Testet som mäter om du riskerar bli sjuk av trötthet

0
24105
De känslomässiga kraven finns i alla yrkesgrupper, även bland ingenjörer.. Foto: Thinkstock/Ridofranz.

Hur mycket ork har du kvar efter jobbet? Kan du återhämta dig och känna dig pigg nästa arbetsdag? Ett nytt test framtaget av Sahlgrenska sjukhuset kan ge dig en varningssignal om du är i riskzonen för att drabbas av sjukdom på grund av trötthet.

De flesta känner sig lite trötta efter jobbet och det är helt normalt så länge återhämtningen fungerar fullt ut och batterierna blir laddade till nästa dag. Det är när tröttheten är för stor för att återhämtningen ska räcka till som varningsklockorna ringer.

Trötthetskänslan kan nämligen användas som en teststicka som signalerar en ökad risk för att bli sjuk.

Kerstin Wentz, legitimerad psykolog och forskare vid Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, har tillsammans med forskarkolleger genomfört en studie där man har följt 1300 personer från fyra yrkesgrupper under två års tid. Arkitekter, ingenjörer, hemtjänstpersonal, snickare och sjuksköterskor har svarat på frågor om sin hälsa, sitt behov av återhämtning efter arbetsdagen och olika förhållanden i arbetet.

– Vi har kunnat se att vissa arbetsförhållanden har särskilt stor betydelse för ett större behov av återhämtning, säger Kerstin Wentz.

Den faktor som har allra störst betydelse är att vi behöver känna att vi kan göra ett bra jobb. Eller omvänt, den som inte känner att han eller hon kan göra ett bra jobb blir tröttare, vilket gör det svårare att återhämta krafter till nästa dag.

Möjligheten att kunna styra arbetspauser och arbetstider och socialt stöd från kolleger på jobbet har en skyddande effekt mot trötthet medan känslomässiga krav och högt arbetstempo gör oss tröttare.

– Det är en missuppfattning att de känslomässiga kraven bara finns i vissa yrkesgrupper som inom vård- och omsorg. De här kraven finns i alla yrkesgrupper, även bland ingenjörer, säger Kerstin Wentz.

Med utgångspunkt från studien har hennes forskargrupp utvecklat ett kostnadsfritt test som ger svar på om du befinner dig i riskzonen för att drabbas av sjukdom på grund av stress. Där finns också länkar till informationsmaterial.

Testet består av 26 frågor där man beskriver sina arbetsförhållanden och skattar sin mentala trötthet efter en arbetsdag, främst hur tröttheten påverkar fritiden. Svaren vägs samman och resultatet blir en färgsignal, röd, gul eller grön, som ger en indikation på behovet av återhämtning.

– Testet ger ett slags gränsvärde för hur trött man kan vara utan att man riskerar att bli sjuk, säger Kerstin Wentz.

Röd signalerar en ökad risk och här är det nödvändigt att prata med sin chef för att förändra arbetssituationen. Gult är en varning och finns i två versioner.

– Det kan antingen betyda att arbetsbelastningen är för hög och då kan det finnas en hälsorisk även om man fortfarande känner sig pigg. Den andra varianten indikerar att tröttheten inte i första hand beror på de arbetsförhållanden som finns med i testet. Det kan bero på faktorer som rör privatlivet eller på faktorer i arbetet som testet inte fångar upp.

Grönt visar att arbetsbelastningen är rimlig och återhämtningen fungerar.

Testfrågorna är framtagna i Nederländerna och har använts på breda yrkesgrupper under lång tid. De svenska forskarna har med hjälp av den tvååriga studien kunna mäta sambandet mellan faktorer på arbetsplatsen och behovet av återhämtning.

Kerstin Wentz säger att för stor trötthet är en tidig signal på risk för längre sjukskrivning och hjärt- och kärlsjukdomar. För stor trötthet kan också innebära sömnsvårigheter, problem med mage och muskelvärk. Hon beskriver tröttheten som en nedåtgående spiral.

– Problemet med trötthet är att kroppen kompenserar den med ett extra stresspåslag. Och det gör oss förstås bara ännu tröttare.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fler ingenjörsstudenter vill ta examen

Först examen sedan jobb. Så svarar allt fler studenter i Sveriges Ingenjörers årliga löneenkät. Men dataingenjörerna väljer ofta en annan väg.

Scania stänger för klimatutbildning av anställda

Fredagen den 20 september stoppas allt arbete under en timme på Scanias anläggningar över hela världen. Då ska samtliga 52 000 anställda ska lära sig mer om klimatfrågor.

Roadshow för att fler kvinnor ska bli ingenjörer

Alltför få kvinnor väljer att bli ingenjör, tycker IVA, Sveriges Ingenjörer och Teknikföretagen. Därför besöker de 13 lärosäten under 2019 för att inspirera till förändring.

”Min chef är missnöjd med mig. Vad ska jag göra?”

Sveriges Ingenjörers ombudsman förklarar riskerna med att bli uppsagd av personliga skäl och hur du undviker att hamna i den situationen.

Administrativ börda tynger universitetslärare

Många och svårnavigerade it-system tar tid och skapar onödig stress för lärare på universitet och högskola.

Högskolan Väst knyter närmare band till arbetslivet

"Det är avgörande för att vi ska fortsätta vara konkurrenskraftiga som industriland", säger Lennart Malmsköld, universitetslektor.

Faktaresistens och fake news utmanar forskarvärlden

"Vi behöver vara mer lyhörda för de förändringar vi ser. Därför är ledarskapet en ödesfråga för universitetets framtid", säger rektorn på Lunds universitet.

Chalmersforskare: ”Oväntat” att få Breakthrough Prize

Chalmers har varit med i projektet som i våras lyckades avbilda ett svart hål. John Conway ledde arbetet på Chalmers. Här berättar han.

Två svenska miljöentreprenörer tävlar om miljonpris

Kiselalger och ett nytt superbatteri för energilagring. Det ägnar sig de två svenska företag åt - som båda är finalister i en internationell entreprenörstävling.

Nu förbereder sig ABB-ingenjörerna för Hitachi

I juli 2020 tar Hitachi över ABB Power Grids. Internt finns viss besvikelse över att ägandet lämnar Sverige – men mest pågår förberedelserna, kulturellt och affärsmässigt.