Byt jobb och höj din lön!

7
10872
Oavsett ålder och sektor får ingenjörer som byter jobb högre lön än de som stannar kvar. Foto: Mostphotos/Andrey Popov.

Att byta jobb är det bästa sättet att höja lönen. Ingenjörer inom privat sektor som bytte jobb under 2017 fick i genomsnitt en löneökning på 4 300 kronor. Snabbast ökar lönen i början av karriären men hela yrkeslivet får de som byter jobb betydligt större löneökningar än de som stannar kvar.  Det här visar lönestatistik från Sveriges Ingenjörer.

Löneenkäten som 2017 besvarades av 70 300 av Sveriges Ingenjörers medlemmar bekräftade ett känt mönster. Det finns inget bättre sätt att höja sin lön än att byta jobb.

Den genomsnittliga löneökningen under förra året var nästan 10 procent för de som bytte jobb medan de som stannade kvar fick en genomsnittlig löneökning på 4 procent. Statistiken bygger på alla jobbyten, både inom företaget/koncernen och byte till en annan arbetsgivare.

Studerar man lönerna i kronor inom privat sektor framgår det tydligt att löneökningarna, framför allt för de som inte bytt jobb, är extremt jämn över alla åldersgrupper. För ingenjörer inom privat sektor som bytte jobb under förra året var löneökningarna allra högst för de som tog examen 2003–2012. De fick lönehöjningar på i snitt drygt 4 500 kronor i månaden.

Individuell löneökning i kronor (staplar) och procent (kurvor) för privat sektor. Svarta staplar och svarta kurvan har inte bytt jobb. Blå staplar och rosa kurvan har bytt jobb. Indelningen är efter examansår.

Den genomsnittliga löneökningen i procent för samtliga medlemmar som bytte jobb inom den privata tjänstesektorn förra året var nästan 10 procent, inom industrin 9 procent, inom kommuner och landsting närmare 9 procent och inom statlig sektor cirka 7 procent.

Högst procentuell löneökning får de yngre. De medlemmar som tog examen 2013–2017 och som bytte jobb under förra året fick i genomsnitt löneökningar på 13 procent medan de med samma examensår som inte bytte jobb fick löneökningar på drygt 5 procent.

För ingenjörer i början av sin karriär är det inom privat sektor och i kommuner och landsting som den största löneutvecklingen sker i samband med jobbyten. De som tog examen 2013–2017 och som inte bytte jobb förra året fick en genomsnittlig löneökning på 6 procent under förra året inom såväl privat och statlig sektor och inom kommuner och landsting. Men de som bytte jobb (med samma examensår) fick en löneutveckling på 13,5 procent i privat sektor, 11 procent i kommuner och landsting och drygt 9 procent i statlig sektor.

Karin Virgin

7 KOMMENTARER

  1. Finns det någon info om vilka jobbyten som görs? Samma typ av jobb fast hos en annan arbetsgivare? Blir chef hos samma arbetsgivare, osv?

    • Statistiken omfattar alla jobbyten, både på det företag man arbetar och byten till andra arbetsgivare. /Redaktionen

  2. Hur ser det ut om man tar medelvärden bakåt i tiden? Alltså lönar det sig även på lång sikt att byta? Håller den högre löneökningen i sig på längre sikt. De som bytte för 2-5 år sedan, hur ser deras löneökning ut jämfört med snittet?

    • Svar till Dennis! Det är en bra fråga du ställer. Det underlag som artikeln bygger på ger inga svar på din fråga. Men om varje jobbyte ger en större löneökning än lönerevisionerna i genomsnitt gör kommer de som byter jobb regelbundet att ha högre löner än de som byter mer sällan och betydligt högre än de som aldrig (eller mycket sällan) byter.

  3. Tyvärr är det så här, får man nog säga. Vore bättre om de som stannar får bättre påslag. Leder ju till oskäliga löner hos erfaret folk. Det händer redan att nyexade får bättre löner än de som jobbat några år, fast det är samma typ av jobb.

  4. Enligt tidigara uppgifter från förbundet så är det genomsnittliga revisionsutfallet 2,4 % för 2017. Vilket är betydligt lägre än 4 %, hur kommer ni fram till denna siffra?

