Rekordlåg arbetslöshet bland ingenjörer

Fullt upp. Illustration: Dooder/Mostphotos.

Arbetslösheten för ingenjörer är just nu rekordlåg. I december 2017 var bara 1,1 procent av medlemmarna i Sveriges Ingenjörer arbetslösa, den lägsta nivån sedan före finanskrisen.

Förändringarna av arbetslösheten för ingenjörer har de senaste 5 åren varit små, med variationer kring ett medelvärde på 1,3 procent. I december 2017 noterades den lägsta nivån sedan finanskrisen.

Arbetsmarknaden för ingenjörer varierar något mellan olika inriktningar. Under perioden december 2012–december 2017 har civilingenjörer i elektroteknik, industriell ekonomi, teknisk fysik och kemiteknik haft den högsta genomsnittliga arbetslösheten på strax över 1,5 procent.

Lägst har den varit för civilingenjörer inom lantmäteri samt väg- och vatten och för högskoleingenjörer inom byggteknik. För dem var arbetslösheten under perioden i genomsnitt under 1 procent.

För äldre ingenjörer är arbetslösheten generellt högre och för dem över 55 år är den högre för kvinnor. Bland kvinnor 60–64 som är medlemmar i Sveriges Ingenjörer, var den öppna arbetslösheten i december 2017 5 procent, varav 2 procent har ersättning från
a-kassan. Övriga har en anställning med stöd eller deltar i ett arbetsmarknadsprogram.

Statistiken speglar inte läget för de nyexaminerade.

23 kommentarer

  • Benny

    Vet arbetsgivarna om dessa siffrorna?
    Jobbar inom den kommunala sektorn och är fackligt aktiv.
    I år fick vi det lägsta lönepåslaget på 8 år (har inte jobbat längre så vet inte om det kan vara värre än så till och med…).
    Tycker det rimmar dåligt med de lönepåslag vi ser nu och med i princip inga tillgängliga ingenjörer på marknaden.
    Speciellt inom det offentliga verkar man glida allt längre ifrån verkligheten med allt större personalomsättning samt stora svårigheter att behålla personalen.
    Snacka om att detta kostar skattebetalarna pengar…

    23 april 2018
  • Erik

    Har en ingenjörsexamen sedan millennieskiftet (bred inom teknik/logistik/ekonomi mm) och har aldrig haft ett ingenjörsjobb eller annat med krav på högskoleutbildning… Jobbat som ordermottagare/kundservice, avropare, enklare produktionsteknik/support varvat med ett antal perioder av kortare eller flerårig arbetslöshet. Detta i en 100 000-innevånarestad… Snacka om bortkastad. Jag kan garanterat mindre idag inom teknik, matematik mm än efter gymnasiet…

    20 april 2018
  • Sven S

    För den som önskar återkoppling till verkligheten så är det enkelt att
    söka bland jobbannonser. Där kan man märka en nästan total frånvaro av
    annonser som riktar sig mot nyutexaminerade ingenjörer. Sedan kan man jämföra
    med ekonomiområdet och se att de söker med ljus och lykta efter studenter
    som går ekonomiutbildning som erbjuds arbete under utbildningen.

    Svenskt näringsliv har under många år spridit propaganda om en framtida
    brist på ingenjörer. Anledningen är att de förlorar pengar om de saknar ingenjörer
    och att de vinner pengar på att det finns för många ingenjörer, eftersom lönerna
    hålls nere.

    Tyvärr så nappar media på den här typen av information, pga massarbetslösheten.
    Då är rubriken given ”Här finns jobben”. Det är en nyhet som är för god för att kolla.

    20 april 2018
    • Karin Thorsell

      Tack för synpunkten. I statistiken ingår bara de som är kvalificerade för a-kassa, så därför kommer alla nyexade inte med i statistiken. Men de siffror som trots allt finns (för dem som kvalificerat sig för a-kassa) visar att arbetslösheten i åldern 25-29 år är 0,4 procent. För ingenjörer 30-34 år är arbetslösheten 1,0 procent. Att arbetsgivare inte skriver ut nyexade i annonser betyder inte i sig att man inte kan få de jobben. Om det gäller dig att det känns svårt som nyexad att få jobb finns bra tips i till exempel den här artikeln: 12 tips när du söker jobb /Redaktionen

      20 april 2018
      • Sven S

        Artikeln handlar om arbetslöshet. Rubriken på artikeln är ”Rekordlåg arbetslöshet bland ingenjörer”, men det finns ingen jämförelse med tidigare år.

        Bilden som publicerats tillsammans med artikeln föreställer en ingenjör som har otroligt mycket att göra, d.v.s. att bilden föreställer motsatsen till arbetslöshet.

        Den här typen av information, tillsammans med politiska utspel från både vänster och höger med budskapet att det saknas ingenjörer är vilseledande.

        https://www.nyteknik.se/ingenjorskarriar/moderaterna-vill-satsa-miljoner-pa-ingenjorer-6909644

        Anledningen till att våra politiker, oavsett hemvist, regelbundet går ut och påstår att det finns arbetstillfällen bara befolkningen lägger manken till och utbildar sig,
        är att de vet att de inte kan skapa arbetstillfällen, annat än på konstlad väg. Företagen har heller inget intresse av att skapa arbetstillfällen, tvärtom.

