Utmaning att beräkna vårfloden

0
283
Ristafallet i Jämtland, Foto: Ove Rehn

Vattenregleringsföretagen har stort behov av hydrologiska och meteorologiska data för sina vårflodsprognoser, också från fjällområden där det är ont om mätstationer. I år kunde vårflödena lätt ha blivit övermäktiga.

Björn Norell är hydrolog på Vattenregleringsföretagen. Det är en paraplyorganisation för vattenregleringen i sex norrländska älvar: Umeälven, Ångermanälven, Indalsälven, Ljungan, Ljusnan och Dalälven.

Uppdraget är att sköta vattenregleringen åt ägarna, det vill säga kraftbolagen. Årsregleringen, med påfyllning under våren och tömning under vintern fördubblar mängden el som går att utvinna. I dag står de sex nämnda älvarna för ungefär hälften av landets vattenkraftsel.

Björn Norell

– Vi som jobbar med vattenhanteringen har varsin vecka som jourhavande, säger Björn Norell. Vi turas om med ansvaret för älvarna.

I normalfallet handlar det om att förse vattenkraftverken med vatten. Kraftbolagen önskar varje dag en viss mängd vatten till sina vattenkraftverk, och Björn Norell och hans kolleger ser till att det blir rätt.

– Men vi har också en samordnande roll för älven och det kan vara extra viktigt under svåra väderförhållanden, säger han. Om vi till exempel skulle få extrema oväder som slagit ut möjligheten att se våra mätvärden eller extrema flöden som gör det besvärligt att komma fram, så kan vi vara tvungna att bemanna våra dammar för att läsa av mätvärden och reglera dammarna på plats.

Med sina hydrologiska datormodeller, baserade på indata på temperatur och nederbörd från meteorologiska stationer, tar Vattenregleringsföretagen varje dag fram nya prognoser för vattenflödet.

– Vår modell är gammal. Den utvecklades av SMHI på 1970-talet, men den är enkel och snabb att använda, säger Björn Norell.

Men han konstaterar att inget system är bättre än dess indata. De svåraste bitarna i vårflodsprognoserna är att veta hur mycket snö som finns, särskilt i de områden där det kommer som allra mest, det vill säga längst i norr och i fjällkedjan. Där är det ofta ont om meteorologiska mätpunkter.

– SMHI:s nät av mätstationer har blivit glesare, säger Björn Norell, delvis på grund av att många observatörer blir äldre och slutar. Och de är svåra att ersätta. Det blir ju allt färre som bor på landsbygden.

De nya mätstationer som efter hand ersätter de gamla är automatiska, men i väglöst land är det ändå svårt att få tillräckligt med mätningar.

– Vi försöker att komplettera modellens vårflodsberäkningar genom att mäta snöns vattenekvivalens, det vill säga dess djup och densitet, säger han. Med mätningarnas hjälp försöker vi förbättra beräkningarna av vattenmängderna som förväntas smälta, vilket är speciellt viktigt i områden där det meteorologiska stationsnätet är glest.

I år har det blivit flera så kallade klass 3-varningar för höga vattenflöden. En klass 3-varning innebär flöden som riskerar att ge svåra översvämningsproblem. Lokaltidningarna har rapporterat om extremt höga vattennivåer i flera sjöar. Så stora flöden uppträder sällan, i genomsnitt vart femtionde år.

– Men just nu har vårfloden kulminerat, säger Björn Norell. Vi fick inga verkliga bekymmer i år. Vi hade faktiskt lite tur. Med snömängder som på många håll inte har setts sedan 1960-talet var det väldigt spännande att följa utvecklingen. Våren började med en värmebölja, men sedan blev det kallt en period innan det blev varmt igen. Den där kylan som kom in emellan gjorde att vårfloden spreds ut över längre tid. Om värmen hade fortsatt skulle det ha blivit mycket högre flöden. Då kunde det ha blivit riktigt jobbigt.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Snart får de anställda på Cybaero äntligen lön

I måndags begärde företaget Cybaero sig själva i konkurs. Nu kommer de anställda äntligen att få sina löner, som inte betalats på flera månader, från den statliga lönegarantin. Det börsnoterade Linköpingsföretaget Cybaero som utvecklar och...
Riksdagslistor

16 ingenjörer på riksdagslistorna i Stockholms län

Det är bara åtta ingenjörer på riksdagslistorna i Stockholms kommun. Men i övriga Stockholms län är de dubbelt så många: 16 stycken. Och som i flera andra valkretsar är det Centern som har flest...
Riksdagslistor

Färre ingenjörer på riksdagslistorna i Stockholm än i Göteborg och Malmö

Stockholm är Sveriges huvudstad - men det är inte här vi hittar flest ingenjörer på riksdagslistorna. Räknat för själva kommunen ligger Stockholm efter både Göteborg och Malmö.  Ingenjörens genomgång av vilka ingenjörer som finns på...
Riksdagslistor

Åtta ingenjörer på riksdagslistorna i västra Skåne

Åtta ingenjörer i valkretsen Skåne läns västra finns med på partiernas riksdagslistor inför valet i höst. De finns över hela det politiska fältet, i nästan alla partier, och inom olika ingenjörsinriktningar. Det visar Ingenjörens...

Ingenjörerna kritiserar Almegas förslag till Las-förändringar

I veckan presenterade arbetsgivarorganisationen Almega sju förslag till förändringar av Las. Sveriges Ingenjörer är kritiska men kan tänka sig att fler än två anställda får undantas från turordningen när företag drar ner. Den svenska lagen...
Riksdagslistor

Elva ingenjörer på riksdagslistorna i södra Skåne

Elva ingenjörer i södra Skåne finns med på partiernas riksdagslistor inför valet i september. De kandiderar för tre av allianspartierna, två av de rödgröna partierna plus Sverigedemokraterna. Det visar Ingenjörens genomgång. Inför valet går Ingenjören...
Man med dator vid pool

Kan chefen tvinga mig att kolla mejl på semestern?

Ska man sjukanmäla sig om man blir sjuk på semestern? Och måste man kolla jobbmejlen eller till och med komma in och jobba på semestern om chefen kräver det? Det svarar Sveriges Ingenjörers ombudsmän...
Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar på en ny arbetsplats utan den måste tjänas in –...

Ingenjörerna på världskongress försvarar villkoren i Sverige

Den här veckan är sex delegater från Sveriges Ingenjörer i Liverpool på den globala fackliga organisationen UNI:s världskongress. Krav på arbetstidsförkortning kan bli kongressens knäckfråga. UNI Global Unionen samlar fackförbund för både arbetare och tjänstemän...
deklaration

Nu börjar skatteavdraget på fackavgiften gälla

Den 1 juli återinförs skatteavdraget för fackföreningsavgiften. Så här kommer det att fungera för dig som medlem. I maj klubbade riksdagen igenom beslutet att återinföra skatteavdraget. Det innebär att alla som betalar sammanlagt minst 400...