”Kräv individuella planer för kompetensutveckling”

0
750
Carin Ulander Wänman. Foto: Mattias Pettersson.

Tvinga arbetsgivarna att ta fram kompetensutvecklingsplaner för sina anställda. Det tror arbetsrättsjuristen Carin Ulander Wänman är en åtgärd som både skulle gynna arbetsgivarna och öka motivationen för de anställda.

För anställda som är sjukskrivna under längre tid har arbetsgivare en skyldighet att upprätta en rehabiliteringsplan så att de sjuka successivt ska kunna återgå till arbete.

Ett liknande ansvar borde arbetsgivarna ha när det gäller kompetensutveckling. Det menar arbetsrättsjuristen Carin Ulander Wänman vid Umeå universitet. Hon har forskat om regleringar på den svenska arbetsmarknaden i över tio år.

Vad skulle ett sådant krav kunna innebära?
– Jag tror att det skulle vara värdefullt både för arbetsgivare och anställda eftersom det blir tydligare vilken kompetens som företaget behöver i framtiden. Det är viktigt för arbetsgivare som behöver planera sin kompetensförsörjning bättre. För anställda kan det öka motivationen att skaffa sig ny kompetens, antingen genom utbildning eller genom att byta jobb och få nya erfarenheter.

Finns det ingen risk att fler blir medvetna om sina brister och att det skapar en otrygghet på arbetsmarknaden?
– När man vet vilken kompetens som på sikt kommer att krävas tror jag att man blir mer angelägen att skaffa sig ny kompetens. Det kan man göra genom utbildningar men också genom att byta jobb. Efter några år kanske det är lockande att söka sig tillbaka till sin gamla arbetsplats och då kan man bidra med kompetens som man har skaffat sig på annat håll.

Kan du se fler positiva effekter?
– Kraven ökar på våra lärosäten och andra som erbjuder utbildningar att bli mer marknadsanpassade. I dag premieras heltidsstudier och programutbildningar genom det ekonomiska ersättningssystemet men det finns en stor efterfrågan på kortare utbildningar som fyller på kompetens under hela arbetslivet. Jag tror att kompetensutvecklingsplaner skulle synliggöra behovet av utbildningar ännu mer och det borde rimligtvis leda till ett större utbud av utbildningar.

Hur stor betydelse har egentligen kravet på tillräckliga kvalifikationer när ar-betsgivare vill göra neddragningar?
– Jag har granskat AD-domar sedan Las kom till och ser att det har skett förändringar över tid. Las har funnits i ungefär 40 år och under de första 20 åren var det lättare för anställda att uppnå kravet på tillräckliga kvalifikationer. De senaste 20 åren har det blivit svårare.

Menar du att AD tolkar Las annorlunda nu än för 20 år sedan?
– Analysen av domarna visar att AD förändrat sin bedömning av vad som är tillräckliga kvalifikationer. Trenden är att AD inte enbart bedömer kvalifikationer för aktuella arbetsuppgifter utan också tar hänsyn till arbetsgivarens behov av konkurrenskraft och långsiktig kompetensförsörjning. Att granskningen av domarna visar att färre uppnår kraven på tillräckliga kvalifikationer ser jag som ett tecken på att kraven har blivit högre.

Men kollektivavtalen ger väl arbetsgivaren ett ansvar för kompetensutveckling?
– Reglering av kompetensutveckling finns i de flesta kollektivavtal på stora delar av arbetsmarknaden. En intressant fråga är därför vilken kompetensutveckling som de som bedömts ha otillräckliga kvalifikationer har fått under sin anställningstid. Efter min granskning av AD-domarna kunde jag konstatera att kritik mot att arbetsgivarna erbjudit för lite kompetensutveckling saknas i argumentationen från fackförbunden och i domarna.

Betyder det inte att facken borde driva kravet hårdare?
– Jag tror att det kan vara svårt för en facklig organisation att driva de här frågorna utan ett tydligt rättsligt stöd. Erfarenhet räcker uppenbarligen inte eftersom många förlorar sin anställning trots att man utan problem klarar sina arbetsuppgifter.

