Miljardvinster om fler invandrade akademiker får jobb

2
3365
Omkring 130 000 utrikes födda akademiker i Sverige är arbetslösa eller har ett jobb som de är överkvalificerade för. Foto: Thinkstock/Purestock.

Minst 130 000 utrikes födda akademiker i Sverige är arbetslösa eller har ett jobb som de är överkvalificerade för. Beräkningar visar att samhället kan spara 10 miljarder kronor om året om fler får ett arbete i nivå med deras utbildning.

I Sverige lever drygt 300 000 utrikes födda akademiker med minst tre års högskoleutbildning. Mer än var femte akademiker i Sverige är i dag utlandsfödd och andelen har tredubblats sedan millennieskiftet. Det borde vara goda nyheter för de arbetsgivare som har stora rekryteringsbehov av högutbildade.

En rapport som kom förra året visar dock att matchningen på arbetsmarknaden inte alls fungerar och det leder till stora kostnader för samhället. Rapporten Rätt jobb åt utrikes födda akademiker har skrivits av nationalekonomen Patrick Joyce på uppdrag av Jusek.

På ett seminarium som arrangerades i veckan av Jusek, den gröna tankesmedjan Fores och Uppdrag integration (som drivs av Fores) redovisade Patrick Joyce sina beräkningar av de samhällsvinster som uppstår om fler utrikes födda akademiker får kvalificerade jobb. Dessutom gav han några konkreta förslag på åtgärder för en snabbare utveckling i rätt riktning.

Patrick Joyce har räknat på samhällsvinsterna om fler utländska akademiker får kvalificerade jobb.

–Den kalkyl som jag gjorde förra året visar att samhället kan göra vinster på över 10 miljarder kronor om året. Beräkningarna bygger på data från 2014 och 2015 men i dag är det tyvärr ännu fler utlandsfödda akademiker som är felmatchade. Gör man om beräkningen i dag blir vinsterna ännu större, säger Patrick Joyce.

Uppgifter från SCB från 2015 visar omkring 130 000 utrikes födda akademiker var arbetslösa eller hade ett jobb som de var överkvalificerade för. Nästan 10 000 hade så kallade enkla arbeten som inte ens kräver gymnasieexamen.

Patrick Joyces beräkningar av de ekonomiska vinsterna utgår ifrån ett scenario där sysselsättningen är lika hög och arbetslösheten lika låg för de utrikes födda akademikerna som för inrikes födda. Dessutom att de utrikes födda har kvalificerade jobb i lika stor utsträckning som de inrikes födda har. När det sker frigörs de enkla jobben för de som i dag är arbetslösa.

I Patrick Joyces scenario ökar skatteintäkterna med sju miljarder kronor och utgifterna för ersättning till arbetslösa minskar med tre miljarder kronor om året.

Han pekar på att det finns fyra områden där förändringar måste ske för att utvecklingen ska gå åt rätt håll.

1. Bättre kunskaper i svenska. Studier visar att bra kunskaper i svenska är helt avgörande för personer med högre utbildning för att få rätt jobb.

2. Mer satsningar på att ge de utrikes födda akademikerna nätverk exempelvis i form av mentorprogram. 70 procent av alla jobb i Sverige förmedlas genom informella kontakter och nyanlända saknar dessa nätverk.

3. Fler måste få sin utländska utbildning erkänd av en svensk myndighet. Här pågår redan en positiv utveckling. För tre år sedan granskade och bedömde UHR ungefär
8 000 utbildningsintyg om året. Förra året hade antalet ökat till 12 000.

4. Fler korta kompletterande utbildningar för utländska akademiker på svenska lärosäten. Utvärderingar visar att över 90 procent fick ett arbete efter utbildning och över 80 procent fick ett kvalificerat arbete. Nu pågår en snabb utbyggnad vid flera lärosäten.

Flera fackförbund för akademiker har mentorprogram för chefer. Jusek har ett mentorprogram som över 400 utländska akademiker har deltagit i.

Sveriges Ingenjörer driver också ett mentorprogram för utländska ingenjörer. Över 600 har deltagit i programmet som 2012 startade i Stockholm och sedan 2016 också finns i Göteborg. Dessutom medverkar Sveriges Ingenjörer i flera andra program som stöttar utrikes födda ingenjörers möjligheter att få arbete som ingenjörer i Sverige. Ett sådant initiativ finns på Scania i Södertälje.

