Miljardvinster om fler invandrade akademiker får jobb

2
3063
Omkring 130 000 utrikes födda akademiker i Sverige är arbetslösa eller har ett jobb som de är överkvalificerade för. Foto: Thinkstock/Purestock.

Minst 130 000 utrikes födda akademiker i Sverige är arbetslösa eller har ett jobb som de är överkvalificerade för. Beräkningar visar att samhället kan spara 10 miljarder kronor om året om fler får ett arbete i nivå med deras utbildning.

I Sverige lever drygt 300 000 utrikes födda akademiker med minst tre års högskoleutbildning. Mer än var femte akademiker i Sverige är i dag utlandsfödd och andelen har tredubblats sedan millennieskiftet. Det borde vara goda nyheter för de arbetsgivare som har stora rekryteringsbehov av högutbildade.

En rapport som kom förra året visar dock att matchningen på arbetsmarknaden inte alls fungerar och det leder till stora kostnader för samhället. Rapporten Rätt jobb åt utrikes födda akademiker har skrivits av nationalekonomen Patrick Joyce på uppdrag av Jusek.

På ett seminarium som arrangerades i veckan av Jusek, den gröna tankesmedjan Fores och Uppdrag integration (som drivs av Fores) redovisade Patrick Joyce sina beräkningar av de samhällsvinster som uppstår om fler utrikes födda akademiker får kvalificerade jobb. Dessutom gav han några konkreta förslag på åtgärder för en snabbare utveckling i rätt riktning.

Patrick Joyce har räknat på samhällsvinsterna om fler utländska akademiker får kvalificerade jobb.

–Den kalkyl som jag gjorde förra året visar att samhället kan göra vinster på över 10 miljarder kronor om året. Beräkningarna bygger på data från 2014 och 2015 men i dag är det tyvärr ännu fler utlandsfödda akademiker som är felmatchade. Gör man om beräkningen i dag blir vinsterna ännu större, säger Patrick Joyce.

Uppgifter från SCB från 2015 visar omkring 130 000 utrikes födda akademiker var arbetslösa eller hade ett jobb som de var överkvalificerade för. Nästan 10 000 hade så kallade enkla arbeten som inte ens kräver gymnasieexamen.

Patrick Joyces beräkningar av de ekonomiska vinsterna utgår ifrån ett scenario där sysselsättningen är lika hög och arbetslösheten lika låg för de utrikes födda akademikerna som för inrikes födda. Dessutom att de utrikes födda har kvalificerade jobb i lika stor utsträckning som de inrikes födda har. När det sker frigörs de enkla jobben för de som i dag är arbetslösa.

I Patrick Joyces scenario ökar skatteintäkterna med sju miljarder kronor och utgifterna för ersättning till arbetslösa minskar med tre miljarder kronor om året.

Han pekar på att det finns fyra områden där förändringar måste ske för att utvecklingen ska gå åt rätt håll.

1. Bättre kunskaper i svenska. Studier visar att bra kunskaper i svenska är helt avgörande för personer med högre utbildning för att få rätt jobb.

2. Mer satsningar på att ge de utrikes födda akademikerna nätverk exempelvis i form av mentorprogram. 70 procent av alla jobb i Sverige förmedlas genom informella kontakter och nyanlända saknar dessa nätverk.

3. Fler måste få sin utländska utbildning erkänd av en svensk myndighet. Här pågår redan en positiv utveckling. För tre år sedan granskade och bedömde UHR ungefär
8 000 utbildningsintyg om året. Förra året hade antalet ökat till 12 000.

4. Fler korta kompletterande utbildningar för utländska akademiker på svenska lärosäten. Utvärderingar visar att över 90 procent fick ett arbete efter utbildning och över 80 procent fick ett kvalificerat arbete. Nu pågår en snabb utbyggnad vid flera lärosäten.

Flera fackförbund för akademiker har mentorprogram för chefer. Jusek har ett mentorprogram som över 400 utländska akademiker har deltagit i.

Sveriges Ingenjörer driver också ett mentorprogram för utländska ingenjörer. Över 600 har deltagit i programmet som 2012 startade i Stockholm och sedan 2016 också finns i Göteborg. Dessutom medverkar Sveriges Ingenjörer i flera andra program som stöttar utrikes födda ingenjörers möjligheter att få arbete som ingenjörer i Sverige. Ett sådant initiativ finns på Scania i Södertälje.