Och hur ser du på fackens ovilja att göra förändringar i Las?
– Jag förstår fackförbundens hållning men det finns en fara med att bara säga nej och bli en bromskloss. Risken finns att man till slut sitter utan kort på handen. Fackförbunden skulle istället vinna på att göra Las till sin fråga och komma med egna konstruktiva idéer.

Hur bedömer du chanserna att parterna kan enas? Är du optimistisk?
– Ja, det är jag. Arbetsmarknadens parter och regeringen har hittills varit väldigt duktiga på att bygga välfärdssystem i Sverige och det tror jag att man kommer att klara i framtiden också. Men frågan just nu är: var börjar vi? Är det turordningsreglerna som vi ska avskaffa eller ska vi börja med att se hur vi kan förbättra omställningsförmågan för fler som är mitt i arbetslivet?

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörer på byggarbetsplats respektive vid dator.

Fem ingenjörsyrken sticker ut i löneutvecklingen

Vad tjänar egentligen ingenjörer och hur har lönerna ökat? I Medlingsinstitutets genomgång av snittlönen för alla yrken med minst 10 000 anställda finns 14 ingenjörsyrken med. Vi tog en titt på dem och såg att...

Så vill ÅF minska avhoppen från ingenjörsprogrammen

Det behövs ett sjupunktsprogram för att minska avhoppen från ingenjörsprogrammen, skriver ÅF:s vd Jonas Gustavsson på DN debatt. Här är en snabbsammanfattning av vad han vill se hända. SCB visade förra året att av dem...

Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer ”Märket är inget tak”

Ska industrin fortsätta att sätta lönemärket? Nej, säger sex LO-förbund. Ja, säger Ulrika Lindstrand ordförande för Sveriges Ingenjörer. Hon menar att den konkurrensutsatta industrin ska gå först men betonar att märket inte hindrar större...

Lönestatistiken ger kraft till löneförhandlingarna

Hur står sig din lön i förhållande till andras? Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. Trots det kan det vara svårt att få medlemmarna att svara på löneenkäten....

Ingenjörer spelar nyckelrollen i nordens största batterifabrik

Det första spadtaget har precis tagits för bygget av Northvolts batterifabrik i Skellefteå, men rekryteringsarbetet för de som ska arbeta där är redan i full gång. Förutom maskinoperatörer söker de batteriexperter och ingenjörer inom...
Fredrik Präntare, med modellen där pilen symboliserar hans algoritm.

Spelutveckling gav pris för bästa exjobb

Hur får man entiteter i ett strategispel att organisera sig och samarbeta? Det har Fredrik Präntare tagit fram en algoritm för. Och algoritmen är också generell så att den kan användas utanför spelvärlden. För...
Sveriges Ingenjörer under mottagningen på flera högskolor.

”Vi har blivit en naturlig del av introduktionen till livet som ingenjör”

Sveriges Ingenjörer har precis avslutat årets arbete med mottagningskampanjen för nya ingenjörsstudenter och intresset för förbundet har ökat. Fler än förra året har ansökt om medlemskap, berättar Malin Lindström på Sveriges Ingenjörer. – Det är...
Förtroendevalda inom högskolan på kurs.

Förtroendevalda tar nya tag efter utbildning specifikt för högskolan

Nyligen hölls Sveriges Ingenjörers första utbildning specifikt för förtroendevalda inom högskolan. Ingenjören frågade några deltagare vad de kommer att ta tag i efter kursen – och det handlar både om saker som påverkar anställda...
video

Helene skrev en deckare före frukost

Många bär på drömmen att skriva en bok. Förbundsjuristen Helene Sjöman på Sveriges Ingenjörer började skriva en kvart om dagen och nu efter 2,5 år kan hon hålla sin debutroman i handen. Helene Sjöman gillar...

Facket granskar de utländska ingenjörernas löner

Allt fler högutbildade från länder utanför EU kommer till Sverige för att jobba. Som fackförbund granskar Sveriges Ingenjörer lönerna för 500–600 ingenjörer i månaden. De flesta erbjuder rimliga löner. Men inte alla. Efterfrågan på ingenjörer...