Domsjö Fabriker fick industrins jämställdhetspris

Damsjö Fabriker fick motta Industrins jämställdhetspris av jämställdhetsminister Åsa Regnér. Från vänster: Jeanette Börjesson HR-chef, jämställdhetsminister Åsa Regnér, Lars Winter VD och Monica Backerholm kommunikationsansvarig.

Domsjö Fabriker i Örnsköldsvik har länge arbetat målmedvetet med jämställdhet och i dag består ledningsgruppen av 60 procent kvinnor.

–Här går alla anställda en kurs i säkerhetskultur där vi diskuterar arbetsklimat och hur vi behandlar varandra på jobbet, säger Maria Wallenius, ordförande för akademikerna på företaget.
Igår fick Domsjö Fabriker motta Industrirådets jämställdhetspris.

Industrins jämställdhetspris delades ut för första gången 2012. Priset är ett sätt att sprida information om bra arbetssätt och goda exempel, som i sin tur kan inspirera företagen i utvecklingen av jämställdhetsarbetet. På Industridagen i Linköping den 5 februari delades den femte upplagan av priset ut.

– Ett rekordstort antal nomineringar har kommit in i år. Det ser vi som ett tecken på att industrin tycker att de här frågorna är viktiga, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer som sitter i Industrirådets arbetsgrupp för priset.

Kriterierna som Industrirådet bedömer går inte ut på att hitta företaget som är bäst. Priset går inte till det mest jämställda företaget utan till det som jobbar mest framgångsrikt med att förändra.

I år gick priset till Domsjö Fabriker i Örnsköldsvik, ett bioraffinaderi som tillverkar cellulosa, lignin och bioetanol från den svenska skogen.

–Egentligen är det konstigt med ett pris för jämställdhet när det är så självklart att vi behöver jämställda arbetsplatser, säger vd Lars Winter.

Domsjö Fabriker har länge arbetat på alla nivåer i företaget för att få en mer jämställd arbetsplats och enligt Lars Winter är förklaringen enkel.

–Arbetskraften i Sverige består till 50 procent av kvinnor och vi som är arbetsgivare måste göra vad vi kan för att få den bästa delen av hela arbetsstyrkan, inte bara 50 procent, säger Lars Winter.

Därför börjar jämställdhetsarbetet vid Domsjö Fabriker redan vid rekryteringen och platsannonserna har förändrats i sin utformning.

–Det är viktigt att vi visar att vi gör hållbara produkter som bidrar till att ut-veckla bioekonomin. Vi försöker visa att vi är en socialt engagerad arbetsgivare och att vi har arbetsuppgifter som är intressanta oavsett kön eller sexuell läggning, säger Lars Winter.

Han tror att platsannonsernas nya utformning har gett effekt och företaget har också fått fler kvinnliga sökande.

–Den senaste tiden tycker jag att vi har lyckats riktigt bra framför allt när det gäller ledande positioner men vi måste också jobba mer för att få fler kvinnor till operatörssidan inom underhåll.

Bland de kollektivanställda är männen fortfarande i klar majoritet men bland ingenjörerna är ungefär hälften kvinnor. En av dem är Maria Wallenius, civilingenjör i kemiteknik som sedan 2011 har varit ordförande i Akademikerföreningen på företaget. Hon är nybliven produktionsledare, den andra kvinnan på en sådan position.

–När vi blev nominerade till Industrins jämställdhetspris började jag fundera över jämställdheten här på Domsjö Fabriker. Den är något som jag inte ens reflekterar över i vardagen. Sedan jag började på företaget har vi varit lika många män som kvinnor bland akademikerna och även bland de kollektivanställda blir kvinnorna allt fler och fler.

Domsjö Fabriker har många kvinnor på ledande befattningar, ovanligt i ett industriföretag, och i dag består ledningsgruppen av 60 procent kvinnor.

–Det här tror jag har banat väg för fler. Vår produktionschef Christin Norberg syns ofta i media och det tror jag har stor betydelse. Vi visar att det finns kvinnor i ledningen för företaget och det tror jag lockar hit fler, säger Maria Wallenius.

Hon ger också flera exempel på hur företaget arbetar för att förändra en tidigare manlig kultur. Nyligen avslutades en utbildning i säkerhetskultur för alla medarbetare. Maria och två kolleger har blivit internutbildare för att driva utbildningen vidare för alla nyanställda.

–Det handlar om normer, regler, trivsel, arbetsklimat och hur vi behandlar varandra på arbetet. Målet med utbildningen är att höja säkerheten men också att lyfta de mer mjuka frågorna. Om man inte samarbetar bra och trivs tillsammans kan det påverka hur vi beter oss och det kan äventyra säkerheten, säger Maria Wallenius.

Cheferna får också möjlighet att nominera anställda som inte är chefer till den veckolånga utbildningen ”att leda utan att vara chef”. HR-avdelningen som gör urvalet har en tydlig målsättning att anmäla lika många män som kvinnor till utbildningen.

Maria Wallenius tror också att det utåtriktade arbetet mot skolor är jätteviktigt. Domsjö Fabriker är aktiva inom organisationen Skogen i skolan och arbetar nära den kommunala teknikskolan KomTek som finns i Örnsköldsvik.

–När vi tar emot studiebesök eller besöker skolor är vi noga med att eleverna också får möta kvinnor på de mansdominerade jobben.

Domsjö Fabriker är också fadderföretag till en skola.

–Det här är en skola som verkligen är mångkulturell och där jobbar vi tillsammans med eleverna med integration och jämställdhet. Vi följer varje år en niondeklass och gör olika projekt tillsammans. Två elever vinner på vårkanten ett sommarjobb här på fabriken.

Domsjö Fabriker ägs sedan flera år av det indiska företaget Aditya Birla. Indien är inte ett land som är känt för sitt jämställdhetsarbete men Lars Winter säger att han inte stöter på något motstånd.

–De är nyfikna och jag känner att jag har deras stöd även om jämställdhetsarbetet i Indien inte alls är så starkt som i Sverige. Däremot har Aditya Birla ett stort socialt ansvar. De bygger skolor och hjälper till med utbildningar för dem som bor i områden kring fabrikerna i Indien. Det kommer också fler kvinnor i ledande ställningar i andra delar av företaget även om Indien inte har kommit lika långt som vi har i Sverige. Vi får helt enkelt vara föregångare.

1 kommentar

  • Jonas

    När jag läste artikeln förundrades jag över att vikten lades på att det var 60% kvinnor i ledningen. Det gör väl inte en arbetsplats jämställd för att det är en obalans i könsfördelningen i ledningen? Företaget kan ju så klart inte klandras för att ha fått ett pris, men jag undrar hur texten hade sett ut om obalansen var tvärt om? Fler kvinnor i ledningen ökar på sin höjd jämställdheten tills det är 50-50, efter det så minskar den, om man nu tror på en utfallsbaserad jämställdhet. I en jämställdhet som är baserad på samma rättigheter bör %-förhållandet inte ha någon betydelse alls. Innan vi pratar om jämställdhet kanske vi ska klargöra vad vi menar, annars blir det väldigt svårt att förstå varandra.

    09 februari 2018

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Han är nörden i gillestugan som blev Excelkändis

Han är nörden i gillestugan som blev Excelkändis

Ingenjören David Stavegård har nära 18 000 prenumererar på ”torsdagstipset” där han visar smarta funktioner i Excel.  Själv är han mest stolt över att ingå i den exklusiva grupp som regelbundet träffar Microsofts Excelteam.
Fler artiklar