs universitet, Pam Fredman, civilingenjör i kemiteknik och professor i neurokemi, utreder på regeringens uppdrag framtidens ekonomiska och politiska styrning av landets lärosäten. Hon kom i början av 2018 med en indikation på vartåt utredningen lutar.

Ett av de viktigaste problemen som utredningen tar upp är den uppdelning som finns mellan högskolans forsknings- och utbildningspengar. Den har enligt utredaren främjat en kultur som undervärderar utbildningen i förhållande till forskningen.

Pam Fredman. Foto: Johan Wingborg.

– När är det egentligen utbildning och när är det forskning? Den här uppdelningen mellan forskning och undervisning finns inte i andra länder. Det står också i högskolelagen att det ska finnas ett nära samband mellan forskning och utbildning, säger Pam Fredman.

Kristina Edström är universitetslektor på KTH. Hennes färska avhandling handlar om hur man kan förena det teoretiska och det professionella i ingenjörsutbildningen. Hon frågar varför utbildningen handlar så mycket om teorin och varför studenterna så sällan får träna på riktiga problem.

– Jag har mött studenter som suckar över att lärarna bara vill veta om de har läst teorin, medan de själva hellre vill lära sig att lösa problem. Det måste ju hänga ihop på ett meningsfullt sätt. Det ska vara både en utbildning om teknik och en utbildning där man blir ingenjör.

Enligt Kristina Edström hänger frågan ihop med hur lärarkåren skapas. Den normala vägen är att doktorera i ett ämne. Efter det måste man ständigt kvalificera sig i forskningen. Man måste publicera, få anslag, uppdrag, tjänster och befordran, annars blir man marginaliserad. Systemet är till för att vaska fram de bästa, men då främst ur forskningens perspektiv.

– Varje steg i karriären hänger på bedömningar av mer seniora forskare, säger hon. Då väger yrkesmässiga meriter relativt lätt. På Chalmers och MIT finns specialtjänster för yrkesskickliga ingenjörer. Det handlar om ganska få individer, men det signalerar åtminstone att professionella värden också behövs.

Kristina Edström. Foto: Anna Simonsson

Tre kvaliteter behövs hos lärarkåren på högskolan, resonerar hon: vetenskaplig, pedagogisk och professionell skicklighet. På en teknisk högskola handlar det om att förstå den ingenjörsverksamhet som man utbildar för.

Kristina Edström har själv jobbat med att utveckla ett system för att förverkliga en sådan utbildning. CDIO är ett undervisningssystem som står för Conceive, Design, Implement and Operate. Det startade runt 2000 med några få tekniska högskolor: Det högt ansedda MIT i USA samt de svenska Chalmers, KTH och Linköpings universitet. Därefter har det växt till att omfattas av över 140 högskolor världen runt.
Civilingenjörsprogrammet i maskinteknik på Chalmers använder CDIO. De har bland annat moderniserat matematiken och förstärkt kopplingen mellan matematik och ingenjörsämnena. I matematikkurserna använder studenterna moderna beräkningsverktyg. Andra moment ligger i kurser som reglerteknik och hållfasthetslära, men som tydligt hänger ihop med matematiken. Simulering och visualisering blir naturliga arbetssätt som studenterna behärskar.

På KTH Farkost och Flyg finns kurser där studenterna utvecklar teknik under autentiska former. Uppgifterna är öppna, och inte tillrättalagda. De problem som uppstår har inga etiketter som berättar vilken teori som ska användas, och studenterna vet kanske inte om det räcker med den kunskap de redan har. Lärarna finns där för att stödja studenterna, men enligt Kristina Edström är de noga med att inte servera tolkningar eller lösningar.

– Sådana utbildningsformer förenar teorin med ingenjörsfärdigheterna, säger hon. Det går utmärkt att genomföra, men kräver lite mer av lärarna, både ämnesmässigt, pedagogiskt och ingenjörsmässigt.

Kristina Edström betonar att hon inte sitter inne med någon helhetslösning, men manar till att ta hänsyn till utbildningens behov när man utformar högskolornas lärartjänster och befordringsvägar.

Regeringens utredare Pam Fredman målar dock med bredare penslar än så. Hon vill också göra något åt det så kallade raka ackordet som finns på högskolorna, det vill säga att all ersättning till högskolan är prestationsbaserad. Den utgår i dag efter hur många studenter som registreras och klarar sina poäng, och tilldelningen av resurser minskar dessutom varje år med det så kallade produktivitetsavdraget som är kopplat till näringslivets ständigt ökande produktivitet. Det systemet gynnar utbildningar med många studenter i ett likriktat innehåll. Det missgynnar däremot utbildningar med få deltagare eftersom de ger osäkra intäkter till lärosätet, även om sådana utbildningar ger kompetens som är efterfrågad på arbetsmarknaden. Systemet har gjort det svårt för många lärosäten att planera långsiktigt, vilket i slutändan också riskerar kvaliteten i undervisningen.