    • Revisionsutfallet bygger på de lokala förhandlingsresultat av årets löneförhandlingar som lokala klubbar har rapporterat till förbundet. De som inte har någon lokalavdelning ingår således inte i underlaget. Många klubbar rapporterar inte heller in de lokala utfallen. I siffrorna ingår även medlemmar i andra Sacoförbund. Resultatet redovisas för privat sektor. Det inrapporterade resultatet baseras på den fasta lönen.

      De 4 % som nämns i artikeln är den genomsnittliga individuella löneökningen för de som är kvar på samma jobb. Statistiken bygger på de som svarat på löneenkäten 2016 och 2017. Resultatet bygger på den totala lönen.

      Den individuella löneökningen mäter förändringen under ett helt år och revisionsutfallet förändringen vid ett visst datum.
      /Redaktionen

Comments are closed.

SENASTE NYTT

Debatt: Rösta i fullmäktigevalet!

Vart fjärde år är det val till Sveriges Ingenjörers Fullmäktige. Under april månad 2018 har Du som är seniormedlem i Sveriges Ingenjörer möjlighet att rösta i valet av 81 ledamöter till Sveriges Ingenjörers Fullmäktige....

Ove Rang är Akademikeralliansens nya ordförande

Under torsdagen valdes Ove Rang, förhandlingschef för offentlig sektor på Sveriges Ingenjörer, till ordförande i Akademikeralliansen. Uppdraget innebär att leda arbetet för bättre villkor för omkring 55 000 akademiker inom kommun- och landstingssektorn. Akademikeralliansen är...

Förbundet uppmanar till jobbyte

Löneökningarna blir ofta runt dubbelt så stora för dem som byter jobb som för dem som stannar kvar på samma jobb. Nu vill Sveriges Ingenjörer uppmuntra sina medlemmar att byta jobb oftare med en...

Så mycket ger inkomstförsäkringen

Arbetslösheten bland ingenjörer är rekordlåg. Av dem som ändå blir arbetslösa får de allra flesta, tack vare inkomstförsäkringen, ut cirka 80 procent av lönen. Inkomstförsäkringen är en av de viktigaste medlemsförmånerna som fackförbundet kan erbjuda....

På flexkontoret får vi mindre gjort

Flexkontor – en variant av så kallade aktivitetsbaserade kontor – är populära bland chefer, men produktiviteten kan gå ner jämfört med ett kontor där de anställda har egna rum. Och hur går det om...

Högskola, bransch och fack går ihop för utbildning av yrkesverksamma

Ingenjörer behöver stärka sin kompetens återkommande genom hela yrkeslivet. Men i högskolornas kursutbud vänder sig en väldigt liten del till yrkesverksamma ingenjörer. Nu har fack, högskola och arbetsgivare träffats för att ta tag i...

Varning för fake news

Vetenskap & Allmänhet lanserar, tillsammans med flera organisationer, den 14 april kampanjen ”Hur vet du det?" för mer fakta- och forskningsbaserade politiska beslut. Manifestationerna äger rum i Lund, Stockholm och Luleå. Falska nyheter och faktaresistens...

Fackligt inflytande säkrat när Scania siktar mot börsen

I torsdags beslutade Scanias ägare Volkswagen att lastbils- och bussverksamheten förbereds för en börsintroducering. – Vi är positiva och ser på sikt att behovet av ingenjörskompetens ytterligare kan öka i Sverige, säger Lisa Lorentzon, ordförande...

Rekordlåg arbetslöshet bland ingenjörer

Arbetslösheten för ingenjörer är just nu rekordlåg. I december 2017 var bara 1,1 procent av medlemmarna i Sveriges Ingenjörer arbetslösa, den lägsta nivån sedan före finanskrisen. Förändringarna av arbetslösheten för ingenjörer har de senaste 5...
Maria Norberg och Maria Paavola

”Teknikkvinnor har blivit det nätverk som vi själva saknade”

Vad gör man när man inte hittar den grupp på Facebook som man önskar sig? Ingenjören Maria Paavola startade en egen grupp. I dag driver hon tillsammans med kompanjonen Maria Norberg nätverket Teknikkvinnor med...