På flexkontoret får vi mindre gjort

2
8906
Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

Flexkontor – en variant av så kallade aktivitetsbaserade kontor – är populära bland chefer, men produktiviteten kan gå ner jämfört med ett kontor där de anställda har egna rum. Och hur går det om personalen i sitt jobb omfattas av sekretess?

När kommuntjänstemännen i Örnsköldsvik flyttade från ett gammaldags kontor med egna rum till två olika slags kontor – cellkontor och flexkontor – fick två forskare en chans att jämföra de olika kontorstyperna. AFA-försäkring finansierade studien, och Lisbeth Slunga Järvholm, läkare och docent vid Umeå universitet, och Anita Pettersson-Strömbäck, universitetslektor vid samma universitet, presenterade sin undersökning i förra veckan på AFA-försäkrings kontor i Stockholm.

Av tjänstemännen i Örnsköldsviks kommun flyttade 141 till ett nytt kontor med egna rum, ett så kallat cellkontor, medan övriga 233 flyttade till ett så kallat flexkontor där de inte har egna skrivbord, utan i stället sätter sig från gång till gång i olika rum eller arbetsytor som är anpassade för olika typer av arbete.

Sedan 1970-talet har det varit vanligt med cellkontor. Cellkontoren är emellertid utrymmeskrävande, medan alternativet, de klassiska kontorslandskapen med egna skrivbord i långa rader, inte har gett samma trivsel. Tanken med flexkontoren är att de skapar kreativitet och nya möten samtidigt som fler medarbetare ryms på samma yta.

Forskarna undersökte i samarbete med KTH hur arbetsplatserna upplevdes under flytten och efteråt. De intervjuade de anställda och genomförde enkäter och fokusgrupper. De gjorde observationerna sex månader före och efter flytten, och därefter ytterligare en gång 18 månader efter flytten.

Vilka effekter fick flytten på arbetsmiljö, arbetssätt, produktivitet och hälsa? Vilket sorts kontor var bäst, det gamla cellkontoret eller det nya flexkontoret?

Svaret, som Lisbeth Slunga Järvholm själv gav när hon och Anita Pettersson-Strömbäck presenterade sin undersökning, blev ett, som hon själv sade, mycket forskarmässigt ”det beror på”. Många av cheferna tyckte om det nya flexkontoret. Det hade verkligen en tendens att skapa möten tvärs över de invanda arbetsgrupperna, och vissa rum var väl utformade för kreativa möten och blev extra populära. Generellt upplevde de anställda också att kontoret var snyggt och att ventilation och andra saker i miljön blev bra.

Samtidigt var det många som konstaterade att samarbetet inom de olika arbetsgrupperna tenderade att splittras eftersom de inte längre satt tillsammans. Det var också fler på flexkontoret som jobbade hemifrån. Vilket kontor som är lämpligast beror också på vilka sorts uppgifter man ska lösa på sin arbetsplats, och vem man är som person. Varken kön eller ålder spelade någon roll för vad man föredrog.

De som jobbade i flexkontoret upplevde dock generellt något lägre i produktivitet än de i cellkontoret. De som hade många kreativa möten tyckte om flexkontoret, medan de som behövde koncentrera sig vid datorn saknade att verkligen få vara i fred. Undersökningen tyder på att eget rum då är att föredra. I det öppet anlagda flexkontoret är det svårt för den enskilde medarbetaren att stänga av ljudet från samtal och diskussioner runt omkring. En effekt blev att personer som behövde ett tyst rum långt in på dagen, kanske för ett viktigt telefonsamtal, ändå satte sig där redan på morgonen så att ingen annan hann ta det först.

Enligt Lisbeth Slunga Järvholm kräver flexkontoret att den enskilde kan armbåga sig en smula för att få sina krav tillgodosedda. Efter föredraget kom också en fråga från publiken på temat avskildhet.

– Kan man verkligen ha så här öppna kontor på arbetsplatser där man hanterar sekretessbelagda uppgifter?

