Så får du exjobbet att sticka ut

0
6901
Foto: Thinkstock/moodboard

Planera, ha en tydlig struktur och börja skriva tidigt är några av tipsen från två granskare och en prisvinnande ingenjör till den som ska skriva exjobb. En viktig del av handledarens roll är att se vilka behov den enskilda studenten har.

Tips till dig som ska göra ett exjobb

Välj en problemformulering som du har ett genuint intresse för. Det ökar chansen för att arbetet blir bra. Se också till att problemformuleringen är tillräckligt snäv. För breda problemformuleringar ger ofta ytliga exjobb.

Planering är A och O. Med en snäv problemformulering och god planering finns tid att hantera hinder och sidospår.

Börja skriva på ditt examensarbete direkt.

Titta på andra exjobb för inspiration. Hur har andra studenter lagt upp sina arbeten?

Se till att ditt examensarbete har en tydlig struktur, en röd tråd och att argumentationen är lätt att följa. När du börjar närma dig slutet av ditt exjobb bör du titta på om du verkligen svarar på din problemformulering, och se till att allt hänger ihop. Kan du verkligen dra de slutsatser du har dragit?

Gå igenom texten flera gånger för att se till att den är språkligt korrekt och begriplig.

Ha koll på regler och rättigheter, särskilt om du har tagit fram något under ditt examensarbete som kan vara patenterbart. Det du producerar under ditt exjobb har du normalt sett äganderätten till, förutsatt att du inte har ingått något avtal där du har överfört dina rättigheter till exempelvis det företag eller den organisation du gör ditt examensarbete i samarbete med.

Källa: Fredrik Edman, Robert Gerth och Albin Nilsson

Examensarbeten vid ingenjörsutbildningarna bedöms utifrån kvaliteten och nivån på processen, det ingenjörsmässiga och vetenskapliga innehållet samt presentationen. Men när vi talar om kvalitet och nivå är det skilda saker vi tänker på, enligt Fredrik Edman som handleder examensarbeten vid Lunds tekniska högskola samt sitter i Lilla Polhemsprisets kommitté, det pris som Sveriges Ingenjörer delar ut till den civilingenjörsstudent som har gjort det bästa examensarbetet vid ett svenskt lärosäte. Det gör det svårt att svara på vad som gör ett exjobb bra, säger Fredrik Edman.

Fredrik Edman– Problematiken ligger i att det inte är eller går att standardisera vad som är ett bra exjobb.

För handledare kan erfarenhet över tid underlätta bedömningen av vad som är en rimlig nivå på ett exjobb, enligt Fredrik Edman.

– För mig är definitionen av ett bra exjobb ett väl genomfört projekt i kombination med att resultaten kan användas någonstans, att det har blivit något intressant. Jag tycker också att det är viktigt att studenten lär sig något av sitt arbete, och att det förbereder dem för yrkeslivet, säger han.

A och O i examensarbetet är planering, enligt Fredrik Edman. Med en bra planering och ett arbete som behandlar ett mindre avgränsat område finns tid att hantera hinder och sidospår som oundvikligen brukar dyka upp.

– När jag har mitt första möte med studenter som jag ska handleda ska de ha gjort en grov planering, som jag ska godkänna. Där ska det stå vem som gör vad, när och hur. Därefter skapar studenterna ett dokument för examensarbetet där alla delar som ska finnas med står nedskrivna, och som man fyller på allt eftersom. Rapporten blir inte bra om man gör den lite med vänsterhanden sista veckan innan inlämning, säger Fredrik Edman.

Robert Gerth arbetar som operations manager på Design Evolution Scandinavia och har varit handledare för exjobbare både där och tidigare vid KTH. Han sitter också i Wimanska prisets kommitté, som delas ut av Sveriges Ingenjörer till bästa exjobb bland högskoleingenjörerna.

Robert Gerth ser ett samband mellan studentens intresse för sitt exjobbsämne och kvaliteten på exjobbet. Han råder därför studenter som ska välja ämne att fundera på vilka kurser de tyckte var roligast och varför. Ett annat sätt att hitta ett bra exjobbsämne är att fundera på vad man ofta läser om, vilka artiklar som brukar väcka ens intresse. Sedan gäller det att komma på en bra problemformulering som är tillräckligt snäv. För breda problemformuleringar kan resultera i ytliga exjobb, säger Robert Gerth.

Ett bra exjobb ska vara väl genomtänkt, ha en tydlig struktur och en röd tråd där argumentationen är lätt att följa, tycker Robert Gerth. Hans råd är att läsa in sig på hur en rapport ska vara strukturerad, förstå vad den ska innehålla och hur den ska hålla ihop.

