”Kräv individuella planer för kompetensutveckling”

0
609
Carin Ulander Wänman. Foto: Mattias Pettersson.

Tvinga arbetsgivarna att ta fram kompetensutvecklingsplaner för sina anställda. Det tror arbetsrättsjuristen Carin Ulander Wänman är en åtgärd som både skulle gynna arbetsgivarna och öka motivationen för de anställda.

För anställda som är sjukskrivna under längre tid har arbetsgivare en skyldighet att upprätta en rehabiliteringsplan så att de sjuka successivt ska kunna återgå till arbete.

Ett liknande ansvar borde arbetsgivarna ha när det gäller kompetensutveckling. Det menar arbetsrättsjuristen Carin Ulander Wänman vid Umeå universitet. Hon har forskat om regleringar på den svenska arbetsmarknaden i över tio år.

Vad skulle ett sådant krav kunna innebära?
– Jag tror att det skulle vara värdefullt både för arbetsgivare och anställda eftersom det blir tydligare vilken kompetens som företaget behöver i framtiden. Det är viktigt för arbetsgivare som behöver planera sin kompetensförsörjning bättre. För anställda kan det öka motivationen att skaffa sig ny kompetens, antingen genom utbildning eller genom att byta jobb och få nya erfarenheter.

Finns det ingen risk att fler blir medvetna om sina brister och att det skapar en otrygghet på arbetsmarknaden?
– När man vet vilken kompetens som på sikt kommer att krävas tror jag att man blir mer angelägen att skaffa sig ny kompetens. Det kan man göra genom utbildningar men också genom att byta jobb. Efter några år kanske det är lockande att söka sig tillbaka till sin gamla arbetsplats och då kan man bidra med kompetens som man har skaffat sig på annat håll.

Kan du se fler positiva effekter?
– Kraven ökar på våra lärosäten och andra som erbjuder utbildningar att bli mer marknadsanpassade. I dag premieras heltidsstudier och programutbildningar genom det ekonomiska ersättningssystemet men det finns en stor efterfrågan på kortare utbildningar som fyller på kompetens under hela arbetslivet. Jag tror att kompetensutvecklingsplaner skulle synliggöra behovet av utbildningar ännu mer och det borde rimligtvis leda till ett större utbud av utbildningar.

Hur stor betydelse har egentligen kravet på tillräckliga kvalifikationer när ar-betsgivare vill göra neddragningar?
– Jag har granskat AD-domar sedan Las kom till och ser att det har skett förändringar över tid. Las har funnits i ungefär 40 år och under de första 20 åren var det lättare för anställda att uppnå kravet på tillräckliga kvalifikationer. De senaste 20 åren har det blivit svårare.

Menar du att AD tolkar Las annorlunda nu än för 20 år sedan?
– Analysen av domarna visar att AD förändrat sin bedömning av vad som är tillräckliga kvalifikationer. Trenden är att AD inte enbart bedömer kvalifikationer för aktuella arbetsuppgifter utan också tar hänsyn till arbetsgivarens behov av konkurrenskraft och långsiktig kompetensförsörjning. Att granskningen av domarna visar att färre uppnår kraven på tillräckliga kvalifikationer ser jag som ett tecken på att kraven har blivit högre.

Men kollektivavtalen ger väl arbetsgivaren ett ansvar för kompetensutveckling?
– Reglering av kompetensutveckling finns i de flesta kollektivavtal på stora delar av arbetsmarknaden. En intressant fråga är därför vilken kompetensutveckling som de som bedömts ha otillräckliga kvalifikationer har fått under sin anställningstid. Efter min granskning av AD-domarna kunde jag konstatera att kritik mot att arbetsgivarna erbjudit för lite kompetensutveckling saknas i argumentationen från fackförbunden och i domarna.

Betyder det inte att facken borde driva kravet hårdare?
– Jag tror att det kan vara svårt för en facklig organisation att driva de här frågorna utan ett tydligt rättsligt stöd. Erfarenhet räcker uppenbarligen inte eftersom många förlorar sin anställning trots att man utan problem klarar sina arbetsuppgifter.

