Nanomaterial kräver försiktighet

3
2176
Single-walled zigzag carbon nanotube molecular structure isolated on white background. Atoms connected in wrapped hexagonal lattice. 3d illustration

Nanotekniken utvecklas snabbt, och kunskapen om hur farliga de extremt små partiklarna är halkar efter. I brist på exakta kunskaper förordar forskarna försiktighetsprinciper.

Extremt små partiklar kan vara farliga att andas in, bara på grund av sin litenhet. De dammar betydligt mer än andra material, och vid inandning sveps de lätt ner i lungorna. Där kan de orsaka inflammation eller till och med ta sig in i blodbanorna, vilket sannolikt är farligt för hälsan.

När AFA Försäkring anordnade ett seminarium i förra veckan, berättade flera forskare om kunskapsläget om så kallade nanomaterial och hur de ska hanteras på arbetsplatsen.

Nanostorlek

Nanomaterial brukar klassas som något som i minst en dimension mäter mellan 1 och 100 nanometer.

För att illustrera hur små nanopartiklar är kan man säga, lite grovt, att en typisk nanopartikel har ungefär samma storleksförhållande till en fotboll som en fotboll har till jordklotet.

Nanomaterial är sådana som i någon dimension mäter mindre än 100 nanometer. Extremt tunna ytor och trådar kan alltså platsa i definitionen, men oftast tänker man på nanomaterial som partiklar eller små fibrer. Det kan vara silverpartiklar, metalloxider, naturliga lermineral, motoravgaser och så kallade kolnanorör.

En av de farliga egenskaperna hos sådan nanomaterial, är enligt Maria Albin, professor i arbetsmedicin vid Karolinska institutet, att de dammar flera hundra gånger mer än vanliga material. Det innebär också att partiklarna gärna hittar ner i lungorna vid andning. När partiklarna väl har hittat ner i lungan exponeras partiklarnas ytor dessutom mer mot lungan. På så sätt blir giftiga ämnen ännu giftigare när partiklarna är så små.

Men ämnen som inte räknas som giftiga i vanlig form, kan mycket väl vara det som nanopartiklar. Ett av de tydligaste exemplen är kolnanorör, små fibrer som är mer än 5 mikrometer långa. Den typ av vita blodkroppar som ska ta hand om och rensa ut sådana partiklar klarar det inte. Partiklarna är för långa och när cellen sträcker på sig för att innesluta fibern räcker den ändå inte till. Fibern blir kvar i lungan och kan orsaka inflammation, så kallad fibros.

Hon påpekade också att det oklara kunskapsläget gör det svårt för arbetsgivarna.

– De flesta arbetsgivare vet inte om det ingår nanomaterial i de varor och produkter som de använder, och om det innebär risker, sade hon.

Ann-Beth Antonsson, civilingenjör och adjungerad professor vid KTH på enheten för ergonomi, jobbar bland annat med att ta fram bättre mätmetoder. Hon poängterade att det fortfarande är svårt att mäta halten av nanopartiklar.

– Gränsvärden saknas, och om de finns, finns de ofta bara för bulkmaterial.

Vissa nanomaterial som kommer ner i lungorna kan orsaka inflammation, och måste därför hanteras ytterst noga. Illustration: eugenesergeev/Thinkstock

Exakt vad som händer med en nanopartikel efter inandning är svårt att säga. Ingen har riktigt kunna iaktta de händelseförloppen i lungorna.

Ann-Beth Antonsson förordade försiktighetsprincipen på arbetsplatser där man hanterar sådana material.

Forskarna var överens om att kunskapsläget om nanomaterial inte var optimalt, och därför också överens om att man än så länge måste tillämpa försiktighetsprincipen när man hanterar sådana material.

Maria Albin ville se det förhållningssättet spridas. Hennes slutsats var att svårlösliga kolnanorör med som är längre än 5 mikrometer ökar risken för både cancer och lungfibros. De ämnena bör man undvika, eller hantera i så låga halter att de kan hanteras ur risksynpunkt.

