”Kräv individuella planer för kompetensutveckling”

0
885
Carin Ulander Wänman. Foto: Mattias Pettersson.

Tvinga arbetsgivarna att ta fram kompetensutvecklingsplaner för sina anställda. Det tror arbetsrättsjuristen Carin Ulander Wänman är en åtgärd som både skulle gynna arbetsgivarna och öka motivationen för de anställda.

För anställda som är sjukskrivna under längre tid har arbetsgivare en skyldighet att upprätta en rehabiliteringsplan så att de sjuka successivt ska kunna återgå till arbete.

Ett liknande ansvar borde arbetsgivarna ha när det gäller kompetensutveckling. Det menar arbetsrättsjuristen Carin Ulander Wänman vid Umeå universitet. Hon har forskat om regleringar på den svenska arbetsmarknaden i över tio år.

Vad skulle ett sådant krav kunna innebära?
– Jag tror att det skulle vara värdefullt både för arbetsgivare och anställda eftersom det blir tydligare vilken kompetens som företaget behöver i framtiden. Det är viktigt för arbetsgivare som behöver planera sin kompetensförsörjning bättre. För anställda kan det öka motivationen att skaffa sig ny kompetens, antingen genom utbildning eller genom att byta jobb och få nya erfarenheter.

Finns det ingen risk att fler blir medvetna om sina brister och att det skapar en otrygghet på arbetsmarknaden?
– När man vet vilken kompetens som på sikt kommer att krävas tror jag att man blir mer angelägen att skaffa sig ny kompetens. Det kan man göra genom utbildningar men också genom att byta jobb. Efter några år kanske det är lockande att söka sig tillbaka till sin gamla arbetsplats och då kan man bidra med kompetens som man har skaffat sig på annat håll.

Kan du se fler positiva effekter?
– Kraven ökar på våra lärosäten och andra som erbjuder utbildningar att bli mer marknadsanpassade. I dag premieras heltidsstudier och programutbildningar genom det ekonomiska ersättningssystemet men det finns en stor efterfrågan på kortare utbildningar som fyller på kompetens under hela arbetslivet. Jag tror att kompetensutvecklingsplaner skulle synliggöra behovet av utbildningar ännu mer och det borde rimligtvis leda till ett större utbud av utbildningar.

Hur stor betydelse har egentligen kravet på tillräckliga kvalifikationer när ar-betsgivare vill göra neddragningar?
– Jag har granskat AD-domar sedan Las kom till och ser att det har skett förändringar över tid. Las har funnits i ungefär 40 år och under de första 20 åren var det lättare för anställda att uppnå kravet på tillräckliga kvalifikationer. De senaste 20 åren har det blivit svårare.

Menar du att AD tolkar Las annorlunda nu än för 20 år sedan?
– Analysen av domarna visar att AD förändrat sin bedömning av vad som är tillräckliga kvalifikationer. Trenden är att AD inte enbart bedömer kvalifikationer för aktuella arbetsuppgifter utan också tar hänsyn till arbetsgivarens behov av konkurrenskraft och långsiktig kompetensförsörjning. Att granskningen av domarna visar att färre uppnår kraven på tillräckliga kvalifikationer ser jag som ett tecken på att kraven har blivit högre.

Men kollektivavtalen ger väl arbetsgivaren ett ansvar för kompetensutveckling?
– Reglering av kompetensutveckling finns i de flesta kollektivavtal på stora delar av arbetsmarknaden. En intressant fråga är därför vilken kompetensutveckling som de som bedömts ha otillräckliga kvalifikationer har fått under sin anställningstid. Efter min granskning av AD-domarna kunde jag konstatera att kritik mot att arbetsgivarna erbjudit för lite kompetensutveckling saknas i argumentationen från fackförbunden och i domarna.

Betyder det inte att facken borde driva kravet hårdare?
– Jag tror att det kan vara svårt för en facklig organisation att driva de här frågorna utan ett tydligt rättsligt stöd. Erfarenhet räcker uppenbarligen inte eftersom många förlorar sin anställning trots att man utan problem klarar sina arbetsuppgifter.

