Kränkande omdömen i högskolans kursutvärderingar

4
6441
Foto: kieferbox/Thinkstock

Många lärare på Chalmers upplever att de får kränkande omdömen i teknologernas kursvärderingar efter en tentamen. Problemet är känsligt för lärarna som känner sig personligt utpekade i sin professionella roll. En del av problemet kan vara att det sker under anonymitetens täckmantel.

För fem år sedan fick Lars Bengtsson, docent i datasystem men också huvudskyddsombud  och vice ordförande i Sacorådet på Chalmers, höra att många av lärarna på Chalmers mådde dåligt på grund av kränkande omdömen i kursvärderingarna.

– Lärarna måste förstås tåla en viss kritik, säger Lars Bengtsson, men det ska vara konstruktiv kritik.

Först förnekades problemen från skolans sida, men efter en tid gjorde man en undersökning. Av över 200 tillfrågade examinatorer svarade över hälften att de någon gång hade blivit kränkta av students kursvärdering. Cirka 70 procent svarade att de visste någon annan, exempelvis en assistent, som hade kränkts.

Se filmen

Se Chalmers film om kursutvärderingar
(filmen finns en bit ner på sidan).

Det ledde till att Chalmers tog fram en värdegrund och även en animerad film om hur studenterna ska tänka när de skriver en kursvärdering.

Men problemen försvann inte. Jan Lindér, lektor i industriella produktionssystem och ordförande i det lokala Sacorådet på Chalmers, ser fler problem med de webbaserade kursvärderingarna som studenterna skriver kort tid efter tentamen.

– Vi har ingen kontroll på mätsituationen, säger han. Vi vet inte om de skriver utvärderingarna tillsammans, eller om vissa skriver när de inte är nyktra. Många studenter blandar också ihop utvärdering av kursen och tentamen i sina värderingar.

Ämnet är känsligt och få lärare pratar öppet om det. Kursvärderingarna får dock inte användas som underlag för lönesättning enligt de lokala avtalen vid Chalmers.

Läs också: Högskola stoppade kränkande kursvärderingar

Jan Lindér påpekar hur svårt det måste vara för studenter som nyss har lärt sig det första inom ett nytt område att värdera en kurs. Han menar att det lätt kan bli kosmetiskt när det är svårt att kritisera grundstrukturen. Han betonar att det ligger i själva universitetsidén att lärarna ska lotsa eleverna till en högre kunskapsvinå. Ibland kan det krävas flera yrkesverksamma år innan ett ämne fullt ut kan värderas, säger han.

– Ändå är många av studenterna mycket kloka och kommer med bra kritik, säger han.

Jan Lindér försöker själv prata med eleverna flera gånger under sina kurser, ofta under rasterna efter en lektion, för att få en bättre kontakt med dem och på så vis få dem att våga säga sin mening om kursen. Det brukar ge bättre resultat.

Studenternas svar på enkäterna granskas av en tjänsteman på högskolan innan de går vidare till examinatorn. De tar bort de värsta kommentarerna.

– Det är svårt att säga exakt vad som är en kränkning, och man brukar säga att det är mottagaren som avgör, säger Lars Bengtsson.

Det finns riktlinjer för vad som ska tas bort, men nu ska de sättas på pränt.

– Anonymiteten finns där för att studenterna ska våga föra fram negativ kritik, men även det har en baksida, säger Lars Bengtsson. Det är lätt hänt att studenterna blir tanklösa under anonymitetens täckmantel.

Lars Bengtsson och Jan Lindér vill se att kursvärderingarna i framtiden tydligt skiljer på tentamen och kurs, kanske genom att värderingen sker innan tentamen.

– Och så måste vi få upp svarsfrekvensen, säger Jan Lindér. Den ligger ofta på runt 30 procent. Målet måste vara minst 80 procent.

Sture Henckel

Jobbar du eller studerar på en högskola eller ett universitet?
Hur fungerar kursutvärderingarna där du är? Lämna kommentarer till artikeln!

4 KOMMENTARER

  1. Det största problemet med CEQ-enkäterna på LTH är att det finns 26 frågor, där lååångt ifrån alla är relevanta. Många frågor har inte varit relevanta för någon kurs. Jag tror en utvärderings-enkät ska innehålla ungefär dessa graderade frågor, och inte så många fler:
    * Sammanfattligt betyg av kursen.
    * Är kursen relevant för din utbildning?
    * Hur lätt har det varit att klara kursen?
    * Hur bra har undervisningen varit?
    * Bör kursen vara obligatorisk i ditt program?
    Samt följande fåga med fritexts svar:
    Hur kan kursens utformning ändras för att förbättra nästa kursomgång?