Och hur ser du på fackens ovilja att göra förändringar i Las?
– Jag förstår fackförbundens hållning men det finns en fara med att bara säga nej och bli en bromskloss. Risken finns att man till slut sitter utan kort på handen. Fackförbunden skulle istället vinna på att göra Las till sin fråga och komma med egna konstruktiva idéer.

Hur bedömer du chanserna att parterna kan enas? Är du optimistisk?
– Ja, det är jag. Arbetsmarknadens parter och regeringen har hittills varit väldigt duktiga på att bygga välfärdssystem i Sverige och det tror jag att man kommer att klara i framtiden också. Men frågan just nu är: var börjar vi? Är det turordningsreglerna som vi ska avskaffa eller ska vi börja med att se hur vi kan förbättra omställningsförmågan för fler som är mitt i arbetslivet?

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Foto av en kvinna och en man som mixats ihop

IBM stöttar anställda som kommer ut som transpersoner

IBM:s mångfaldschef Marie Nilsson har flera gånger varit med om att medarbetare sagt ”Jag är man i dag men jag känner mig som kvinna” eller tvärt om. För IBM är det självklart att stötta...
Riksdagslistor

Åtta ingenjörer på riksdagslistorna i Örebro län

Åtta ingenjörer i Örebro län finns med på riksdagslistorna inför höstens val. De företräder fyra partier - från Moderaterna till Vänsterpartiet. Det visar Ingenjörens genomgång av listorna valkrets för valkrets. Inför valet i höst går Ingenjören...
Matris över hur ett team i projektet flyttade sig mot högre produktivitet och högre positivitet/samarbete under projektets gång.

Ny studie: FoU lyckas bättre om man utvecklar teamet

FoU-projekt blir både mer produktiva och arbetsglädjen i dem blir större om man satsar på att utveckla samarbetet i teamet. Det visar en ny svensk studie av tekniska team. Studien ”Teamlyftet FoU” genomfördes 2015–2017 och...
Riksdagslistor

Nio ingenjörer på riksdagslistorna i Skaraborg

Nio ingenjörer i Skaraborg finns med på riksdagslistorna inför höstens val. Och de företräder fyra helt olika partier - Centern, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Det visar Ingenjörens genomgång av listorna valkrets för valkrets. Inför valet i...
Kvinna som är uttråkad på jobbet

Sex råd – så gör du när jobbet inte känns roligt längre

Blir det inte bättre än så här? Är det här vad jag ska jobba med resten av livet och just här, på den här arbetsplatsen? Många har de här tankarna. Om du är en...
Riksdagslistor

Valkretsen runt Göteborg toppar i antal ingenjörer på riksdagslistorna

Valkretsen Västra Götalands län Västra ligger som en ring runt Göteborg. Där är antalet ingenjörer på riksdagslistorna större än någon annanstans i hela Sverige. Det visar Ingenjörens genomgång av listorna valkrets för valkrets. Inför valet i höst...
Person som läser i hängmatta

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 13 augusti

Följ oss gärna på Facebook där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på hemsidan är vi tillbaka igen från den 13 augusti. Trevlig sommar!
Stefan Löfven i Almedalen

Anna går upp som vanligaste förnamnet bland talarna i Almedalen

Totalt medverkar 7 921 unika personer i årets Almedalsvecka. Länge var Anders det vanligaste förnamnet på talarna under veckan. Men i år går Anna upp i topp, visar tidningen Arbetets genomgång. Arbetet har gått igenom...
Riksdagslistor

Sex ingenjörer på riksdagslistorna i södra Västra Götaland

Sex ingenjörer finns med på riksdagslistorna i valkretsen Västra Götalands län Södra. Och de täcker ett brett spann av partier - två allianspartier, två rödgröna partier och Sverigedemokraterna. Det visar Ingenjörens genomgång av listorna valkrets...

Topplistan – här är artiklarna som flest har läst

Dålig löneutveckling inom industrin, avdragsrätt för fackföreningsavgiften och rekordlåg arbetslöshet för ingenjörer. Här är topplistan över de mest lästa artiklarna på Ingenjören.se under första halvåret 2018. 1. Scanias ingenjörer får skambud trots rekordår Scania är ett...