        Många av de som väljer ingenjörsbanan slås ut under utbildningen. De finns inte med i statistiken ovan.

        De som räknas med i den statistik som redovisas är endast de som är medlemmar i Sveriges Ingenjörer. De ingenjörer som är arbetslösa är förmodligen inte medlemmar.

        21 april 2018
        • Karin Virgin

          Hej Sven!
          Du efterfrågar jämförelser med tidigare år. De senaste fem åren har förändringarna i arbetslösheten för Sveriges Ingenjörers medlemmar varit små. Det här artikeln beskriver förhållandena 2012-2017. Är du intresserad av hur det såg ut tidigare kan du söka äldre artiklar på Ingenjoren.se Sök på ordet arbetslöshet.

          Du skriver att du tycker att budskapet att det saknas ingenjörer är vilseledande. Statistik från A-kassan tillsammans med många andra signaler, bland annat den senaste konjunkturrapporten från förbundet, ger en tydlig bild av en stor efterfrågan på ingenjörer. Av den rapporten framgår det att tekniska kompetens saknas i två av tre företag. Självklart är läget inte lika gynnsamt för alla. Svårast är det för ingenjörer som inte breddat sin kompetens sedan examen, precis som för alla yrkesgrupper på arbetsmarknaden.

          Att ingenjörer som är arbetslösa inte skulle vara med i facket har jag aldrig sett uppgifter om, snarare tvärtom. Det är i allmänhet de som känner en större osäkerhet på arbetsmarknaden och som är mån om att att få tillgång till inkomstförsäkring och stöd som stannar kvar eller går med i ett fackförbund. Vid finanskriser och lågkonjunkturer stiger i allmänhet medlemstalen i fackförbunden./Redaktionen

          24 april 2018
    • Sura Ingenjören

      Jag tycker också att det är intressant att ingenjörsbristen ska lösas genom arbetskraftsinvandring, men ekonombristen löses aldrig med arbetskraftsinvandring. Har det att göra med att cheferna oftast är ekonomer och skyddar sitt eget skrå?

      21 april 2018
  • Dataingenjören

    Veritas och Sura ingenjören är inne på rätt och relevant spår – vad man gör och vad man har för det är mer intressant än att man gör något.

    20 april 2018
  • Frida

    Varför har ni inte med ingenjörer inom Design? Utbildningar i teknisk design och produktutveckling finns vid alla Sveriges tekniska universitet och har funnits i drygt 15 år så vi börjar bli ganska många nu. Hade varit kul att synas i statistiken.

    20 april 2018
    • Karin Thorsell

      Tack för att du hör av dig. Tyvärr är inte design-utbildningen specificerad i statistiken utan ingår i Övriga, annars hade vi absolut tagit med den. För Övriga civilingenjörer är arbetslösheten 1,1 procent och för Övriga högskoleingenjörer 1,5 procent. Men vi kollar upp om det går att få en specificerad uppgift för design. /Redaktionen

      20 april 2018
      • Karin Thorsell

        Hej igen Frida, Nu har vi fått svar på frågan från Sveriges Ingenjörer: ”Det är en alltför liten grupp för att särredovisas. Inriktningen ligger dock nära maskinteknik, så den kan man ta som vägledning.” Jag håller med om att det är tråkigt när den grupp man tillhör inte är med. Vi får skriva om design på annat sätt. Hälsningar Redaktionen

        20 april 2018
  • Thomas

    Att moderaterna och en del företag vill ha fler högskoleutbildade ingenjörer beror i stort sett enbart på en önskan om att hålla lönerna nere. Har inte mkt med verkliga behov att göra (av högutbildad arbetskraft). Samma politik som man bedriver vad gäller tex sjuksköterskor.

    20 april 2018
  • Peter

    Då blir ju moderaternas linje mycket tveksamt. Vad vill moderaterna uppnår ed än fler ingejörer om det finns för många?

    https://www.expressen.se/nyheter/moderaterna-vill-satsa-miljoner-pa-ingenjorer/

    Jag vet inte om det finns för många men kan säga att det är många civilingenjörer som jobbar under sin kvalifikationsnivå. Inte så sällan så skylls situationen på den den anställde/medlem som tagit anställningen. Frågan är dock vad som ligger bakom att medlem har tagit anställningen? Om det är den låga lönen eller om det finns för många vet jag ej.

    16 april 2018
    • Erik

      En arbetslöshet på runt 1 % betyder inte nödvändigtvis att det finns för många ingenjörer.