Karin Virgin

2 KOMMENTARER

  1. Det tar mer än 25 år, och kostar enormt mycket, innan ett nyfött barn kan ta ett jobb som akademiker, medan det går betydligt fortare, och är väldigt mycket billigare, att från grunden utbilda en vuxen Syrier… till anställningsbar akademiker…! Alla flyktingar, oavsett tidigare utbildningsnivå, är en enorm potentiellt lönsam resurs för Sverige!

    • Håller med i stort men inte sista meningen. I mina ögon kan dock aldrig en medelålders analfabet med tveksam kulturell bakgrund bli en ”enorm potentiellt lönsam resurs för Sverige”. Tyvärr, men så är det, men visst kan vi bli bättre på att ta tillvara välutbildade människor som söker sig till vårt land. Fakta är dock att utbildningsnivån hos oerhört många lämnar mycket i övrigt att önska.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ordmoln med kompetenser

Här är de vanligaste orden när arbetsgivare söker ingenjörer

Nästan hälften av platsannonserna där arbetsgivare söker ingenjörer har med kravet på eftergymnasial examen. Och runt en fjärdedel efterfrågar att ingenjören är driven eller samarbetsvillig. Det visar en genomgång av över 700 platsannonser. Det är...

Besvärliga anställda ger chefer problem som de inte kan lösa

De flesta har säkert haft kolleger som på något sätt utgör ett problem. Forskaren Kristina Sutter Beime har doktorerat på ”avvikande anställda” och sorterat dem i fyra kategorier. En av dem ger cheferna en...

Gränslöst arbete utmanar arbetsmiljöarbetet

Otydligt ansvar, minskat inflytande och bristande samverkan. I internationella företag där medarbetarna är spridda över nationsgränserna kan det vara svårt att driva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det framkommer av den förstudie om arbetsmiljö i internationella...
Domare håller upp rött kort

Studie ska visa ohövligt beteende bland ingenjörer

Nu i dagarna skickas en enkät om ohövlighet i arbetslivet ut till 5 000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer. Studien är ett samarbete mellan Lunds Universitet och Sveriges Ingenjörer och ska visa hur vardagliga, negativa beteenden...

”Distriktens uppdrag behöver bli tydligare”

Familjedag, teknikläger och nätverksträffar. Sveriges Ingenjörers distrikt i Skåne präglas av ett stort engagemang för ingenjörsyrket. Med sex nya medlemmar i styrelsen och många aktiviteter på agendan ser ordförande Håkan Gül fram emot nästa...

Uppsagda tjänstemän kan få studiestöd

Ekonomiskt stöd som ger 70 procent av lönen för den som blivit uppsagd. Det är ett av flera nya villkor i omställningsavtalet för privatanställda tjänstemän som börjar gälla nu. PTK och Svenskt Näringsliv har kommit...
Skakar hand på jobbintervju

Ingenjörer – tänk på det här på anställningsintervjun

Sedan i höstas kan medlemmar i Sveriges Ingenjörer få träna på anställningsintervjuer med professionella rekryterare. Här ger en av rekryterarna råd om vad du ska tänka på – och avslöjar vad många ingenjörer missar....

Följ med Sveriges Ingenjörer i Stockholm till rymden

Med över 45 000 medlemmar är Stockholm Sveriges Ingenjörers största distrikt. Där arrangeras över 20 aktiviteter om året. Under 2019 år bär det av mot rymden berättar distriktsordförande Marcus Suurküla. Vad händer i Stockholmsdistriktet under 2019? –...

”FN-projekten har gjort mig till en bättre ingenjör”

Byggnadsingenjören Lourdes Valencia är tillbaka i Lund efter sju månaders arbete i världens största flyktingläger i Bangladesh. Hon säger att erfarenheterna har gjort henne till en bättre beslutsfattare och arbetsledare på jobbet. Lourdes Valencia är...

Har du koll på de nya lagarna?

Vid årsskiftet började flera nya jobbrelaterade lagar och regler att gälla. Läs och se att du inte har missat något viktigt. Särskilt för dig som är företagare finns en hel del att känna till. Karensavdrag...