Ulrika Lindstrand: ”Ingen skulle väl överlåta sin röst i riksdagsvalet”

7
2792
Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand
Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand

Endast cirka sex procent av medlemmarna i Sveriges ingenjörer deltog i valet till Fullmäktige 2014. Enligt ordförande Ulrika Lindstrand är det en bit kvar ner till katastrofläge, men en utredning ser nu över förbundets demokrati.

– Vi började prata om en förbundsorganisationen 2.0 redan under 2016, säger Ulrika Lindstrand som blev Sveriges Ingenjörers ordförande i november det året.

Ju mer de tittade, desto fler blev frågorna: Hur ofta ska man kunna motionera till Fullmäktige? Hur ska man få snabbare återkoppling på motionerna? Hur långa ska mandatperioderna vara? Hur ska förbundet få fler medlemmar att engagera sig och rösta? Och hur kan man underlätta för att få in andra förslag än motioner?

– Det finns faktiskt en sådan möjlighet redan i dag, säger Ulrika Lindstrand. Medlemsförslag kan man lämna in när som helst, men det används i mycket liten omfattning.

Ordförande Ulrika Lindstrand på Fullmäktige

En demokratiutredning tillsattes i höstas och består av fyra personer under ledning av Göran Engström. Den har i uppdrag att se över hur förbundets demokrati fungerar och hur det kan bli bättre.

– Vi vet inte om det är just direktval som väcker engagemang och som får medlemmar att själva ställa upp i val, säger Ulrika Lindstrand. Andra förbund jobbar på annorlunda. Det är ganska vanligt att fackförbund i val till kongressen utgår ifrån sina olika distrikt, men det kräver att distrikten är aktiva och täcker olika och branscher och medlemmar. Vissa av våra distrikt är inte så aktiva eftersom de drivs som ideell verksamhet av medlemmar som har fullt upp med sina jobb.

Ska man gå ifrån direktval till Fullmäktige?

– Nja, jag är förtjust i direktdemokrati, men det är för få som röstar i dag, säger Ulrika Lindstrand. Vi vill få upp engagemanget. Om alltför få röstar, kan det uppstå snedfördelningar. Den organisation vi har i dag fungerade väldigt väl när förbundet hade 70 000 medlemmar, men i dag har vi över dubbelt så många. Vi måste titta på alternativen.

Vad utredningen kan komma fram till vill hon inte säga. Det är alldeles för tidigt. Den kan leda till små eller stora förändringar eller kanske en helt annan organisation.

– Målet är att tillvarata medlemmarnas idéer och tankar, säger hon.

Röstar du?

Varför ska man rösta i valet till Fullmäktige? Ingenjören frågade några medlemmar.

Läs också intervjun med Göran Engström som leder Demokrati-utredningen

När undersökningsföretaget Novus för några år sedan tittade på förbundets valdeltagande fann de att det var krångligt, rent tekniskt. Det är åtgärdat i dag. För att rösta behöver man bara logga in med sitt personnummer och sedan lägga sin röst på en kandidat. En del av de andra svaren från den undersökningen är knepigare att komma åt. Somliga svarade att demokrati är viktigt, men att andra som är mer insatta sköter det bättre.

– De menar förmodligen att de som är mer aktiva i förbundet kan frågorna bättre, men ingen skulle väl överlåta sin röst i riksdagsvalet åt ”de som är insatta”.

Frågorna i Fullmäktige är ofta väldigt övergripande. Borde de handla om mer konkreta saker som löneförhandlingarna?

– Frågorna i Fullmäktige måste vara övergripande. Förbundets inriktning är viktig. Men även lönestrategierna tar delvis form där, säger Ulrika Lindstrand. Förbundets kommande lönestrategi ska presenteras för nästa Fullmäktige och strategier tar tid att arbeta fram. Arbetsgivarna är också offensiva och det är ett tufft arbete bara att se till att vi inte får försämringar i avtalen.

Hon lägger till att frågor om hur förbundet bäst ska arbeta inte heller alltid måste gå via Fullmäktige.

– Man kan vara med i lönedelegationer och skriva medlemsförslag. Vi får också in åsikter via rådgivningen. Vi försöker ständigt fånga upp medlemmarnas åsikter.

Demokratiutredningen som tillsattes i november 2017 ska vara klar i maj 2019. Vissa typer av stadgeändringar måste sedan godkännas av två av varandra efterföljande Fullmäktige. Mindre förändringar kan däremot gå fortare att genomföra.

