Sveriges Ingenjörer vill spräcka myterna om Las

0
1165
Ulrika Lindstrand i film om myter om Las

Anställningsskyddet i Sverige är svagare än vad många tror. Och missuppfattningarna beror på myter som florerar om Lagen om anställningsskydd (Las), menar Sveriges Ingenjörer. Inför Almedalsveckan går man därför ut med en kampanj för att sprida fakta.

– Det här började för flera år sedan och blev relevant igen i höstas. Olika aktörer pratar om Las utifrån vad vi i förbundet uppfattar som myter. Vi vill ha en dialog baserad på fakta och därför går vi nu ut med en massiv informationskampanj, säger Camilla Eriksson som är projektledare för kampanjen.

Myterna handlar bland annat om bilden att anställningsskyddet är väldigt starkt i Sverige och att företag inte vågar anställa för att det är omöjligt att göra sig av med folk som man inte vill eller kan ha kvar.

Men faktum är att Sverige ligger på plats 25 av 34 länder i OECD vad gäller anställningsskydd. Vi har alltså ett sämre anställningsskydd än de flesta jämförbara länder. Sveriges Ingenjörer pekar också på att arbetsgivare även har stora möjligheter att påverka vilka anställda man vill behålla och vilka man vill bli av med.

– Vi ser att vi även fortsättningsvis behöver dela ansvaret för vilka rättigheter och skyldigheter som ska råda mellan arbetsgivare och arbetstagare på arbetsmarknaden. Rubbar man den maktbalansen är det inte bra för någon, säger Camilla Eriksson.

I det som Sveriges Ingenjörer kallat Mytmanifestet har man tagit fram 13 myter och en sanning om Las. I korta filmer på mellan 27 och 47 sekunder bemöter Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand myterna.

Här är myterna:

1. ”Anställningsskyddet i Sverige är extremt starkt”

Arbetsgivarna upprepar att anställningsskyddet är för starkt och hämmar företagens utveckling. Men när OECD jämför styrkan i anställningsskyddet hamnar Sverige på plats 25 av 34 länder.

2. ”Företagen vågar inte anställa för att det är omöjligt att bli av med folk”

Las ger möjlighet att provanställa i 6 månader. Det borde räcka för att utvärdera om en medarbetare uppfyller kraven eller inte.

3. ”Sist in först ut-reglerna styr allt”

Nej, Las bygger på tre principer: anställningstid, ålder och tillräckliga kvalifikationer. Det räcker inte att ha jobbat längre än andra på en arbetsplats om man inte har tillräckliga kvalifikationer för att utföra arbetsuppgifter som kommer att finnas kvar.

4. ”Turordningsreglerna hindrar företagen från att behålla nyckelpersoner”

Nej, arbetsgivarna bestämmer vilken kompetens som behövs för att företaget ska fortsätta utvecklas och vara konkurrenskraftigt. Är det nyckelpersonerna som har rätt kompetensnivå för att utföra företagets uppgifter, så är det de som blir kvar. Dessutom finns möjligheten inom Las att träffa avtalsturlistor där man frångår turordningsregeln.

5. ”Småföretagare vågar inte anställa eftersom det är omöjligt att bli av med folk”

Småföretagare kan undanta två personer som anses vara av särskild vikt för företagets utveckling. Dessutom är det ur rättslig synvinkel mycket lätt att säga upp anställda på grund av arbetsbrist.

6. ”Så länge det finns fler nyanställda efter dig än vad arbetsgivaren behöver säga upp så är du säker”

Som sagt, Las bygger på de tre principerna anställningstid, ålder och tillräckliga kvalifikationer. I Arbetsdomstolen har betydelsen av tillräckliga kvalifikationer ökat. Allt fler domar går i en mer arbetsgivarvänlig riktning. För dig som ingenjör är lärdomen att hålla kompetensen uppdaterad och relevant genom hela arbetslivet eftersom anställningstid inte är ett så starkt skydd.

7. ”Äldre arbetstagare bemödar sig inte att utvecklas på jobbet”

Det stämmer inte. Ingenjörer är nyfikna. Problemet är snarare att det finns en inlåsningseffekt, särskilt för äldre ingenjörer, i företagens konkurrensklausuler. En civilingenjör med specialistkompetens kan bli satt i karantän i ett år. Under den tiden förloras kontakter och kunskaper blir inaktuella.

8. ”Missnöjda arbetstagare stannar ändå kvar på sin arbetsplats för att de är rädda att förlora sin plats i turordningen”

Sveriges Ingenjörers medlemmar har sällan problem att hitta ett nytt arbete. För ingenjörer är det (återigen) snarare konkurrensklausuler som hindrar dem från att gå vidare eller starta eget.

9. ”Anställningsrisken leder till att unga och oerfarna utestängs från arbetsmarknaden”

Arbetsgivare har många möjligheter till mindre fasta anställningar för att pröva oerfarna personer: vikariat, provanställning eller en visstidsanställning på upp till två år. Det räcker för att kunna utvärdera om en person uppfyller kraven.

10. ”Las är en gammal och stelbent kvarleva från 70-talet”

Las som den ser ut idag kom till 1982 (och den bygger på äldre lagstiftning från 1974), men lagen är medvetet skriven för att kunna utvecklas med tiden. Det är därför man behöver läsa domarna från Arbetsdomstolen för att kunna utröna vad det är som gäller. Dessutom är Las semidispositiv – parterna kan avtala bort eller ersätta delar av lagstiftningen genom kollektivavtal.

