På flexkontoret får vi mindre gjort

2
6327
Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

Flexkontor – en variant av så kallade aktivitetsbaserade kontor – är populära bland chefer, men produktiviteten kan gå ner jämfört med ett kontor där de anställda har egna rum. Och hur går det om personalen i sitt jobb omfattas av sekretess?

När kommuntjänstemännen i Örnsköldsvik flyttade från ett gammaldags kontor med egna rum till två olika slags kontor – cellkontor och flexkontor – fick två forskare en chans att jämföra de olika kontorstyperna. AFA-försäkring finansierade studien, och Lisbeth Slunga Järvholm, läkare och docent vid Umeå universitet, och Anita Pettersson-Strömbäck, universitetslektor vid samma universitet, presenterade sin undersökning i förra veckan på AFA-försäkrings kontor i Stockholm.

Av tjänstemännen i Örnsköldsviks kommun flyttade 141 till ett nytt kontor med egna rum, ett så kallat cellkontor, medan övriga 233 flyttade till ett så kallat flexkontor där de inte har egna skrivbord, utan i stället sätter sig från gång till gång i olika rum eller arbetsytor som är anpassade för olika typer av arbete.

Sedan 1970-talet har det varit vanligt med cellkontor. Cellkontoren är emellertid utrymmeskrävande, medan alternativet, de klassiska kontorslandskapen med egna skrivbord i långa rader, inte har gett samma trivsel. Tanken med flexkontoren är att de skapar kreativitet och nya möten samtidigt som fler medarbetare ryms på samma yta.

Forskarna undersökte i samarbete med KTH hur arbetsplatserna upplevdes under flytten och efteråt. De intervjuade de anställda och genomförde enkäter och fokusgrupper. De gjorde observationerna sex månader före och efter flytten, och därefter ytterligare en gång 18 månader efter flytten.

Vilka effekter fick flytten på arbetsmiljö, arbetssätt, produktivitet och hälsa? Vilket sorts kontor var bäst, det gamla cellkontoret eller det nya flexkontoret?

Svaret, som Lisbeth Slunga Järvholm själv gav när hon och Anita Pettersson-Strömbäck presenterade sin undersökning, blev ett, som hon själv sade, mycket forskarmässigt ”det beror på”. Många av cheferna tyckte om det nya flexkontoret. Det hade verkligen en tendens att skapa möten tvärs över de invanda arbetsgrupperna, och vissa rum var väl utformade för kreativa möten och blev extra populära. Generellt upplevde de anställda också att kontoret var snyggt och att ventilation och andra saker i miljön blev bra.

Samtidigt var det många som konstaterade att samarbetet inom de olika arbetsgrupperna tenderade att splittras eftersom de inte längre satt tillsammans. Det var också fler på flexkontoret som jobbade hemifrån. Vilket kontor som är lämpligast beror också på vilka sorts uppgifter man ska lösa på sin arbetsplats, och vem man är som person. Varken kön eller ålder spelade någon roll för vad man föredrog.

De som jobbade i flexkontoret upplevde dock generellt något lägre i produktivitet än de i cellkontoret. De som hade många kreativa möten tyckte om flexkontoret, medan de som behövde koncentrera sig vid datorn saknade att verkligen få vara i fred. Undersökningen tyder på att eget rum då är att föredra. I det öppet anlagda flexkontoret är det svårt för den enskilde medarbetaren att stänga av ljudet från samtal och diskussioner runt omkring. En effekt blev att personer som behövde ett tyst rum långt in på dagen, kanske för ett viktigt telefonsamtal, ändå satte sig där redan på morgonen så att ingen annan hann ta det först.

Enligt Lisbeth Slunga Järvholm kräver flexkontoret att den enskilde kan armbåga sig en smula för att få sina krav tillgodosedda. Efter föredraget kom också en fråga från publiken på temat avskildhet.

– Kan man verkligen ha så här öppna kontor på arbetsplatser där man hanterar sekretessbelagda uppgifter?

Efter att ha funderat i någon sekund svarade både Anita Pettersson-Strömbäck och Lisbeth Slunga Järvholm:

– Nej, egentligen inte. Andra ska inte kunna lyssna då.

Sture Henckel

2 KOMMENTARER

  1. Efter år i öppet landskap sitter jag nu i eget kontor och bävar inför flytt tillbaka till omgjort flexkontor. Kollegorna som arbetar i sådana är inte nådiga i kritiken om surr och eviga störmoment.

    • Har jobbat i både kontorslandskap och i eget kontor och helt klart föredrar jag eget kontor.

Comments are closed.

SENASTE NYTT

Heléne Robson

Sveriges Ingenjörer redo att agera när utredningen om strejkrätt blir klar

Regeringens utredning om strejkrätten skulle ha blivit klar till den 31 maj, men nu har slutdatum ändrats till 20 juni. På Sveriges Ingenjörer avvaktar man för att se hur förslaget blir – och är...
Riksdagslistor

Tio ingenjörer på riksdagslistorna i Gävleborg

Tio ingenjörer i Gävleborg finns med på riksdagslistor inför valet i höst. Hälften av dem bor i samma kommun - och det är inte Gävle. Det visar en genomgång som Ingenjören nu gör av...

Snart varannan damernas bland tekniska chefer i kommunerna

Ingenjör kvinna och chef. Den kombinationen är betydligt vanligare inom offentlig sektor än inom privat. Inom kommuner och landsting är nästan fyra av tio tekniska chefer kvinnor – betydligt högre andel än i privat...

Utmaning att beräkna vårfloden

Vattenregleringsföretagen har stort behov av hydrologiska och meteorologiska data för sina vårflodsprognoser, också från fjällområden där det är ont om mätstationer. I år kunde vårflödena lätt ha blivit övermäktiga. Björn Norell är hydrolog på Vattenregleringsföretagen....
Riksdagslistor

Bara ett parti har gotländska ingenjörer på riksdagslistan

Bara ett riksdagsparti har ingenjörer boende på Gotland på sin riksdagslista inför valet i september. Det visar en genomgång som Ingenjören nu gör av listorna för respektive län.  Det är Moderaterna som är ensamma om att...
Riksdagslistor

Sex ingenjörer i Dalarna på riksdagslistorna

Fem riksdagspartier i Dalarna har inte en enda ingenjör med på sina listor till riksdagsvalet i höst. Men tre partier har det. Det visar en genomgång som Ingenjören nu gör av listorna för respektive...
Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse

Åtta platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

I höst ska åtta personer väljas till Sveriges Ingenjörers styrelse. Och nu vill valberedningen få in förslag. Många förslag. ”Föreslå personer du har förtroende för – det räcker så. Man behöver inte ge en...

Digitalisering måste inte vara innovation

Nu kan medlemmar i Sveriges Ingenjörer vara med på inspirerande workshops för att fila på idéer för olika sätt att digitalisera verksamheten. Projektet heter Kickstart digitalisering och handlar lika mycket om att komma ikapp...
Riksdagslistor

Nio ingenjörer på Blekinges riksdagslistor

Nio ingenjörer i Blekinge finns med på partiernas riksdagslistor inför valet i september. Det visar en genomgång som Ingenjören nu gör av listorna för respektive län. Variationen är stor mellan partierna. Här är alla namn...

Glasögon ger expertblick

Det finns ett stort behov av kompetensöverföring inom högteknologisk industri, men mycket av kunskapen är omedveten och svår att lära ut. Med glasögon som registrerar bärarens fokus kan eleven låna expertens vana blick. Inom verkstadsindustrin...