Karin Virgin

2 KOMMENTARER

  1. Det tar mer än 25 år, och kostar enormt mycket, innan ett nyfött barn kan ta ett jobb som akademiker, medan det går betydligt fortare, och är väldigt mycket billigare, att från grunden utbilda en vuxen Syrier… till anställningsbar akademiker…! Alla flyktingar, oavsett tidigare utbildningsnivå, är en enorm potentiellt lönsam resurs för Sverige!

    • Håller med i stort men inte sista meningen. I mina ögon kan dock aldrig en medelålders analfabet med tveksam kulturell bakgrund bli en ”enorm potentiellt lönsam resurs för Sverige”. Tyvärr, men så är det, men visst kan vi bli bättre på att ta tillvara välutbildade människor som söker sig till vårt land. Fakta är dock att utbildningsnivån hos oerhört många lämnar mycket i övrigt att önska.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Barn demonstrerar för klimatet

Ingenjörer stöttar Greta Thunberg och hennes supporters

Det är inte bara Greta Thunberg som demonstrerar för klimatet på fredagar. I den globala manifestationen den 24 maj deltar också föreningen Ingenjörer för miljön. ”Det är inte bara något för ungdomar, utan för...

Sveriges ingenjörer sticker ut i granskning av fackförbund

Nyligen publicerade TCO:s tidning Arbetsvärlden listor med löner och arvoden för förbundsdirektörer, kanslichefer och ordföranden i fackförbunden. Sveriges Ingenjörer finns både i toppen och botten. Läs listorna och kommentarer. I Arbetsvärldens sammanställning hamnar Sveriges Ingenjörers...
Fingrar som pekar mot en man.

”Hjälp! Jag är anklagad för sexuella trakasserier!”

”Hjälp, jag är anklagad för sexuella trakasserier. Ska jag bli av med jobbet nu?” Den frågan får Sveriges Ingenjörers rådgivning ibland. Här berättar ombudsman Friedrich Heger hur det brukar fungera och vad förbundet svarar....

Trenden har vänt: Nu satsar Sony i Lund

Efter år av tuffa neddragningar kommer nu ett positivt besked till Sony Mobile i Lund. Företagsledningen vill ta vara på den spetskompetens som finns i Lund och satsar på ett globalt forsknings- och utvecklingscentrum...

Hög tid att nominera till Polhemspriset

Känner du en ingenjör som borde få uppmärksamhet för sin idérikedom? Skicka då in en nominering till Polhemspriset. "Det är ett pris som hyllar ingenjörskonsten", säger Bo Olsson, ordförande i nomineringskommittén. Polhemspriset är Sveriges äldsta...
ÅF Pöyrys vd Jonas Gustavsson tillsammans med sin Advisory board: Azra Malagic, Linnea Bendrot, Filippa Rexed och Sheva Rostam.

Är inte 23 år längre – ÅF:s vd tar råd från ingenjörsstudenter

Under ett år har fyra teknologer varit rådgivare åt ÅF Pöyrys vd. De tycker att arbetsgivare som vill anställa unga ingenjörer behöver lyssna på vad unga vill. Här är deras råd. Ingenjören träffar tre...

Zenuity har rekryterat hundratals ingenjörer – ser ingen ingenjörsbrist

Zenuity är företaget som har vuxit från 200 till 650 anställda på två år och som fortfarande rekryterar. 95 procent av medarbetarna är ingenjörer. – Vi känner inte av någon ingenjörsbrist, säger Louise Bichler,...

”Kollektivavtal, vad är poängen med det?”

"Vad är poängen med kollektivavtal. Det finns väl lagar som reglerar sådant?". Malin Bjerkhede, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, förklarar vad du bör se upp med om ditt företag saknar kollektivavtal. Min arbetsgivare saknar kollektivavtal. Vad...

Distrikt Värmland ordnar innovationsmingel och AI-föreläsning

Många ingenjörer i Värmlandsregionen är data- eller IT-ingenjörer och i skogsindustrin finns många småföretagare. Därför satsar distrikt Värmland på ett innovationsmingel och en AI-föreläsning under hösten. Nu vill man få mer fart på distriktsverksamheten.  Per...

Konjunktur på högvarv, men ingenjörer får inte del av framgången

Konjunkturen är fortsatt stark inom de ingenjörstäta företagen och potentialen att öka innovationskraften är stor nu när ekonomin går bra. Trots det har få företag ett belöningssystem kopplat till innovationer och många medarbetare upplever...