  2. Jag är student på Chalmers och har hittills inte haft en omtenta men försöker alltid fylla i kursutvärderingen. Ibland går jag inte på så mycket föreläsningar och då gör jag inte heller utvärderingen då min bedömning känns missvisande eftersom jag inte har mycket att utgå från. Ibland kan jag uppleva att det är mycket frågor. Om man skulle ha lite färre frågor kanske fler skulle delta? :)

  3. Det som är mest stötande är att de anonyma kommentarerna är offentlig handling. Det är inte bra att arbetsgivaren ägnar sig åt insamling på dessa premisser.
    Jag har bra kontakt med mina studenter, men läste kommentarer om andra som studierektor i början på seklet. Oj, oj!

  4. Svarsfrekvensen på den officiella kursutvärderingen som sker på nätet, är mycket låg och resultatet överensstämmer inte alls med den utvärdering som sker under pågående läsperiod före tentamen, då alla studenter via sina klassrepresentanter framför sina åsikter. Det verkar som att merparten av de studenter som efter tentamen går in på nätet och fyller i kursutvärderingen, är de som misslyckats med studierna och i vredesmod skriver en massa negativt för att skylla sina egna tillkortakommanden på den kursansvarige och övriga lärare som varit inblandade i undervisningen. Förr skedde kursutvärderingen med ett begränsat antal frågor på ett A4-papper direkt efter tentamen med en svarsfrekvens runt 90%. Idag sker det på nätet där mängden frågor har utökats och är på tok för många vilket medför att benägenheten att svara inte är så stor, speciellt inte för studenter som lyckats och har sitt på det torra. I bästa fall är svarsfrekvensen 30% och ibland under 20%.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Barn demonstrerar för klimatet

Ingenjörer stöttar Greta Thunberg och hennes supporters

Det är inte bara Greta Thunberg som demonstrerar för klimatet på fredagar. I den globala manifestationen den 24 maj deltar också föreningen Ingenjörer för miljön. ”Det är inte bara något för ungdomar, utan för...

Sveriges ingenjörer sticker ut i granskning av fackförbund

Nyligen publicerade TCO:s tidning Arbetsvärlden listor med löner och arvoden för förbundsdirektörer, kanslichefer och ordföranden i fackförbunden. Sveriges Ingenjörer finns både i toppen och botten. Läs listorna och kommentarer. I Arbetsvärldens sammanställning hamnar Sveriges Ingenjörers...
Fingrar som pekar mot en man.

”Hjälp! Jag är anklagad för sexuella trakasserier!”

”Hjälp, jag är anklagad för sexuella trakasserier. Ska jag bli av med jobbet nu?” Den frågan får Sveriges Ingenjörers rådgivning ibland. Här berättar ombudsman Friedrich Heger hur det brukar fungera och vad förbundet svarar....

Trenden har vänt: Nu satsar Sony i Lund

Efter år av tuffa neddragningar kommer nu ett positivt besked till Sony Mobile i Lund. Företagsledningen vill ta vara på den spetskompetens som finns i Lund och satsar på ett globalt forsknings- och utvecklingscentrum...

Hög tid att nominera till Polhemspriset

Känner du en ingenjör som borde få uppmärksamhet för sin idérikedom? Skicka då in en nominering till Polhemspriset. "Det är ett pris som hyllar ingenjörskonsten", säger Bo Olsson, ordförande i nomineringskommittén. Polhemspriset är Sveriges äldsta...
ÅF Pöyrys vd Jonas Gustavsson tillsammans med sin Advisory board: Azra Malagic, Linnea Bendrot, Filippa Rexed och Sheva Rostam.

Är inte 23 år längre – ÅF:s vd tar råd från ingenjörsstudenter

Under ett år har fyra teknologer varit rådgivare åt ÅF Pöyrys vd. De tycker att arbetsgivare som vill anställa unga ingenjörer behöver lyssna på vad unga vill. Här är deras råd. Ingenjören träffar tre...

Zenuity har rekryterat hundratals ingenjörer – ser ingen ingenjörsbrist

Zenuity är företaget som har vuxit från 200 till 650 anställda på två år och som fortfarande rekryterar. 95 procent av medarbetarna är ingenjörer. – Vi känner inte av någon ingenjörsbrist, säger Louise Bichler,...

”Kollektivavtal, vad är poängen med det?”

"Vad är poängen med kollektivavtal. Det finns väl lagar som reglerar sådant?". Malin Bjerkhede, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, förklarar vad du bör se upp med om ditt företag saknar kollektivavtal. Min arbetsgivare saknar kollektivavtal. Vad...

Distrikt Värmland ordnar innovationsmingel och AI-föreläsning

Många ingenjörer i Värmlandsregionen är data- eller IT-ingenjörer och i skogsindustrin finns många småföretagare. Därför satsar distrikt Värmland på ett innovationsmingel och en AI-föreläsning under hösten. Nu vill man få mer fart på distriktsverksamheten.  Per...

Konjunktur på högvarv, men ingenjörer får inte del av framgången

Konjunkturen är fortsatt stark inom de ingenjörstäta företagen och potentialen att öka innovationskraften är stor nu när ekonomin går bra. Trots det har få företag ett belöningssystem kopplat till innovationer och många medarbetare upplever...