Pam Fredman vill också se att högskolan bidrar mer till det livslånga lärandet med olika uppdrags- och vidareutbildningar, bland annat genom att utveckla samarbetet med näringslivet och offentlig sektor. I det sammanhanget bör högskolorna också få möjlighet att utnyttja sina särdrag. Varje lärosäte ska efter dialog med regeringen kunna profilera sig mer än i dag, så att det får möjlighet att utveckla sina styrkor. Hon exemplifierar med Luleå tekniska universitet där man kan mycket om gruvdrift. Ett liknande system finns i Norge.

Samtidigt vill hon inte bara satsa på excellensforskning, utan betonar att Sveriges konkurrenskraft till stor del hänger på bredden i utbildningen. Pam Fredmans uppdrag är inte att föreslå några belopp. Däremot vill hon hitta en robust modell för styrningen av lärosätena som gynnar hela samhället. Ny kunskap ska förmedlas till både studenterna och till samhällets alla sektorer. Där måste universiteten och högskolorna vara självständiga. Hon påpekar att den akademiska friheten inte alls är självklar i alla länder.

– Man måste kunna ställa alla sorters forskningsfrågor, och vi behöver en utbildning som uppmuntrar förmågan till kritiskt tänkande.

Pam Fredman ska presentera den slutgiltiga versionen av sin utredning i december 2018.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ljus framtid för höstens ingenjörsstudenter

Att studera till ingenjör är en god investering. Den bilden ger Sacos årliga prognos av framtidens arbetsmarknad för akademiker. De kommande fem åren kommer det fortsatt att råda balans i utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden...
ABB-roboten tillsammans med Fredrik "Benke" Rydman.

Inte bara industrirobot – nu ska IRB 6620 också dansa på scen

Till vardags används ABB:s industrirobot IRB 6620 som punktsvets och för materialhantering. Men i september tar en IRB 6620 klivet in på Stockholms Stadsteaters stora scen. Bakom föreställningen ligger hårt slit från en dansare...
Riksdagslistor

14 ingenjörer på riksdagslistorna i Östergötland

14 ingenjörer i Östergötland finns med på riksdagslistorna inför höstens val. De företräder sex olika partier. Och tre partier har fler ingenjörer på sina riksdagslistor i Östergötland än någon annanstans i landet. Det visar Ingenjörens...
Transperson i kostym

IBM stöttar anställda som kommer ut som transpersoner

IBM:s mångfaldschef Marie Nilsson har flera gånger varit med om att medarbetare sagt ”Jag är man i dag men jag känner mig som kvinna” eller tvärt om. För IBM är det självklart att stötta...
Riksdagslistor

Åtta ingenjörer på riksdagslistorna i Örebro län

Åtta ingenjörer i Örebro län finns med på riksdagslistorna inför höstens val. De företräder fyra partier - från Moderaterna till Vänsterpartiet. Det visar Ingenjörens genomgång av listorna valkrets för valkrets. Inför valet i höst går Ingenjören...
Matris över hur ett team i projektet flyttade sig mot högre produktivitet och högre positivitet/samarbete under projektets gång.

Ny studie: FoU lyckas bättre om man utvecklar teamet

FoU-projekt blir både mer produktiva och arbetsglädjen i dem blir större om man satsar på att utveckla samarbetet i teamet. Det visar en ny svensk studie av tekniska team. Studien ”Teamlyftet FoU” genomfördes 2015–2017 och...
Riksdagslistor

Nio ingenjörer på riksdagslistorna i Skaraborg

Nio ingenjörer i Skaraborg finns med på riksdagslistorna inför höstens val. Och de företräder fyra helt olika partier - Centern, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Det visar Ingenjörens genomgång av listorna valkrets för valkrets. Inför valet i...
Kvinna som är uttråkad på jobbet

Sex råd – så gör du när jobbet inte känns kul längre

Blir det inte bättre än så här? Är det här vad jag ska jobba med resten av livet och just här, på den här arbetsplatsen? Om du har de här tankarna: här är bra...
Riksdagslistor

Valkretsen runt Göteborg toppar i antal ingenjörer på riksdagslistorna

Valkretsen Västra Götalands län Västra ligger som en ring runt Göteborg. Där är antalet ingenjörer på riksdagslistorna större än någon annanstans i hela Sverige. Det visar Ingenjörens genomgång av listorna valkrets för valkrets. Inför valet i höst...
Person som läser i hängmatta

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 13 augusti

Följ oss gärna på Facebook där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på hemsidan är vi tillbaka igen från den 13 augusti. Trevlig sommar!