      20 april 2018
    • Peter

      IER tar upp i sin senaste IER-rapport frågan rörande kompetensförkörning. på sid 80 kan man även ser en diagram som visar antal högskole- och cevilingenjörer som examinerade under de senaste årtionde.

      https://www.industriradet.se/uploads/IERs-rapport-2017.pdf

      @Erik 1% arbetslöshet skulle tyda på för få ingenjörer men här finns en del som anser att ingenjörer tar jobben från ickeakademiker samt att för många ingenjörer utbildades? jag kan inte ser i IER’s rapport att det gått inflation i utbildning av ingenjörer som i sin tur skulle pressa ingenjörerna löner.

      26 april 2018
  • Veritas

    Vad det är för procentuell arbetslöshet för civilingenjörer är egentligen inte så intressant. Den kommer alltid att vara låg (precis som för de flesta andra högskoleutbildade). Vad som istället är väsentligt är hur stor andel av civilingenjörerna som har ett arbete med kvalifikationsnivå och lön som faktiskt motsvarar utbildningen.

    Det kommer aldrig vara hög arbetslöshet för civilingenjörer. Men problemet är att många tvingas ta arbeten som lika väl kunde ha utförts av en högskole- eller gymnasieingenjör. Och högskole- och gymnasieingenjörerna tvingas i sin tur ta arbeten som lika väl kunde utförts av någon med generell gymnasieexamen, och ofta inom ett område som inte ens har med utbildningen att göra.

    Med andra ord, det utbildas alldeles för många ingenjörer så de tvingas ta arbeten med en kvalifikationsnivå och lön som inte motsvarar deras utbildning. Där har ni förklaringen till den dåliga löneutvecklingen för ingenjörer.

    14 april 2018
    • Mats

      Helt ärligt så är skillnaden mellan civilingenjör och högskoleingenjör inte särskilt stor, särskilt inte efter 10-20 år i yrkeslivet, men jag håller absolut med om slutsatsen; det finns för många ingenjörer i Sverige helt enkelt. En anledning är vårt goda utbildningssystem där det inte kostar individen särskilt mycket att skaffa sig en högre utbildning, en annan är att vårt yrkesområde varken är certifierat eller egentligen kontrollerat – vem som helst kan kalla sig ingenjör nu för tiden känns det som. Jämför status för läkare kontra ingenjör för 50-60 år sedan och i nuläget…

      20 april 2018
      • Klas

        Som arbetsgivare inom ingenjörsområdet så kan jag absolut inte hålla med om att det finns för många ingenjörer. Det råder mycket stor brist på ingenjörer inom elektro och dataområdena. Tycker det är synd att det målas upp en bild av att det finns för många ingenjörer när behoven är närmast omöjliga att fylla. Vi plockar in ett väldigt stort antal ingenjörer från andra länder för att täcka behovet, önskvärt hade varit att det gått att lösa inom Sverige. Sen att några får arbeta under sin kvalifikationsnivå håller jag verkligen med om, och det är ett slöseri. Men det är också därför högskoleingenjörerna fyller en viktig funktion. Det är definitivt inte för att hålla nere lönerna. Lönerna skiljer sig inte mycket åt mellan civil och högskoleingenjörer och löneutvecklingen inom data/elektro är 4% och hur det kan ses som dåligt förstår jag inte.

        20 april 2018
        • Kalle

          jag är elektro civilingenjör från Chalmers som var utan jobb i 5 år när jag återvände 2005 efter några år från USA. hur kan man säga att det finn ont om Ingenjörer?

          20 april 2018
        • Sura Ingenjören

          Det kanske finns en brist på ingenjörer som kan det ni kräver och samtidigt är villiga att jobba för de löner och arbetsvillkor ni erbjuder. Det är inte samma sak, det vet du mycket väl.
          Att ni fyller på från utlandet handlar inte om att ni tvingas, det handlar om att ni vill.

          21 april 2018
          • En som anställer

            Sura ingenjören:

            Vid våra senaste jobbannonser fick vi nästan inga svenska sökande alls, trots att jobben var sådana som mycket väl en duktig nyexad eller ”bred” ingenjör kunde tagit på sig. Så ett par av dessa jobb tillsatte vi med folk från utlandet.

            Samma sak med ett exjobb för två pers. Två svenska sökanden, 40 utländska. Slutade med att vi tog in en svensk och en utländsk.

            Lönerna ligger på eller strax över den lönestatistik som publiceras hos Sveriges Ingenjörer.

            25 april 2018
            • Veritas

              Omöjligt att verifiera dina påståenden. Om det du påstår stämmer är du åtminstone inte representativ för företag i Sverige generellt. ”Sura ingenjören” beskriver en mer korrekt bild enligt min erfarenhet.

              26 april 2018
  • Sura ingenjören

    Hur många av de sysselsatta ingenjörerna har relevanta arbetsuppgifter?

    En teknisk matematiker som jobbar som telefonsupport räknas väl t.e.x som sysselsatt?

    13 april 2018

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Han är nörden i gillestugan som blev Excelkändis

Han är nörden i gillestugan som blev Excelkändis

Ingenjören David Stavegård har nära 18 000 prenumererar på ”torsdagstipset” där han visar smarta funktioner i Excel.  Själv är han mest stolt över att ingå i den exklusiva grupp som regelbundet träffar Microsofts Excelteam.
Fler artiklar