11. ”Den stela arbetsrätten leder till att företag flyttar produktionen utomlands”

Forskning visar att företag flyttar produktion utomlands av framförallt ekonomiska skäl. Det blir billigare att göra nedskärningar i uppsägningarnas lågprisland Sverige.

12. ”Ribban för att säga upp av personliga skäl är för hög”

Sveriges Ingenjörer förhandlar dagligen uppsägningar och vet att det är relativt enkelt att säga upp personer som inte sköter sitt arbete. Majoriteten av de mål som kommer upp i Arbetsdomstolen vinns av arbetsgivarsidan.

13. ”Lagen om anställningsskydd leder till felrekryteringar och därmed ökade kostnader”

Las ger ett anställningsskydd, men risken för felrekryteringar ökar inte på grund av Las. Risken att det överhuvudtaget blir felrekryteringar kan minskas genom att ta referenser, kompetens- och personlighetstester, utvärdering av inlämnade arbetsprover och genom att låta slutkandidater lösa arbetsrelaterade uppgifter. Arbetsgivaren har många verktyg för att lösa bekymret med osäkerhet.

Sist i Mytmanifestet kommer en sanning:

14. ”Las är ett nödvändigt regelverk för att behålla balansen mellan arbetsgivare och arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden”

–  Det behöver finnas en balans mellan risken och ansvarstagandet. Och den balansen kan bara uppnås med två jämbördiga parter, konstaterar Ulrika Lindstrand i filmen.

Karin Thorsell

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Färre olyckor när säkerheten beskrivs utan ord

En bild kan vara långt mer effektiv än det skrivna ordet. Det är idén bakom Tysta boken, en bilderbok om säkerhet som rönt stor framgång inom byggbranschen. För NCC har den varit ett effektivt...

Allt du behöver veta som doktorand – snart kommer svaren

Som doktorand är det inte alltid glasklart vilka rättigheter och skyldigheter man har. I oktober bjuder Sveriges Ingenjörer in ingenjörer till ett webbinarium där ombudsmannen Friedrich Heger berättar om doktorandernas villkor och svarar på...

Långsamma migrationsbeslut hindrar internationalisering

Snabbare handläggning av Migrationsverket, enklare regelverk och fler stipendier till utländska studenter. Det är några av synpunkterna på regeringens utredning om internationalisering av högskolan. En delrapport från utredningen om internationalisering av högskolan har varit på...

Chalmers mål: 40 procent kvinnliga professorer om tio år

Nu pågår förberedelserna inför att Chalmers i januari startar sitt 10 år långa jämställdhetsprojekt Genie, Gender Initiative for Excellence. 300 miljoner kronor  kommer att stoppas in i projektet och ett av målen är att...
Johan Edfeldt

Civilingenjörens författardebut har väckt kollegornas bokdrömmar

Ett äventyr i en magisk värld, en resa i kunskap och vikten av att våga vara annorlunda. Det är huvudingredienserna i civilingenjören Johan Edfeldts debutbok "Den försvunna färgen". Den var Johan Edfeldts mellanstadielärare som väckte...

Sju miljarder fattas för högre utbildning

Ersättningsbeloppen till högre utbildning har successivt urholkats sedan mitten på 1990-talet. Totalt skulle högskolor och universitet behöva sju miljarder för att nå samma ersättningsnivå per student. Det motsvarar en hel årskull nybörjare. Samtidigt som lärosätenas...

Var fjärde riskerar att bli inlåst på jobbet

Har du någon gång upplevt känslan att du inte trivs på jobbet men inte kan få ett likvärdigt jobb någon annanstans? Det kallas för inlåsning och ny forskning visar att det kan leda till...

KTH kritiserar Unionens rapport om nedlagda distanskurser

Enligt en undersökning av fackförbundet Unionen har Kungliga Tekniska högskolan (KTH) lagt ner flest distanskurser av alla svenska lärosäten. Per Berglund, utbildningsansvarig på KTH, anser dock att Unionens redovisning är missvisande. En ny rapport från...
Fredrik "Benke" Rydman dansar med en ABB-robot på Stockholms stadsteaters stora scen.

Robotteknologi rockade scenen

En robot som rör sig med böljande rörelser. Musik som vibrerar i golvet. Ingenjören satt i publiken när ABB:s IRB 6620 dansade i premiärföreställningen av Våroffer på Stockholms stadsteater. Och det var en mäktig och suggestiv...
Ingenjörer som ser ut att komma in i riksdagen: Helena Gellerman, L, Björn Söder, SD, Emma Hult, MP, Josef Fransson, SD, Lars Hjälmered, M, Anne Oscarsson, SD, Mattias Bäckström Johansson, SD, och Annicka Engblom, M.

Antalet ingenjörer i riksdagen ser ut att minska kraftigt – SD har flest

Ännu är osäkerheten stor om både mandatfördelning och eventuella personröster, men enligt valnattsresultatet ser antalet ingenjörer i riksdagen ut att sjunka ännu mer än Ingenjören tidigare bedömt: Från 13 till 8. Den gångna mandatperioden satt...