När studenterna börjar närma sig slutet av sitt exjobb bör de titta på om de verkligen svarar på sin problemformulering, och se till att allt hänger ihop.

– Vad vi tittar på i Wimanska priskommittéen är om studenterna har använt sina metoder på rätt sätt. Har de räknat rätt, har de gjort rätt antaganden? Vi tittar också på om de har rätt kontext, om de resonerar på ett begripligt sätt. Hur har de resonerat i analysen och hur förhåller sig data till varandra? Kan studenten verkligen dra de slutsatser studenten gör?

Både Fredrik Edman och Robert Gerth tycker att en viktig del av handledarens roll är att se vilka behov den enskilda studenten har. Vissa behöver mer handledning med flera avstämningar längs vägen, andra är väldigt självgående. Det kan bero på examensarbetets komplexitet, eller på studentens mognadsgrad.

Civilingenjören Albin Nilsson fick Lilla Polhemspriset 2017 för sitt examensarbete där han på uppdrag av företaget Processum undersökte metoder för att göra bioaska bättre lämpad som gödningsmedel. Exjobbet började betydligt bredare än det slutligen blev, berättar han.

Albin Nilsson, Lilla Polhemspristagare 2017. Foto: Sören Back
Albin Nilsson. Foto: Sören Back

– I grova drag byggde fokus i början på ett antagande om att den metod jag skulle göra exjobbet på skulle fungera, senare blev frågan om metoden skulle fungera eller inte. Tanken var också att jag skulle göra fler studier inom projektet, men det fanns inte tid till det så det fick vi plocka bort. I början skulle jag kolla på en processlösning. Det tog några veckor innan jag insåg att det inte skulle gå. Det gick från att vara ett exjobb med lite labbtid till ett nästan helt labbetonat exjobb, berättar Albin Nilsson.

Albin Nilsson började tidigt titta på gamla exjobb för att se hur andra studenter hade lagt upp sitt arbete, något han råder andra studenter att göra. Han började också tidigt skriva på sitt eget examensarbete, vilket underlättade när han skulle läsa in sig på och förstå teorin.

–  Eftersom jag skrev kontinuerligt var jag i princip klar med ett första utkast av rapporten när jag var klar med jobbet. Då fick jag tre veckor på mig att gå igenom texten, många gånger, berättar Albin Nilsson, som i dag arbetar som utvecklingsingenjör på SCA:s pappersbruk i Ortviken.

Ania Obminska

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fler ingenjörsstudenter vill ta examen

Först examen sedan jobb. Så svarar allt fler studenter i Sveriges Ingenjörers årliga löneenkät. Men dataingenjörerna väljer ofta en annan väg.

Scania stänger för klimatutbildning av anställda

Fredagen den 20 september stoppas allt arbete under en timme på Scanias anläggningar över hela världen. Då ska samtliga 52 000 anställda ska lära sig mer om klimatfrågor.

Roadshow för att fler kvinnor ska bli ingenjörer

Alltför få kvinnor väljer att bli ingenjör, tycker IVA, Sveriges Ingenjörer och Teknikföretagen. Därför besöker de 13 lärosäten under 2019 för att inspirera till förändring.

”Min chef är missnöjd med mig. Vad ska jag göra?”

Sveriges Ingenjörers ombudsman förklarar riskerna med att bli uppsagd av personliga skäl och hur du undviker att hamna i den situationen.

Administrativ börda tynger universitetslärare

Många och svårnavigerade it-system tar tid och skapar onödig stress för lärare på universitet och högskola.

Högskolan Väst knyter närmare band till arbetslivet

"Det är avgörande för att vi ska fortsätta vara konkurrenskraftiga som industriland", säger Lennart Malmsköld, universitetslektor.

Faktaresistens och fake news utmanar forskarvärlden

"Vi behöver vara mer lyhörda för de förändringar vi ser. Därför är ledarskapet en ödesfråga för universitetets framtid", säger rektorn på Lunds universitet.

Chalmersforskare: ”Oväntat” att få Breakthrough Prize

Chalmers har varit med i projektet som i våras lyckades avbilda ett svart hål. John Conway ledde arbetet på Chalmers. Här berättar han.

Två svenska miljöentreprenörer tävlar om miljonpris

Kiselalger och ett nytt superbatteri för energilagring. Det ägnar sig de två svenska företag åt - som båda är finalister i en internationell entreprenörstävling.

Nu förbereder sig ABB-ingenjörerna för Hitachi

I juli 2020 tar Hitachi över ABB Power Grids. Internt finns viss besvikelse över att ägandet lämnar Sverige – men mest pågår förberedelserna, kulturellt och affärsmässigt.