Ministern vill förenkla högskolevalet

0
2742
Foto: Wavebreakmedia/Mostphotos

Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson vill förenkla intagningen till högskolan. Hon vill bland annat öka möjligheterna för studenter att själva välja inriktning efter att ha läst Tekniskt basår. Ingenjören fick en kort intervju med ministern om propositionen Fler vägar till kunskap.

På vilket sätt gör propositionen antagningen till högskolan tydligare?
– Regelverket är idag ett lapptäcke där man har lagt till och dragit ifrån. Det har gjort systemet oförutsägbart. Det är svårt för studenter att förstå vad som krävs för komma in på högskolan. Vi lägger nu ramverk där vi lägger fokus på kompetens för att få allmän behörighet till högskolan.

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. Foto: Kristian Pohl, regeringskansliet

Hur bidrar propositionen till att skapa fler ingångar till högskolan än tidigare?
– Viktigt är förslaget om behörighetsprov. Det blir en ny ingång för dem som redan befinner sig i yrkeslivet, men som inte har gymnasiebetyg.

Hur kan det provet komma att se ut?
– Det skiljer sig från högskoleprovet, eftersom det bara ska testa om man har allmän behörighet eller inte. Vi kommer att ge högskolerådet i uppdrag att ta fram förslag på att ta fram ett sådant prov. Till att börja med blir det försöksverksamhet och tanken är att det blir några år av utformning och försök innan vi släpper det nationellt.

Vad menar ni med att grundläggande behörighet ska uttryckas i kompetenser?
– I dag får man ett gymnasiebetyg eller, om man inte har det, en validering. Men nu är tanken att säga vilken kompetens som utbildningarna ger.

I den så kallade Tillträdesutredningen som föregick propositionen fanns det resonemang om att ta bort meritbetygen. Hur blir det med dem?
– Nej vi har inte med några ändringar om meritbetygen i propositionen. Meritbetygen handlar främst om moderna språk, och det är riskabelt att ta bort dem. De är numera frivilliga. De moderna språken är redan hotade, och det är viktigt att många läser ett andra språk utanför engelskan. Vi är dessutom överens på EU-nivå om att många elever ska läsa mer än engelska. Så meritbetygen kommer att behållas tills vidare.

Ni skriver också att högskoleprovet inte säger så mycket om genomströmningen i ingenjörsutbildningarna?
– Den grupp som kommer in på ingenjörsutbildningar via högskoleproven har en högre andel avhopp än andra. Men ett högskoleprov är inte heller som ett gymnasiebetyg som värderar en elev över tre år. Vissa högskolor ska kunna ta in en mindre andel via högskoleprovet. Det gäller främst ingenjörsutbildningar där högskoleprovet inte har gett samma resultat. Men man kan ju jobba med lokala intagningskriterier. På vissa utbildningar använder man intervjuer för att hitta de mest motiverade studenterna. Vi tycker de ska använda detta i högre grad. Det kan få fram mer heterogena och välmotiverade studentgrupper.

Många av dem som inte slutför ingenjörsutbildningen hoppar ju av för att de får jobb, inte för att de inte klarar den. Vad kan ni göra åt det?
– Det är de sena avhoppen, och de är ett otyg där lärosätena behöver jobba med arbetsgivarna för att motivera studenterna att göra klart studierna. Det är viktigt till exempel om man senare vill bygga på sin utbildning.

Där kommer alltså det här med livslångt lärande in?
– Absolut. Man ska kunna komma tillbaka, skaffa ny kunskap och bygga vidare på den. Men då måste man vara klar med sin examen. Där har lärosäten och arbetsgivare ett stort ansvar. Det kommer vi inte åt med urvalsgrunderna.

Var det någon del av propositionen där ni mötte särskilda utmaningar?
– Att kunna använda lämplighetsprov som särskild behörighet. Det är främst tänkt för lärarutbildningarna. Vi har haft försöksverksamhet vid Jönköpings högskola. De har i intervjuer prövat saker som motivation och ledarskapsförmåga. De är nöjda med utfallet av försöken och går vidare med dem.

– Vi vill också lyfta fram att regeringen kan komma att bredda utbildningarna Tekniskt basår och Teknikcollage och låta dem ge särskild behörighet för flera tekniska utbildningar. Har man läst basåret har man bra förutsättningar för att slutföra en ingenjörsutbildning.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ärkebiskopen samtalade med ingenjörer om artificiell intelligens

Under hösten har Sveriges Ingenjörer bjudit in experter med olika bakgrund till samtal om artificiell intelligens. Runt bordet möttes ingenjörer, filosofer, jurister och teologer för att bidra med olika infallsvinklar på etiska frågor kring...

Nya varsel på Sony Mobile”Många är ledsna”

Sony Mobile har varslat 200 anställda om uppsägning vid mobilverksamheten i Lund. Just nu pågår genomgången av vilka som får gå, men många har redan fått beskedet.  Varsel om uppsägningar är inget nytt för Sony...

Enkla bilder och ett tydligt budskap – Så når du ut med din forskning

Att nå ut med sin forskning och kunna förmedla den på ett begripligt sätt är i grunden en demokratifråga. Det tycker årets vinnare av Forskar Grand Prix, Rezan Güler, som här delar med sig...

Semester till jul ingen rättighet

I år är det arbetstagarnas jul. Med några få semesterdagar kan du få ihop en lång sammanhängande ledighet. Men hur ser reglerna egentligen ut med ledighet kring jul? Och kan din arbetsgivare vägra att...

Västmanland vill arrangera fler ingenjörskvällar under 2019

Nästa år fyller Sveriges Ingenjörers distrikt Västmanland tio år. På årsmötet i november blev Bertil Nordqvist omvald till ordförande. Hans ambition är att distriktsstyrelsen får möjlighet att lära sig något användbart både för jobbet...
Dagens nyheter rapporterar om rättegången.

Nya uppgifter från förhören med Maria Ågren i AD

Två tjänstemän i Regeringskansliet ville att Transportstyrelsens generaldirektör Maria Ågren skulle skriva på ett strafföreläggande för att undvika en offentlig rättegång. Det är nya uppgifter som framkommit under de förhör som nu pågår i...

Svenska studenter hotar bojkotta företag som inte tar miljöansvar

Nu hotar svenska studenter att välja bort arbetsgivare som inte tar miljö- och klimatfrågorna på större allvar. Det svenska Studentmanifestet som nu samlar namnunderskrifter är inspirerat av studenter i Frankrike. Där har över 20...

Svenska ingenjörer efterfrågas i Kina

Den kinesiska tillverkningsindustrin är i omvandling, både när det gäller vad som produceras och hur. Med det öppnas också nya jobbmöjligheter för svenska ingenjörer. Här är fem tips för dig som funderar på att...
kommunikationsexperten Annmarie Palm

”Vett och etikett på jobbet gör att vi mår bättre”

När kommunikationsexperten Annmarie Palm hjälpte företag att bete sig bra mot sina kunder märkte hon att beteendet internt, mellan kollegor, ofta också behövde en uppryckning. Nu ger hon medarbetare vett och etikett-råd för jobbet....

Nordiska ingenjörer har bidragit till riktlinjer kring AI och etik

Hur kan vi tillvarata möjligheterna med artificiell intelligens men undvika riskerna? Några svar finns i de riktlinjer och rekommendationer som ingenjörer, studenter och företagsledare från de nordiska länderna nyligen har enats om. Artificiell intelligens, AI,...