Efter att ha funderat i någon sekund svarade både Anita Pettersson-Strömbäck och Lisbeth Slunga Järvholm:

– Nej, egentligen inte. Andra ska inte kunna lyssna då.

Sture Henckel

2 KOMMENTARER

  1. Efter år i öppet landskap sitter jag nu i eget kontor och bävar inför flytt tillbaka till omgjort flexkontor. Kollegorna som arbetar i sådana är inte nådiga i kritiken om surr och eviga störmoment.

Lämna ett svar till Robert Avbryt svar

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sandslott

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 12 augusti

Följ oss gärna på Facebook där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 12 augusti. Trevlig sommar! 

”Vi är i Almedalen för att lyfta ingenjörernas frågor”

Almedalsveckan pågår för fullt och Sveriges Ingenjörer är på plats. Vi ringde upp förbundsordförande Ulrika Lindstrand och fick en rapport från Visby. Alla medlemmar förstår kanske inte värdet av att förbundet deltar i Almedalen. Vad...
Avtal som rivs, ingenjörerna Sanna och Mattias Fager, test och Ulrika Lindstrand.

Här är de mest lästa artiklarna i år

Kärlek, utbrändhet, ilska över löner och tips inför anställningsintervjuer. Det är några av ämnena i de mest lästa artiklarna på Ingenjören.se under första halvåret 2019. Har du läst artiklarna som hamnar i topp? Kolla...

Ola Serneke – en av de två ingenjörer som sommarpratar

Ola Serneke, ägare och VD för byggföretaget Serneke, gör i år debut som sommarvärd på Sveriges Radio. Med en civilingenjörsexamen från Chalmers i botten är han därmed en av två ingenjörer bland årets sommarpratare.  Hur...

Missa inte ingenjörernas digitala löprundor i 15 svenska städer

Förra året lanserades figure running i Sverige. Det var företaget Ramboll som tog hjälp av sina ingenjörer för att ta fram löprundor formade som figurer i några svenska städer. I maj uppdaterades appen med...
Några ledamöter under Ingenjörsfullmäktige 2018

Nu ska medlemmarna påverka Sveriges Ingenjörer mer

Sveriges Ingenjörers demokratiöversyn går nu in i ett slutskede. Över sommaren arbetar förbundsstyrelsen fram ett inriktningsförslag som presenteras för ledamöterna i Ingenjörsfullmäktige i höst – inför beslut om förändringarna på fullmäktige i november. Det...

Christer Fuglesang: Sverige borde satsa mer på rymden

Den 20 juli är 50 år sedan Apollo 11 tog de första människorna till månen. Christer Fuglesang, Sveriges första och hittills enda astronaut som varit i rymden, är med och firar detta tillsammans med...

Arbetslösheten för ingenjörer är fortfarande låg

I april var bara 1,1 procent av de yrkesverksamma medlemmarna i Sveriges Ingenjörer arbetslösa. Arbetsförmedlingen rapporterar också att antalet varslade personer fortfarande är lågt. Arbetslösheten för Sveriges Ingenjörers medlemmar har de senaste åren varit låg...

Läkemedelsföretaget Sobi varslar 90 om uppsägning

Chock och besvikelse är vad många medarbetare på läkemedelsföretaget Sobi i Stockholm känner efter beskedet att 90 forskartjänster försvinner. Sveriges Ingenjörer stöttar Akademikerföreningen i förhandlingarna som startar den här veckan.  Företaget Swedish Orphan Biovitrum AB,...
Ingenjören och hållbarhetsforskaren Susanna Elfors startade en Facebookgrupp för folk som reser med tåg till Europa.

Ingenjören som blivit drottning av tågsemester

Hon är ingenjör och hållbarhetsforskare och en av dem som gett tågresandet en rejäl skjuts. Susanna Elfors grundade Facebookgruppen Tågsemester (med över 90 000 medlemmar) och har startat tågresebyrå. Vi ringde upp henne. Hur kommer det...