Ministern vill förenkla högskolevalet

0
2320
Foto: Wavebreakmedia/Mostphotos

Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson vill förenkla intagningen till högskolan. Hon vill bland annat öka möjligheterna för studenter att själva välja inriktning efter att ha läst Tekniskt basår. Ingenjören fick en kort intervju med ministern om propositionen Fler vägar till kunskap.

På vilket sätt gör propositionen antagningen till högskolan tydligare?
– Regelverket är idag ett lapptäcke där man har lagt till och dragit ifrån. Det har gjort systemet oförutsägbart. Det är svårt för studenter att förstå vad som krävs för komma in på högskolan. Vi lägger nu ramverk där vi lägger fokus på kompetens för att få allmän behörighet till högskolan.

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. Foto: Kristian Pohl, regeringskansliet

Hur bidrar propositionen till att skapa fler ingångar till högskolan än tidigare?
– Viktigt är förslaget om behörighetsprov. Det blir en ny ingång för dem som redan befinner sig i yrkeslivet, men som inte har gymnasiebetyg.

Hur kan det provet komma att se ut?
– Det skiljer sig från högskoleprovet, eftersom det bara ska testa om man har allmän behörighet eller inte. Vi kommer att ge högskolerådet i uppdrag att ta fram förslag på att ta fram ett sådant prov. Till att börja med blir det försöksverksamhet och tanken är att det blir några år av utformning och försök innan vi släpper det nationellt.

Vad menar ni med att grundläggande behörighet ska uttryckas i kompetenser?
– I dag får man ett gymnasiebetyg eller, om man inte har det, en validering. Men nu är tanken att säga vilken kompetens som utbildningarna ger.

I den så kallade Tillträdesutredningen som föregick propositionen fanns det resonemang om att ta bort meritbetygen. Hur blir det med dem?
– Nej vi har inte med några ändringar om meritbetygen i propositionen. Meritbetygen handlar främst om moderna språk, och det är riskabelt att ta bort dem. De är numera frivilliga. De moderna språken är redan hotade, och det är viktigt att många läser ett andra språk utanför engelskan. Vi är dessutom överens på EU-nivå om att många elever ska läsa mer än engelska. Så meritbetygen kommer att behållas tills vidare.

Ni skriver också att högskoleprovet inte säger så mycket om genomströmningen i ingenjörsutbildningarna?
– Den grupp som kommer in på ingenjörsutbildningar via högskoleproven har en högre andel avhopp än andra. Men ett högskoleprov är inte heller som ett gymnasiebetyg som värderar en elev över tre år. Vissa högskolor ska kunna ta in en mindre andel via högskoleprovet. Det gäller främst ingenjörsutbildningar där högskoleprovet inte har gett samma resultat. Men man kan ju jobba med lokala intagningskriterier. På vissa utbildningar använder man intervjuer för att hitta de mest motiverade studenterna. Vi tycker de ska använda detta i högre grad. Det kan få fram mer heterogena och välmotiverade studentgrupper.

Många av dem som inte slutför ingenjörsutbildningen hoppar ju av för att de får jobb, inte för att de inte klarar den. Vad kan ni göra åt det?
– Det är de sena avhoppen, och de är ett otyg där lärosätena behöver jobba med arbetsgivarna för att motivera studenterna att göra klart studierna. Det är viktigt till exempel om man senare vill bygga på sin utbildning.

Där kommer alltså det här med livslångt lärande in?
– Absolut. Man ska kunna komma tillbaka, skaffa ny kunskap och bygga vidare på den. Men då måste man vara klar med sin examen. Där har lärosäten och arbetsgivare ett stort ansvar. Det kommer vi inte åt med urvalsgrunderna.

Var det någon del av propositionen där ni mötte särskilda utmaningar?
– Att kunna använda lämplighetsprov som särskild behörighet. Det är främst tänkt för lärarutbildningarna. Vi har haft försöksverksamhet vid Jönköpings högskola. De har i intervjuer prövat saker som motivation och ledarskapsförmåga. De är nöjda med utfallet av försöken och går vidare med dem.

– Vi vill också lyfta fram att regeringen kan komma att bredda utbildningarna Tekniskt basår och Teknikcollage och låta dem ge särskild behörighet för flera tekniska utbildningar. Har man läst basåret har man bra förutsättningar för att slutföra en ingenjörsutbildning.

Sture Henckel

SENASTE NYTT

Debatt: Rösta i fullmäktigevalet!

Vart fjärde år är det val till Sveriges Ingenjörers Fullmäktige. Under april månad 2018 har Du som är seniormedlem i Sveriges Ingenjörer möjlighet att rösta i valet av 81 ledamöter till Sveriges Ingenjörers Fullmäktige....

Ove Rang är Akademikeralliansens nya ordförande

Under torsdagen valdes Ove Rang, förhandlingschef för offentlig sektor på Sveriges Ingenjörer, till ordförande i Akademikeralliansen. Uppdraget innebär att leda arbetet för bättre villkor för omkring 55 000 akademiker inom kommun- och landstingssektorn. Akademikeralliansen är...

Förbundet uppmanar till jobbyte

Löneökningarna blir ofta runt dubbelt så stora för dem som byter jobb som för dem som stannar kvar på samma jobb. Nu vill Sveriges Ingenjörer uppmuntra sina medlemmar att byta jobb oftare med en...

Så mycket ger inkomstförsäkringen

Arbetslösheten bland ingenjörer är rekordlåg. Av dem som ändå blir arbetslösa får de allra flesta, tack vare inkomstförsäkringen, ut cirka 80 procent av lönen. Inkomstförsäkringen är en av de viktigaste medlemsförmånerna som fackförbundet kan erbjuda....

På flexkontoret får vi mindre gjort

Flexkontor – en variant av så kallade aktivitetsbaserade kontor – är populära bland chefer, men produktiviteten kan gå ner jämfört med ett kontor där de anställda har egna rum. Och hur går det om...

Högskola, bransch och fack går ihop för utbildning av yrkesverksamma

Ingenjörer behöver stärka sin kompetens återkommande genom hela yrkeslivet. Men i högskolornas kursutbud vänder sig en väldigt liten del till yrkesverksamma ingenjörer. Nu har fack, högskola och arbetsgivare träffats för att ta tag i...

Varning för fake news

Vetenskap & Allmänhet lanserar, tillsammans med flera organisationer, den 14 april kampanjen ”Hur vet du det?" för mer fakta- och forskningsbaserade politiska beslut. Manifestationerna äger rum i Lund, Stockholm och Luleå. Falska nyheter och faktaresistens...

Fackligt inflytande säkrat när Scania siktar mot börsen

I torsdags beslutade Scanias ägare Volkswagen att lastbils- och bussverksamheten förbereds för en börsintroducering. – Vi är positiva och ser på sikt att behovet av ingenjörskompetens ytterligare kan öka i Sverige, säger Lisa Lorentzon, ordförande...

Rekordlåg arbetslöshet bland ingenjörer

Arbetslösheten för ingenjörer är just nu rekordlåg. I december 2017 var bara 1,1 procent av medlemmarna i Sveriges Ingenjörer arbetslösa, den lägsta nivån sedan före finanskrisen. Förändringarna av arbetslösheten för ingenjörer har de senaste 5...
Maria Norberg och Maria Paavola

”Teknikkvinnor har blivit det nätverk som vi själva saknade”

Vad gör man när man inte hittar den grupp på Facebook som man önskar sig? Ingenjören Maria Paavola startade en egen grupp. I dag driver hon tillsammans med kompanjonen Maria Norberg nätverket Teknikkvinnor med...