Så får du exjobbet att sticka ut

0
6153
Foto: Thinkstock/moodboard

Planera, ha en tydlig struktur och börja skriva tidigt är några av tipsen från två granskare och en prisvinnande ingenjör till den som ska skriva exjobb. En viktig del av handledarens roll är att se vilka behov den enskilda studenten har.

Tips till dig som ska göra ett exjobb

Välj en problemformulering som du har ett genuint intresse för. Det ökar chansen för att arbetet blir bra. Se också till att problemformuleringen är tillräckligt snäv. För breda problemformuleringar ger ofta ytliga exjobb.

Planering är A och O. Med en snäv problemformulering och god planering finns tid att hantera hinder och sidospår.

Börja skriva på ditt examensarbete direkt.

Titta på andra exjobb för inspiration. Hur har andra studenter lagt upp sina arbeten?

Se till att ditt examensarbete har en tydlig struktur, en röd tråd och att argumentationen är lätt att följa. När du börjar närma dig slutet av ditt exjobb bör du titta på om du verkligen svarar på din problemformulering, och se till att allt hänger ihop. Kan du verkligen dra de slutsatser du har dragit?

Gå igenom texten flera gånger för att se till att den är språkligt korrekt och begriplig.

Ha koll på regler och rättigheter, särskilt om du har tagit fram något under ditt examensarbete som kan vara patenterbart. Det du producerar under ditt exjobb har du normalt sett äganderätten till, förutsatt att du inte har ingått något avtal där du har överfört dina rättigheter till exempelvis det företag eller den organisation du gör ditt examensarbete i samarbete med.

Källa: Fredrik Edman, Robert Gerth och Albin Nilsson

Examensarbeten vid ingenjörsutbildningarna bedöms utifrån kvaliteten och nivån på processen, det ingenjörsmässiga och vetenskapliga innehållet samt presentationen. Men när vi talar om kvalitet och nivå är det skilda saker vi tänker på, enligt Fredrik Edman som handleder examensarbeten vid Lunds tekniska högskola samt sitter i Lilla Polhemsprisets kommitté, det pris som Sveriges Ingenjörer delar ut till den civilingenjörsstudent som har gjort det bästa examensarbetet vid ett svenskt lärosäte. Det gör det svårt att svara på vad som gör ett exjobb bra, säger Fredrik Edman.

Fredrik Edman– Problematiken ligger i att det inte är eller går att standardisera vad som är ett bra exjobb.

För handledare kan erfarenhet över tid underlätta bedömningen av vad som är en rimlig nivå på ett exjobb, enligt Fredrik Edman.

– För mig är definitionen av ett bra exjobb ett väl genomfört projekt i kombination med att resultaten kan användas någonstans, att det har blivit något intressant. Jag tycker också att det är viktigt att studenten lär sig något av sitt arbete, och att det förbereder dem för yrkeslivet, säger han.

A och O i examensarbetet är planering, enligt Fredrik Edman. Med en bra planering och ett arbete som behandlar ett mindre avgränsat område finns tid att hantera hinder och sidospår som oundvikligen brukar dyka upp.

– När jag har mitt första möte med studenter som jag ska handleda ska de ha gjort en grov planering, som jag ska godkänna. Där ska det stå vem som gör vad, när och hur. Därefter skapar studenterna ett dokument för examensarbetet där alla delar som ska finnas med står nedskrivna, och som man fyller på allt eftersom. Rapporten blir inte bra om man gör den lite med vänsterhanden sista veckan innan inlämning, säger Fredrik Edman.

Robert Gerth arbetar som operations manager på Design Evolution Scandinavia och har varit handledare för exjobbare både där och tidigare vid KTH. Han sitter också i Wimanska prisets kommitté, som delas ut av Sveriges Ingenjörer till bästa exjobb bland högskoleingenjörerna.

Robert Gerth ser ett samband mellan studentens intresse för sitt exjobbsämne och kvaliteten på exjobbet. Han råder därför studenter som ska välja ämne att fundera på vilka kurser de tyckte var roligast och varför. Ett annat sätt att hitta ett bra exjobbsämne är att fundera på vad man ofta läser om, vilka artiklar som brukar väcka ens intresse. Sedan gäller det att komma på en bra problemformulering som är tillräckligt snäv. För breda problemformuleringar kan resultera i ytliga exjobb, säger Robert Gerth.

Ett bra exjobb ska vara väl genomtänkt, ha en tydlig struktur och en röd tråd där argumentationen är lätt att följa, tycker Robert Gerth. Hans råd är att läsa in sig på hur en rapport ska vara strukturerad, förstå vad den ska innehålla och hur den ska hålla ihop.

När studenterna börjar närma sig slutet av sitt exjobb bör de titta på om de verkligen svarar på sin problemformulering, och se till att allt hänger ihop.

– Vad vi tittar på i Wimanska priskommittéen är om studenterna har använt sina metoder på rätt sätt. Har de räknat rätt, har de gjort rätt antaganden? Vi tittar också på om de har rätt kontext, om de resonerar på ett begripligt sätt. Hur har de resonerat i analysen och hur förhåller sig data till varandra? Kan studenten verkligen dra de slutsatser studenten gör?