– I dag är det endast 6 procent av medlemmarna som röstar, säger Ulrika Lindstrand. Men vi ser hur samma sak händer i hela samhället. Andra fackförbund och organisationer lider av att för få röstar, till och med riksdagsvalen. Vi har en bit kvar ner till katastrofläge, men nu jobbar vi med att försöka bredda demokratin i förbundet.

Sture Henckel

7 KOMMENTARER

  1. I stort sett håller jag med tidigare kommentarer. Det är helt orimligt att varje medlem ska sätta sig in i vad 23 listor och ca 230 kandidater står för, samt därefter jämföra alla alternativ.

    För att få upp valdeltagandet måste valbeslutet göras mycket enklare. Mitt förslag är att alla listor och kandidater först svarar på en rad frågor om hur de ställer sig och även viktar svaren. Då har man ett tydligt och jämförbart underlag. Därefter kan vi väljare få svara på ett antal frågor och erhålla ett resultat med vilka listor och kandidater som bäst matchar mina åsikter (precis som det brukar vara i riksdagsvalen). Med denna lilla insats från respektive väljare kan man sedan göra ett väl underbyggt val.

  2. Här kan vi snacka om olika perspektiv… Jag skulle vilja hävda att om det enbart är 6% som röstar så är det katastrofläge och förbundet borde fundera på vilken nytta man faktiskt tillför medlemmarna. Hur man når ut mer information om vad man gör samt kämpar för sitt existensberättigande? Idag är det inte lika självklart att medlemskap eller engagemang i ett fackförbund gör mycket skillnad (framförallt inte i lönekuvertet). För många skulle uttåg ur SI vara den största reella löneökningen på flera år utan några större konsekvenser. Därför är information ut till medlemmar viktigt (”sociala” medier räknas inte de är i mitt tyckte helt värdelösa informationskanaler och drunknar i övrig information), inte att man som medlem måste engagera sig och söka upp informationen, denna borde istället skickas ut till medlemmarna (push vs pull). NyTeknik är inte någon informativ tidning om vad som görs i förbundet, vilka frågor som är på dagordningen eller vilka personer som sitter i fullmäktige. Man borde kunna ta denna tidning som numera ändå mest är klick-bait och lägga in facklig information. Alternativt använda sig av email utskick eller dylikt.

    • Ett tillägg:
      Vill man ha engagerade medlemmar så måste man även visa engagemang och engagera sig i sina medlemmar. Det är en skillnad på att tala om någon mot att tala med någon.
      You reap what you sow.

  3. Att bara 6% inte röstar inte ses som katastrof visar på bristande krisinsikt. Jag antar fullmäktige styrs av majoritetsbeslut. Varför beslut i detta forum baseras på vad 3% av medlemskåren. Man säger att riskdagsvalen lider att för få röster. I det senaste valet om wikipedia hade rätt rösta nästan 86% procent av de röstberättigande(!), Bara 80 procentenheters skillnad. Varför jag inte rösta är att bland annat 1) jag vet inte hur min röst påverkar mer än sammansättningen i fullmäktige. Det innebär att jag har ingen aning vilka beslut fullmäktige får ta eller tar; jag kan inte heller lätts utläsa det så jag har ingen aning om hur min rös kan påverka förbundets inriktning 2a) Det är alldeles för många alternativ- 23 stycken huvudalternativ 2b) jag vet inte hur dessa kommer till, 2 c)varför de är valbara (dvs principerna för detta mm), 2 d) vad det innebär att jag röstar på dessa då programförklaringarna är högst kortfattade 2.e) Hur dessa kandidater väljs ut 2f) vad de enskilda kandidaterna står för mm 3) det finns ingen insyn eller tydligt sätt att ser ur jag som medlem kan engagera mig och påverka de olika alternativen . Som jag ser det brister hela processen i transparens, tydlig koppling till de enskilda medlemmarna och den organisationsstruktur som finns i form av distrikt, dvs tydlig medlemsdemokrati . För nu finns ett antal alternativ som jag har ingen aning om på vilka grunder de har valts ut eller vem som godkänner dem som alternativ. Så tillsvidare avstår jag från att rösta tills förbundet börjar bli mer transparanta i frågan och ser till att hanteringen är förankrad hos medlemmarna.

