Sifferlösa avtal är arbetsgivarnas favoriter

0
5224
Arbetsgivarna föredrar sifferlösa avtal. Foto: Mostphotos/Wavebreakmedia.

Stora företag är mer positiva till kollektivavtal än mindre och de med sifferlösa avtal är allra mest positiva. I Arbetsmarknadsekonomiska rådets nya rapport har man frågat arbetsgivare om deras syn på kollektivavtal. Den främsta kritiken mot avtalen är svårigheten att anpassa löneutvecklingen till hur bra företaget går.

Det är en trend som syns över hela världen. Allt färre anställda är medlemmar i ett fackförbund och så ser utvecklingen ut även i Sverige. För 25 år sedan var 85 procent av alla anställda i Sverige med i ett fackförbund. 2016 hade andelen sjunkit till 69 procent. Bland tjänstemän i privat sektor sjönk organisationsgraden fram till 2008 då den vände upp och i dag är en högre andel tjänstemän än arbetare inom privat sektor medlem i ett fackförbund.

Trots denna utveckling är nio av tio anställda täckta av kollektivavtal. Inom stat och kommun har samtliga kollektivavtal.

Samtidigt som intresset för att vara med i facket sjunker har arbetsgivarnas organisationsgrad gått i motsatt riktning och det har skapat en obalans.

Lars Calmfors

–På sikt utgör det här ett hot mot kollektivavtalen, säger professor Lars Calmfors, ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet.

Han menar att det finns en risk om kollektivavtalen på sikt bärs upp av arbetsgivarna, det vill säga att det inte längre finns två starka parter som stöttar avtalen. Det skulle på sikt kunna hota den svenska modellen.

I den nya rapporten från Arbetsmarknadsekonomiska rådet hänvisar man till utvecklingen i Tyskland. I mitten av 80-talet var täckningsgraden för kollektivavtal där nästan lika stor som i Sverige men är i dag nere på omkring 30 procent. Under samma period har organisationsgraden i fackförbund sjunkit och i dag är inte mer än omkring 17 procent av löntagarna i Tyskland med i ett fackförbund.

–De tyska erfarenheterna visat att det kan ske stora förändringar snabbt. Där blev täckningsgraden för avtalen och anslutningsgraden för fackförbunden så låg att den nådde en tipping point. När avtalen inte längre bars fram av båda parterna blev lösningen istället minimilöner genom lagstiftning.

I rapporten redovisas också resultatet av en enkät där rådet har frågat arbetsgivare om deras uppfattning om kollektivavtal. Sex av tio svarar att de skulle teckna kollektivavtal även om facken försvagades och deras möjlighet att tvinga fram avtal med stridsåtgärder minskade. 15 procent av arbetsgivarna skulle helst slippa kollektivavtal och mest negativa är byggföretag.

Arbetsgivare som har kollektivavtal menade att det främsta skälet var att få ett bra anseende och bra relationer med de anställda. Arbetsgivare utan kollektivavtal svarade att de ogillade avtalen därför att de erbjuder standardiserade paket, svårigheter att differentiera löner och bestämma arbetstiden.

Företag med sifferlösa avtal har en mer positiv syn på kollektivavtal än arbetsgivare med avtal som anger en siffra för nivån på den kollektiva löneutvecklingen. Därför menar rapportförfattarna att fler sifferlösa avtal på arbetsmarknaden kan vara en av lösningarna för att göra kollektivavtalen mer attraktiva för företagen.

–Möjligheter till enklare och mindre omfattande avtal, en slags kollektivavtal light, skulle kunna vara en väg för att få fler småföretag och internationella koncerner intresserade av att teckna kollektivavtal, säger Lars Calmfors.

I dag är sifferlösa avtal vanligast bland tjänstemän och akademiker i offentlig sektor. Omkring tio procent av tjänstemännen i privata företag har också sifferlösa avtal.