– Det är viktigt att både företag och fackliga organisationer får den informationen, sade hon. Det är inte rätt att lämna åt dem själva att söka reda på.

Sture Henckel

3 KOMMENTARER

  1. Vilken studie är det som har undersökt detta?

    Kolnanorör är i regel såpass flexibla pga av sin klena diameter, att de rullas ihop till små nystan som relativt enkelt kan inkapslas av de vita blodkropparna. Det blir därför inte som för asbest fibrer, de har en större diameter och behåller sin form vilket gör att de vita blodkropparna inte kan ta innesluta fibrerna.

      • Tackar, presentationen är lite bättre nyanserad än vad texten är här, tycker jag. Det handlar då om en särskild sorts ”kolnanorör” som är ca 0.1 mikrometer i diameter. Dessa är då mera som vanliga kolfibrer än ”riktiga” kolnanorör (som har en diameter på 0.01 mikrometer eller mindre).

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Nytt projekt utforskar det nya arbetslivets utmaningar

Arbetstider, ergonomi och inflytande. Vilka regler gäller och hur hanteras arbetsmiljöfrågor i en internationell miljö? Ett nytt projekt söker svaren. I en globaliserad och digitaliserad värld blir det allt vanligare att tjänstemän från olika länder...

Mats Ericson vinner Levipriset

Årets vinnare av Levipriset är Mats Ericson, professor vid KTH – en passionerad lärare som gärna experimenterar och alltid strävar efter att få en applåd i slutet av sin föreläsning. Mats Ericson är professor i...

Konjunkturrapporten: Få satsar på personalen, trots att ekonomin går bra

Trots att svensk industri går bra satsar företagen allt mindre på kompetensutveckling av de anställda. Det visar resultaten från Sveriges Ingenjörers konjunkturrapport som varnar för att svensk industri riskerar att tappa i konkurrenskraft. Höstens konjunkturrapport...
Linda Rydén, civilingenjör och initiativtagare till teknikbranschens metoo-upprop #teknisktfel.

Delvis ändrade attityder – ett år efter teknikbranschens metoo-upprop

Nästan 2 000 kvinnor skrev under teknikbranschens metoo-upprop #teknisktfel. Nu har det gått ett år sedan det publicerades, den 19 november 2017. I dag tycker initiativtagaren Linda Rydén att attityderna i branschen har ändrats,...
Lapp med #metoo

IT-branschen stoppar huvudet i sanden om sexuella trakasserier

Trots 1000-tals anställda säger IT-företag att de knappt haft några anmälningar om sexuella trakasserier efter #metoo. Det visar en enkät som Computer Sweden gjort. ”De tar inte problemet på allvar”, menar Sara Jonasson Ginters...

Nu presenterar förbundet en ny lönestrategi

En plan för hur medlemmarnas löner ska öka kommer att presenteras vid Sveriges Ingenjörers fullmäktige som startar om drygt en vecka. Det blir också inval av nya i styrelsen och besked om vilka av...
lagbok

Ingenjörer stämda för att ha stulit företagshemligheter

Tre ingenjörer arbetar i ett kemikalieföretag som byggde upp IT-system och anställde medarbetare från ett konkurrerande företag. Då blev de stämda av konkurrenten för att ha kopierat deras IT-system och kundlistor. Nu tas fallet...

Polhemspriset till pionjärerna bakom talldiesel

Årets Polhemspristagare Valeri Naydenov och Lars Stigsson har tagit fram receptet på talldiesel som framställs från tallolja, en restprodukt vid tillverkning av pappersmassa. SunPine i Piteå – världens första fabrik för talldiesel –producerar i...

Philip Stankovski: ”Fler startups borde teckna kollektivavtal”

Hur har det senaste året i förbundsstyrelsen varit och vilka är de stora utmaningarna framöver? Ingenjören har frågat Philip Stankovski som suttit i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse i snart ett år. Philip Stankovski blev invald som...
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – Tänk på det här innan du skriver på

Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om. Här är åtta punkter som Mikael Brandt, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, tycker att...