Ministern vill förenkla högskolevalet

0
2504
Foto: Wavebreakmedia/Mostphotos

Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson vill förenkla intagningen till högskolan. Hon vill bland annat öka möjligheterna för studenter att själva välja inriktning efter att ha läst Tekniskt basår. Ingenjören fick en kort intervju med ministern om propositionen Fler vägar till kunskap.

På vilket sätt gör propositionen antagningen till högskolan tydligare?
– Regelverket är idag ett lapptäcke där man har lagt till och dragit ifrån. Det har gjort systemet oförutsägbart. Det är svårt för studenter att förstå vad som krävs för komma in på högskolan. Vi lägger nu ramverk där vi lägger fokus på kompetens för att få allmän behörighet till högskolan.

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. Foto: Kristian Pohl, regeringskansliet

Hur bidrar propositionen till att skapa fler ingångar till högskolan än tidigare?
– Viktigt är förslaget om behörighetsprov. Det blir en ny ingång för dem som redan befinner sig i yrkeslivet, men som inte har gymnasiebetyg.

Hur kan det provet komma att se ut?
– Det skiljer sig från högskoleprovet, eftersom det bara ska testa om man har allmän behörighet eller inte. Vi kommer att ge högskolerådet i uppdrag att ta fram förslag på att ta fram ett sådant prov. Till att börja med blir det försöksverksamhet och tanken är att det blir några år av utformning och försök innan vi släpper det nationellt.

Vad menar ni med att grundläggande behörighet ska uttryckas i kompetenser?
– I dag får man ett gymnasiebetyg eller, om man inte har det, en validering. Men nu är tanken att säga vilken kompetens som utbildningarna ger.

I den så kallade Tillträdesutredningen som föregick propositionen fanns det resonemang om att ta bort meritbetygen. Hur blir det med dem?
– Nej vi har inte med några ändringar om meritbetygen i propositionen. Meritbetygen handlar främst om moderna språk, och det är riskabelt att ta bort dem. De är numera frivilliga. De moderna språken är redan hotade, och det är viktigt att många läser ett andra språk utanför engelskan. Vi är dessutom överens på EU-nivå om att många elever ska läsa mer än engelska. Så meritbetygen kommer att behållas tills vidare.

Ni skriver också att högskoleprovet inte säger så mycket om genomströmningen i ingenjörsutbildningarna?
– Den grupp som kommer in på ingenjörsutbildningar via högskoleproven har en högre andel avhopp än andra. Men ett högskoleprov är inte heller som ett gymnasiebetyg som värderar en elev över tre år. Vissa högskolor ska kunna ta in en mindre andel via högskoleprovet. Det gäller främst ingenjörsutbildningar där högskoleprovet inte har gett samma resultat. Men man kan ju jobba med lokala intagningskriterier. På vissa utbildningar använder man intervjuer för att hitta de mest motiverade studenterna. Vi tycker de ska använda detta i högre grad. Det kan få fram mer heterogena och välmotiverade studentgrupper.

Många av dem som inte slutför ingenjörsutbildningen hoppar ju av för att de får jobb, inte för att de inte klarar den. Vad kan ni göra åt det?
– Det är de sena avhoppen, och de är ett otyg där lärosätena behöver jobba med arbetsgivarna för att motivera studenterna att göra klart studierna. Det är viktigt till exempel om man senare vill bygga på sin utbildning.

Där kommer alltså det här med livslångt lärande in?
– Absolut. Man ska kunna komma tillbaka, skaffa ny kunskap och bygga vidare på den. Men då måste man vara klar med sin examen. Där har lärosäten och arbetsgivare ett stort ansvar. Det kommer vi inte åt med urvalsgrunderna.

Var det någon del av propositionen där ni mötte särskilda utmaningar?
– Att kunna använda lämplighetsprov som särskild behörighet. Det är främst tänkt för lärarutbildningarna. Vi har haft försöksverksamhet vid Jönköpings högskola. De har i intervjuer prövat saker som motivation och ledarskapsförmåga. De är nöjda med utfallet av försöken och går vidare med dem.

– Vi vill också lyfta fram att regeringen kan komma att bredda utbildningarna Tekniskt basår och Teknikcollage och låta dem ge särskild behörighet för flera tekniska utbildningar. Har man läst basåret har man bra förutsättningar för att slutföra en ingenjörsutbildning.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Person som läser i hängmatta

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 13 augusti

Följ oss gärna på Facebook där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på hemsidan är vi tillbaka igen från den 13 augusti. Trevlig sommar!
Stefan Löfven i Almedalen

Anna går upp som vanligaste förnamnet bland talarna i Almedalen

Totalt medverkar 7 921 unika personer i årets Almedalsvecka. Länge var Anders det vanligaste förnamnet på talarna under veckan. Men i år går Anna upp i topp, visar tidningen Arbetets genomgång. Arbetet har gått igenom...
Riksdagslistor

Sex ingenjörer på riksdagslistorna i södra Västra Götaland

Sex ingenjörer finns med på riksdagslistorna i valkretsen Västra Götalands län Södra. Och de täcker ett brett spann av partier - två allianspartier, två rödgröna partier och Sverigedemokraterna. Det visar Ingenjörens genomgång av listorna valkrets...

Topplistan – här är artiklarna som flest har läst

Dålig löneutveckling inom industrin, avdragsrätt för fackföreningsavgiften och rekordlåg arbetslöshet för ingenjörer. Här är topplistan över de mest lästa artiklarna på Ingenjören.se under första halvåret 2018. 1. Scanias ingenjörer får skambud trots rekordår Scania är ett...
Riksdagslistor

Tre ingenjörer på riksdagslistorna i norra Västra Götaland

Tre ingenjörer finns med på riksdagslistorna i valkretsen Västra Götalands län Norra. Det visar Ingenjörens genomgång av listorna valkrets för valkrets. Inför valet i höst går Ingenjören igenom riksdagslistorna för att se hur många och vilka...
Riksdagslistor

Ovanligt många ingenjörer på riksdagslistorna i Västmanland

I Västmanland verkar ingenjörerna vara högst närvarande inom politiken. I alla fall finns 14 ingenjörer finns med på riksdagslistorna i länet inför höstens val - fler än i Göteborg och Malmö och nästan lika...
nedstämd man

Fler känner obehag inför att gå till jobbet

Fler än tidigare känner obehag inför att gå till jobbet. Bland dem som är extra drabbade finns chefer, särskilt bland männen, liksom flera branscher där ingenjörer arbetar. Det visar årets Jobbhälsoindex som just har...
Riksdagslistor

Flera civilingenjörer på riksdagslistorna i Västernorrland

Det är bara fem ingenjörer på riksdagslistorna i Västernorrland inför höstens val - men tre av dem är civilingenjörer och det är lika många som på riksdagslistorna i Uppsala län. Det visar Ingenjörens genomgång av...

Tillfälliga jobb kan vara de som utvecklar dig mest

Den som vill ha ett spännande och utvecklande jobb har ett större urval om man söker temporära uppdrag som projektanställd eller konsult hävdar Johan Alsén, Sverigechef på rekryteringsföretaget Hays. Det är många som vill ha...
Riksdagslistor

Fem ingenjörer på riksdagslistorna i Västerbotten

Fem ingenjörer i Västerbotten finns med på riksdagslistorna inför höstens val - spridda på fyra partier. Det visar Ingenjörens genomgång av riksdagslistorna valkrets för valkrets. I Västerbotten är det Liberalerna, Centern, Moderaterna och Vänsterpartiet som har...