Och hur ser du på fackens ovilja att göra förändringar i Las?
– Jag förstår fackförbundens hållning men det finns en fara med att bara säga nej och bli en bromskloss. Risken finns att man till slut sitter utan kort på handen. Fackförbunden skulle istället vinna på att göra Las till sin fråga och komma med egna konstruktiva idéer.

Hur bedömer du chanserna att parterna kan enas? Är du optimistisk?
– Ja, det är jag. Arbetsmarknadens parter och regeringen har hittills varit väldigt duktiga på att bygga välfärdssystem i Sverige och det tror jag att man kommer att klara i framtiden också. Men frågan just nu är: var börjar vi? Är det turordningsreglerna som vi ska avskaffa eller ska vi börja med att se hur vi kan förbättra omställningsförmågan för fler som är mitt i arbetslivet?

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Coachning

Ingenjörer coachas om allt från kroppslukt till starka sidor

Inom idrott kan en coach utmana och peppa människor att utvecklas. Och samma sak gäller i karriären. Genom frågor och att läsa mellan raderna kan coachen guida till väldigt skilda insikter – från kroppslukt...

Byggnadsingenjörer för krisberedskap efterlyses

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, efterlyser byggnadsingenjörer som kan tänka sig att ingå i den nationella beredskapsstyrkan. Det är en satsning för att förstärka beredskapen vid exempelvis naturkatastrofer eller terrordåd. Tidigare var verksamhetsområdet Sök...

På GKN Aerospace har ett poängsystem ersatt löneboxarna

GKN Aerospace i Trollhättan har sedan länge övergett systemet med löneboxar för att istället satsa på en lönestruktur som synliggör medarbetarens kompetens, prestation och utveckling. De stora fördelarna är ökad transparens, mer konstruktiva dialoger...
Ordmoln med kompetenser

Här är de vanligaste orden när arbetsgivare söker ingenjörer

Nästan hälften av platsannonserna där arbetsgivare söker ingenjörer har med kravet på eftergymnasial examen. Och runt en fjärdedel efterfrågar att ingenjören är driven eller samarbetsvillig. Det visar en genomgång av över 700 platsannonser. Det är...

Besvärliga anställda ger chefer problem som de inte kan lösa

De flesta har säkert haft kolleger som på något sätt utgör ett problem. Forskaren Kristina Sutter Beime har doktorerat på ”avvikande anställda” och sorterat dem i fyra kategorier. En av dem ger cheferna en...

Gränslöst arbete utmanar arbetsmiljöarbetet

Otydligt ansvar, minskat inflytande och bristande samverkan. I internationella företag där medarbetarna är spridda över nationsgränserna kan det vara svårt att driva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det framkommer av den förstudie om arbetsmiljö i internationella...
Domare håller upp rött kort

Studie ska visa ohövligt beteende bland ingenjörer

Nu i dagarna skickas en enkät om ohövlighet i arbetslivet ut till 5 000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer. Studien är ett samarbete mellan Lunds Universitet och Sveriges Ingenjörer och ska visa hur vardagliga, negativa beteenden...

”Distriktens uppdrag behöver bli tydligare”

Familjedag, teknikläger och nätverksträffar. Sveriges Ingenjörers distrikt i Skåne präglas av ett stort engagemang för ingenjörsyrket. Med sex nya medlemmar i styrelsen och många aktiviteter på agendan ser ordförande Håkan Gül fram emot nästa...

Uppsagda tjänstemän kan få studiestöd

Ekonomiskt stöd som ger 70 procent av lönen för den som blivit uppsagd. Det är ett av flera nya villkor i omställningsavtalet för privatanställda tjänstemän som börjar gälla nu. PTK och Svenskt Näringsliv har kommit...
Skakar hand på jobbintervju

Ingenjörer – tänk på det här på anställningsintervjun

Sedan i höstas kan medlemmar i Sveriges Ingenjörer få träna på anställningsintervjuer med professionella rekryterare. Här ger en av rekryterarna råd om vad du ska tänka på – och avslöjar vad många ingenjörer missar....