Sveriges Ingenjörer har flera sifferlösa avtal, bland annat för medlemmarna som jobbar inom offentlig sektor. Ove Rang, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörers offentliga enhet, ser stora möjligheter med avtalen men också att det är en utmaning att få processen att fungera väl.

Ove Rang

–Den här modellen ger möjlighet att kunna premiera arbetsinsatser utan begränsningsregler. Jag håller med om det som utredningen säger, att sifferlösa avtal ligger rätt i tiden när det är arbetskraftsbrist för att få en marknadsanpassning av lönerna, säger Ove Rang.

Även om det ännu inte finns studier som utvärderar löneutvecklingen tror han att själva modellen med lönesättande samtal har andra gynnsamma effekter både för de enskilda ingenjörerna och för arbetsgivarna.

–En effekt som vi har kunnat se är fler nyanställningar. Under lönesamtalen när ingenjörerna berättar om sina arbetsinsatser och på vilket sätt han eller hon bidragit till verksamhetsmålen får arbetsgivaren ofta en aha-upplevelse och en ny syn på att man behöver fler ingenjörer för att nå bättre resultat. Med decentraliserad lönesättning kan man bättre se verksamhetsbehoven och den viktiga roll som ingenjörerna har.

Ove Rang medger att varken fack eller vi eller arbetsgivare är helt nöjda med hur löneprocessen fungerar men han menar att det är för tidigt att säga att den aldrig kommer att fungera.

–Inom kommun- och landstingssidan startar vi i dagarna ett pilotprojekt i Linköping där vi ska granska olika offentliga arbetsgivare för att se hur fack och enskilda medlemmar upplever att processen med sifferlösa avtal fungerar. När vi ser resultaten måste vi utvärdera dem för att kunna utveckla och förbättra det som inte fungerar, säger Ove Rang.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Arbeta hemifrån gör att livspusslet fungerar bättre

I en medlemsundersökning av Sveriges Ingenjörer svarar hälften av kvinnorna som arbetar hemifrån under krisen att de upplever en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv.
Droger, coronakarta, lönestatistik och ingenjören som hoppade av ekorrhjulet.

Värdet av examen, coronakartan och droger – det är mest läst i år

Här är de 20 artiklar som flest läst på Ingenjören.se under första halvåret 2020.
Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

Går det att få semesterkänsla i en tid av hemarbete, restriktioner och varsel? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

Korttidsarbete räcker inte – varsel på Volvo och Sandvik 

Två stora industriföretag, AB Volvo och Sandvik, varslade om uppsägningar veckan före midsommar. Varslen berör tillsammans omkring 1300 jobb för tjänstemän.

Vad kan du om solen? Testa dina kunskaper!

Hur många jordklot ryms det i solen och hur ljust ska det vara för att räknas som dagsljus? Gör sol-quizet och sätt dina kunskaper på prov!

Semestertips: Lyssna på radioserien ”AI och jobben”

Hur påverkar AI jobben, vilka försvinner och vilka förändras? Och vad är etiskt försvarbart när nästan allt är möjligt? Missa inte radioserien AI och jobben som tar upp de viktiga frågorna.

”Viktigt ämne för alla blivande ingenjörer”

"Arbetsmiljö är en av vår tids viktigaste frågor som borde få en högre status i utbildningarna" säger Jonas Borell, årets vinnare av Levipriset.

Fem tips för en lyckad digital anställningsintervju

Med bra förberedelser kan en digital anställningsintervju faktiskt fungera bättre än en vanlig fysisk intervju. Det finns några saker som är särskilt viktiga att tänka på.
Stefan Blomberg

Så kan du agera mot mobbning på jobbet

Mobbning på jobbet är nedbrytande för den som utsätts och skadligt för hela arbetsgruppen. Men det går att göra något åt. Här är psykologen Stefan Blombergs råd.    

Fem misstag som hämmar verksamheten

Vad är det som utmärker Sveriges bästa verksamheter och vad gör alla andra för fel? Henrik Eriksson, biträdande professor på Chalmers, har svaret.