Konferensknep – så får du publiken att lyssna

2
3739
Linda Eklund tycker att forskare behöver lära sig mer om hur man gör bra presentationer på vetenskapliga konferenser. Foto: Mostphotos.

Trött på vetenskapliga konferenser där forskarna läser innantill, är dåligt förberedda och inte kan hålla tiden? Forskaren Lina Eklund samlade sina erfarenheter från mindre lyckade konferenser och formulerade tio budord till forskare som vill ha en publik som lyssnar.

Lina Eklund är naturgeograf och disputerade för tre år sedan. Både under doktorandtiden och nu som forskare deltar hon regelbundet på vetenskapliga konferenser. En del är väldigt bra medan andra är sämre.

–Ibland har jag rest hem med en känsla av att ha slösat både tid och pengar. Mindre konferenser tycker jag ofta fungerar bättre eftersom nätverkandet också är en viktig del av konferensen. När tusentals personer deltar i flera parallella seminarier blir det sällan riktigt bra, säger Lina Eklund.

Många forskare har inte heller förberett sina anföranden och när åhörarna inte orkar lyssna åker mobilerna upp. Droppen som fick Linas bägare att rinna över inträffade på en konferens förra våren då en forskare smällde upp hela sin forskningsartikel på den vita duken och läste innantill.

–Då började jag fundera över vad som är viktigt för att en presentation ska bli så bra att deltagarna lyssnar och lär sig något. Tankarna utmynnade i ett inlägg på min blogg förra sommaren.

Lina tycker att forskningskommunikation borde vara ett tyngre inslag i dokto-randutbildningen.

–I min egen doktorandutbildning bakades några moment in i ett par kurser och det är inte tillräckligt. Man behöver lära sig mer om hur man gör bra presentationer och jag skulle gärna se en kurs om just vetenskapliga konferenser. Den ska handla både om presentationsteknik men också hur man nätverkar på plats. Att knyta kontakter med andra forskare är viktigt för att konferensen ska vara värd både tid och pengar, säger Lina Eklund.

Lina Eklunds tio budord till dig som ska prata på en vetenskapskonferens

1. Din forskning är inte automatiskt intressant för alla. Det är extra viktigt att tänka på inför tvärvetenskapliga konferenser.

2. Anpassa ditt anförande till din publik. Många presenterar sin forskning som om åhörarna var deras forskningskolleger. Var medveten om att alla åhörare inte känner till ditt forskningsområde och försök att göra det intressant för fler.

3. Bestäm vilket syfte du har med ditt anförande. Vill du få feedback på din artikel? Säg det. Vill du ha kontakter med andra forskare, säg det. Tänk över hur du kan vara tillgänglig för att få kontakt med andra efter ditt anförande på konferensen och senare.

4. Undvik monologer. Försök att få ditt anförande att upplevas som en dialog även om du är ensam under presentationen. Det kan man exempelvis göra genom att ställa en fråga och svara på den själv. Det är ett knep som river ner barriären till publiken.

5. Ingen högläsning. Förbered ett manus men läs inte innantill och absolut inte din forskningsartikel rakt upp och ner. Det är bättre att prata fritt även om du glömmer något som du tänkt säga. Fler kommer att lyssna.

6. Engagera publiken och gör ditt framträdande till lite av en show. Det krävs inte mycket för att göra det lite mer spännande. Fundera på vad som funkar och träna innan. En enkel lösning är att visa bilder i presentationen och berätta om bilderna.

7. Var inte för högtravande. Din presentation handlar inte om att visa hur duktig du är. Man kan vara expert men ändå använda ett enkelt språk utan termer och uttryck som andra inte förstår.

8. Fundera över dina svagheter och jobba med dem. Är du inte van vid engelska, träna på det. Är du nervös, se till att ha en riktigt bra Powerpoint som stöd. Träna på din presentation innan du åker till konferensen.

9. Förminska inte dig själv. Be inte om ursäkt för något, exempelvis din dåliga engelska, att du visar ett diagram som är svårt att förstå eller att det är din första konferens som doktorand. Du hör hemma och är expert på det du ska prata om.

10. Håll tiden. Att dra över skvallrar om att man inte har förberett sig. Hinner du inte, prata inte fortare för att få med allt. Hoppa över och gå istället till slutklämmen.