    • Hej Calle!
      Tack för dina kommentarer!
      Vad jag menar när jag säger att det inte är kris att inte fler än 6% röstar är att systemet fortfarande är robust och man inte kan kuppa sig in. Självklart vill vi att så många som möjligt skall rösta för att få en bättre legitimitet. Det låga röstetalet är en av anledningarna att vi nu gör utredningen som artikeln handlar om.
      Fullmäktige är Förbundets högsta beslutande organ och fastställer förbundets stadgar och valordning, vision och mål samt policyer. Fullmäktige beslutar också om verksamhetsinriktning, budget och medlemsavgifter samt om förslag från medlemmar och från förbundsstyrelsen. Vart fjärde år väljer förbundets medlemmar till fullmäktige. Fullmäktige i sin tur väljer förbundsordförande, två vice förbundsordföranden och övriga ledamöter till förbundsstyrelsen. Fullmäktige väljer också revisorer och valberedning.
      Förbundstyrelsen tillsätter förbundsdirektören. Förbundsdirektören leder kansliets arbete med att verkställa förbundsstyrelsens beslut.
      Ledamöterna i fullmäktige (95st, varav 14 teknologer) kommer från hela landet och de flesta branscher. Alla medlemmar och grupper av medlemmar har rätt att väcka en fråga i fullmäktige genom att skriva en motion.
      Som medlem kan du starta en valkorporation tillsammans med andra medlemmar, och därmed kandidera till fullmäktige. En valkorporation behöver alltså inte vara knuten till ett distrikt, en arbetsplats eller specifk bransch. Under nomineringsperioden anmäler man sin valkorporation med dess kandidater till förbundet och lämnar korporationens avsiktsförklaring samt kandidaternas egna motiveringar. Förbundet har alltså direktdemokrati – alla medlemmar har möjlighet att kandidera till fullmäktige genom att bilda eller delta i en korporation – det finns ingen urvalsprocess till själva kandidaturen.
      Jag är den första att beklaga att vissa avsiktsförklaringar kan vara för kortfattade och att motiveringar från vissa delegater ibland saknas. Det är upp till varje korporation och delegat.
      Distrikten är helt ideella sammanslutningar av medlemmar, med helt egna stadgar och är inte kopplade till fullmäktige. Styrelsen till distrikten utses av distriktens valberedningar. Båda väljs på distriktens respektive årsmöten, som är öppna för alla medlemmar.
      Din röst påverkar alltså vem som får plats i Fullmäktige och därmed får representera medlemmarnas åsikter.
      Jag hoppas att jag har kunnat redan ut några av dina frågetecken. Tveka inte att höra av dig om du har fler funderingar.
      Med vänliga hälsningar
      Ulrika

      • Hej Ulrika,
        Tack för svaren. Jag håller med de övrigas kommentarer att för att få medlemmarna med på tåget så är det viktigt att förbundet är tydligt med vad det jobbar med för frågor och hur den jobbar med dessa frågor och hur förbundet styrs. Jag har försökt leta information på hemsidan men det är inte lätt att få en klar bild, så där finns ett som jag ser det förbättringsområden. Ett sätt som skulle kanske både underlätta valet och även få medlemmarna mer en engagerade är istället för att valkorporationerna får fritt skriva vad dom vill är att de får beskriva vad har för syn på olika områden såsom, löner, utbildning, miljö, arbetsmiljö. Vilka tex 5 områden som de ska svara på sin syn röstas först fram med hjälp av medlemmarna. ( som ett första steg kan först göra en kartläggning över relevanta frågor göras genom att tillfråga medlemmarna om förslag förutom vissa självklara förhandsfrågor). Svar på dessa frågor återges för varje valkooperation. Utöver det obligatoriska så får valkooperationen beskriva de områden i övrigt som ligger dem varmt om hjärtat. Ett sådan förfarande skulle göra det lättare att jämföra alternativen för medlemmarna och ge en signal om vad medlemmarna tycker för frågor det är viktigt att driva för förbundet. Bästa hälsningar, Calle

  4. Jag är med i Sveriges ingenjörer men jag kommer med allra största sannolikhet inte att rösta. Jag är inte fackligt engagerad, vi har ingen lokal klubb på min arbetsplats (ingen vill ta den rollen), jag vet egentligen väldigt lite om vad Sveriges ingenjörer gör dagligen, och vad jag vet får jag utöver Ny Teknik och tillgång till lönestatistik ut väldigt lite från Sveriges ingenjörer. Allting fungerar också väldigt bra på min arbetsplats.