Både Fredrik Edman och Robert Gerth tycker att en viktig del av handledarens roll är att se vilka behov den enskilda studenten har. Vissa behöver mer handledning med flera avstämningar längs vägen, andra är väldigt självgående. Det kan bero på examensarbetets komplexitet, eller på studentens mognadsgrad.

Civilingenjören Albin Nilsson fick Lilla Polhemspriset 2017 för sitt examensarbete där han på uppdrag av företaget Processum undersökte metoder för att göra bioaska bättre lämpad som gödningsmedel. Exjobbet började betydligt bredare än det slutligen blev, berättar han.

Albin Nilsson, Lilla Polhemspristagare 2017. Foto: Sören Back
Albin Nilsson. Foto: Sören Back

– I grova drag byggde fokus i början på ett antagande om att den metod jag skulle göra exjobbet på skulle fungera, senare blev frågan om metoden skulle fungera eller inte. Tanken var också att jag skulle göra fler studier inom projektet, men det fanns inte tid till det så det fick vi plocka bort. I början skulle jag kolla på en processlösning. Det tog några veckor innan jag insåg att det inte skulle gå. Det gick från att vara ett exjobb med lite labbtid till ett nästan helt labbetonat exjobb, berättar Albin Nilsson.

Albin Nilsson började tidigt titta på gamla exjobb för att se hur andra studenter hade lagt upp sitt arbete, något han råder andra studenter att göra. Han började också tidigt skriva på sitt eget examensarbete, vilket underlättade när han skulle läsa in sig på och förstå teorin.

–  Eftersom jag skrev kontinuerligt var jag i princip klar med ett första utkast av rapporten när jag var klar med jobbet. Då fick jag tre veckor på mig att gå igenom texten, många gånger, berättar Albin Nilsson, som i dag arbetar som utvecklingsingenjör på SCA:s pappersbruk i Ortviken.

Ania Obminska

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sandslott

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 12 augusti

Följ oss gärna på Facebook där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 12 augusti. Trevlig sommar! 

”Vi är i Almedalen för att lyfta ingenjörernas frågor”

Almedalsveckan pågår för fullt och Sveriges Ingenjörer är på plats. Vi ringde upp förbundsordförande Ulrika Lindstrand och fick en rapport från Visby. Alla medlemmar förstår kanske inte värdet av att förbundet deltar i Almedalen. Vad...
Avtal som rivs, ingenjörerna Sanna och Mattias Fager, test och Ulrika Lindstrand.

Här är de mest lästa artiklarna i år

Kärlek, utbrändhet, ilska över löner och tips inför anställningsintervjuer. Det är några av ämnena i de mest lästa artiklarna på Ingenjören.se under första halvåret 2019. Har du läst artiklarna som hamnar i topp? Kolla...

Ola Serneke – en av de två ingenjörer som sommarpratar

Ola Serneke, ägare och VD för byggföretaget Serneke, gör i år debut som sommarvärd på Sveriges Radio. Med en civilingenjörsexamen från Chalmers i botten är han därmed en av två ingenjörer bland årets sommarpratare.  Hur...

Missa inte ingenjörernas digitala löprundor i 15 svenska städer

Förra året lanserades figure running i Sverige. Det var företaget Ramboll som tog hjälp av sina ingenjörer för att ta fram löprundor formade som figurer i några svenska städer. I maj uppdaterades appen med...
Några ledamöter under Ingenjörsfullmäktige 2018

Nu ska medlemmarna påverka Sveriges Ingenjörer mer

Sveriges Ingenjörers demokratiöversyn går nu in i ett slutskede. Över sommaren arbetar förbundsstyrelsen fram ett inriktningsförslag som presenteras för ledamöterna i Ingenjörsfullmäktige i höst – inför beslut om förändringarna på fullmäktige i november. Det...

Christer Fuglesang: Sverige borde satsa mer på rymden

Den 20 juli är 50 år sedan Apollo 11 tog de första människorna till månen. Christer Fuglesang, Sveriges första och hittills enda astronaut som varit i rymden, är med och firar detta tillsammans med...

Arbetslösheten för ingenjörer är fortfarande låg

I april var bara 1,1 procent av de yrkesverksamma medlemmarna i Sveriges Ingenjörer arbetslösa. Arbetsförmedlingen rapporterar också att antalet varslade personer fortfarande är lågt. Arbetslösheten för Sveriges Ingenjörers medlemmar har de senaste åren varit låg...

Läkemedelsföretaget Sobi varslar 90 om uppsägning

Chock och besvikelse är vad många medarbetare på läkemedelsföretaget Sobi i Stockholm känner efter beskedet att 90 forskartjänster försvinner. Sveriges Ingenjörer stöttar Akademikerföreningen i förhandlingarna som startar den här veckan.  Företaget Swedish Orphan Biovitrum AB,...
Ingenjören och hållbarhetsforskaren Susanna Elfors startade en Facebookgrupp för folk som reser med tåg till Europa.

Ingenjören som blivit drottning av tågsemester

Hon är ingenjör och hållbarhetsforskare och en av dem som gett tågresandet en rejäl skjuts. Susanna Elfors grundade Facebookgruppen Tågsemester (med över 90 000 medlemmar) och har startat tågresebyrå. Vi ringde upp henne. Hur kommer det...