Karin Virgin

2 KOMMENTARER

  1. Tankvärda budord. Håller med om att man ska släppa manuset. Ett bra sätt att göra det på är att fokusera på:

    1 a) budskapet, dvs vad vill jag förmedla
    1b) ange det tydlig i början av föredraget
    2) att tänka igenom varje bild
    3) ha ett fåtal punkter på varje bild och kortfattad text
    4) gärna stödja med en illustration ( bild) som ansluter till det du talar om
    5) ange i dina anteckningar för varje bild vad du absolut inte får missa att föredra
    6) avsluta med att anknyta till inledningen, dvs det du säger du ville presentera

    Genom att göra detta noggrant ( vilket tar sin tid) så är det mycket lättare att släppa manuset och tala fritt, men ändå inte missa det väsentliga. Samtidigt du lätt kan kolla att du får med det som du tycker är väsentligast att framföra

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Förbundsjuristerna Helene Sjöman och Agneta Bern.

Ingenjörer friade i domstol – stal inte företagshemligheter

År 2015 blev tre ingenjörer som startat ett kemikalieföretag stämda av en konkurrent. De anklagades för att ha kopierat konkurrentens IT-system och kundlistor. Nu, fyra år senare, har tingsrätten avgjort ärendet och friar ingenjörerna. De...

OKG i Oskarshamn varslar 30 – men har också fått positivt besked

Kärnkraftverket i Oskarshamn, som ägs av OKG AB, har varslat 30 anställda om uppsägning. – Det är tråkigt men inte oväntat och faktiskt drabbar det färre än vi hade räknat med, säger Magnus Nicklasson, ordförande...

67 år är ingen gräns för att fortsätta jobba

Det finns inget som hindrar dig som fyllt 67 år att fortsätta jobba. Trots det förekommer det att universitet och högskolor har riktlinjer som begränsar anställning efter 67 år. "Att neka någon jobb på...
Hög med tentor

LTU kortar tiden för att rätta tentor

Efter ett beslut från UKÄ kortar nu Luleå tekniska universitet tiden för att rätta tentor. Saco-föreningens ordförande menar att man ska följa reglerna och att det här kommer att fungera – men att det...

Högre andel manliga högskolestudenter får varningar

Påslagna mobiltelefoner, plagiat och fusk. Det är några av de vanliga orsakerna till att studenter blir föremål för disciplinära åtgärder. Trots att det är fler kvinnor som läser på universitet och högskolor så är...
Stressad man som lagt ner huvudet på sin laptop.

Fem områden som stressar ingenjörer

Antalet medlemmar i Sveriges Ingenjörer som hör av sig till förbundet om stress och utbrändhet ökar. Det är de ombudsmän Ingenjören pratat med helt överens om. Och de lyfter fram fem områden som framför...

Ingenjörer jobbar fast de är sjuka

Nästa fyra av tio ingenjörer går till jobbet fast de är sjuka. Bland kvinnliga ingenjörer är siffran ännu högre. Att jobba fast man är sjuk är i många fall inget problem. Men hög och...
Delar av styrelsen för Sveriges Ingenjörer i distrikt Jönköping: Markus Strandberg, Jacques Hérard, ordförande Mikael Lundqvist och Carlos Trischler.

Distrikt Jönköping gillar att besöka teknikföretag

Sveriges Ingenjörer i distrikt Jönköping har haft årsmöte och valde om både styrelse och ordförande. Nu väntar ett år med bland annat företagsbesök. ”Vi vill vara ett nätverk för ingenjörer”, säger ordförande Mikael Lundqvist....

ABB rundade facken – krävs på skadestånd

När ABB i december sålde Power Grids till japanska Hitachi skedde inga förhandlingar med facken. Nu pågår en tvisteförhandling mellan fackförbunden och ABB för brott mot medbestämmandelagen, arbetsmiljölagen och lagen om styrelserepresentation.   – Det är...

Följ med Skaraborgsdistriktet på familjedagar och studiebesök

Skaraborg är ett av Sveriges Ingenjörers mindre distrikt men i regionen finns flera spännande företag. Studiebesök och familjedagar på science centers är aktiviteter som lockar flest. Distriktsordförande Rolf Larsson, vem är du? – Jag delar ordförandeskapet...