    Så jag ser mitt medlemskap mest som en försäkring. Det är tryggt att veta att jag har någon att vända mig till om det uppstår problem eller konflikter på arbetsplatsen. Jag ser lika liten anledning till att rösta i Sveriges ingenjörers val som jag ser anledning att rösta i val hos mitt försäkringsbolag där jag har en olycksfallsförsäkring eller mitt kreditkortsbolag där jag har en reseförsäkring (om jag hade haft möjligheten).

    Att jämföra Sveriges ingenjörers val med riksdagsvalen håller inte riktigt tycker jag. Jag blir dagligen exponerad av de största politiska partiernas åsikter via nyheter och media. Så jag har åtminstone en grundläggande uppfattning om vad de står för utan att behöva lägga ner tid på att söka information om det.

    När det gäller Sveriges ingenjörers kandidater vet jag ingenting och jag vill inte rösta på någon utan att veta vad hen står för. Den dagen Sveriges ingenjörers kandidater syns nog mycket i allmänheten så att jag får en uppfattning om jag håller med dem eller inte utan att behöva lägga ner tid på att bilda mig en uppfattning kan jag tänka mig att rösta. Tills dess har jag andra saker som jag föredrar att lägga min tid på.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Person som läser i hängmatta

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 13 augusti

Följ oss gärna på Facebook där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på hemsidan är vi tillbaka igen från den 13 augusti. Trevlig sommar!
Stefan Löfven i Almedalen

Anna går upp som vanligaste förnamnet bland talarna i Almedalen

Totalt medverkar 7 921 unika personer i årets Almedalsvecka. Länge var Anders det vanligaste förnamnet på talarna under veckan. Men i år går Anna upp i topp, visar tidningen Arbetets genomgång. Arbetet har gått igenom...
Riksdagslistor

Sex ingenjörer på riksdagslistorna i södra Västra Götaland

Sex ingenjörer finns med på riksdagslistorna i valkretsen Västra Götalands län Södra. Och de täcker ett brett spann av partier - två allianspartier, två rödgröna partier och Sverigedemokraterna. Det visar Ingenjörens genomgång av listorna valkrets...

Topplistan – här är artiklarna som flest har läst

Dålig löneutveckling inom industrin, avdragsrätt för fackföreningsavgiften och rekordlåg arbetslöshet för ingenjörer. Här är topplistan över de mest lästa artiklarna på Ingenjören.se under första halvåret 2018. 1. Scanias ingenjörer får skambud trots rekordår Scania är ett...
Riksdagslistor

Tre ingenjörer på riksdagslistorna i norra Västra Götaland

Tre ingenjörer finns med på riksdagslistorna i valkretsen Västra Götalands län Norra. Det visar Ingenjörens genomgång av listorna valkrets för valkrets. Inför valet i höst går Ingenjören igenom riksdagslistorna för att se hur många och vilka...
Riksdagslistor

Ovanligt många ingenjörer på riksdagslistorna i Västmanland

I Västmanland verkar ingenjörerna vara högst närvarande inom politiken. I alla fall finns 14 ingenjörer finns med på riksdagslistorna i länet inför höstens val - fler än i Göteborg och Malmö och nästan lika...
nedstämd man

Fler känner obehag inför att gå till jobbet

Fler än tidigare känner obehag inför att gå till jobbet. Bland dem som är extra drabbade finns chefer, särskilt bland männen, liksom flera branscher där ingenjörer arbetar. Det visar årets Jobbhälsoindex som just har...
Riksdagslistor

Flera civilingenjörer på riksdagslistorna i Västernorrland

Det är bara fem ingenjörer på riksdagslistorna i Västernorrland inför höstens val - men tre av dem är civilingenjörer och det är lika många som på riksdagslistorna i Uppsala län. Det visar Ingenjörens genomgång av...

Tillfälliga jobb kan vara de som utvecklar dig mest

Den som vill ha ett spännande och utvecklande jobb har ett större urval om man söker temporära uppdrag som projektanställd eller konsult hävdar Johan Alsén, Sverigechef på rekryteringsföretaget Hays. Det är många som vill ha...
Riksdagslistor

Fem ingenjörer på riksdagslistorna i Västerbotten

Fem ingenjörer i Västerbotten finns med på riksdagslistorna inför höstens val - spridda på fyra partier. Det visar Ingenjörens genomgång av riksdagslistorna valkrets för valkrets. I Västerbotten är det Liberalerna, Centern, Moderaterna och Vänsterpartiet som har...