Ett område där kvinnliga ingenjörer tjänar mer än männen

0
3374
En man och en kvinna vid datorer
I IT-sektorn går jämställdheten både framåt och bakåt. Foto: LightFiels/Mostphotos

Generellt har jämställdheten ökat för ingenjörer de senaste par åren, visar årets upplaga av Statistiska Centralbyråns ”På tal om kvinnor och män”. Där finns både plus och minus – att jämställdheten inom IT-sektorn backar på ett par punkter, men också att kvinnors medellöner är högre än männens på ett område.

Det är ingen heltäckande bild av jämställdheten för ingenjörer som ges i ”På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2018”. Men bland statistiken över samhället i stort dyker glimtar av jämställdheten för ingenjörer upp i fyra olika tabeller.

I två listor visas de tio mest kvinno- respektive mansdominerade yrkesgrupperna. Bland de mest kvinnodominerade yrkesgrupperna finns inga ingenjörsyrken, men bland de mest mansdominerade finns ett: Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva.

Här utgör kvinnorna 6 procent – en ökning med en procentenhet sedan 2014. Intressant är att kvinnor i det här yrket har en rejält högre medellön än männen, även om skillnaden har minskat. 2014 var kvinnornas medellön 5 900 kronor högre än männens, 2016 låg kvinnorna 5 200 kronor högre än männen. (se tabeller längst ner)

Ett annat område där ingenjörer finns med är listan med de tio största yrkesgrupperna. Två av grupperna omfattar ingenjörer: ”IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl” och ”Ingenjörer och tekniker”.

Båda grupperna har växt mellan 2014 och 2016. Andelen kvinnor har också ökat med en procentenhet i vardera gruppen.

Men vad gäller medellöner så har löneskillnaden ökat inom IT-gruppen. 2014 var skillnaden i medellön 1 500 kronor mellan män och kvinnor och 2016 hade den ökat till 1 700 kronor. I gruppen ingenjörer var löneskillnaden större, men har minskat, från 2 600 kronor 2014 till 2 000 kronor 2016.

SCB redovisar också könsfördelningen i de 30 största enskilda yrkena. Här finns ett civilingenjörsyrke med, ”Civilingenjörsyrken inom elektroteknik”, och här finns också ”Mjukvaru- och systemutvecklare m fl” där många ingenjörer räknas in.

Här har jämställdheten backat eller står still. För mjukvaru- och systemutvecklare har andelen kvinnor minskat med en procentenhet, och för elektroingenjörer ligger andelen kvar på oförändrad nivå.

Andelen kvinnor som tar examen inom ingenjörsrelaterade ämnen på högskolan har också ökat: med 1 procentenhet inom området naturvetenskap, matematik och data, till 45,6 procent, och med 1,4 procentenheter inom teknik och tillverkning, till 33,5 procent.

Karin Thorsell

Yrkesgrupp: IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl

År Antal totalt Andel kvinnor % Andel män % Medellön kvinnor Medellön män
2014 103 000 21 79 40 400 41 900
2016 110 000 22 78 42 500 44 200

Yrkesgrupp: Ingenjörer och tekniker

År Antal totalt Andel kvinnor % Andel män % Medellön kvinnor Medellön män
2014 91 000 17 83 34 400 37 000
2016 100 000 18 82 36 500 38 500

Källa: Lönestrukturstatistik, Medlingsinstitutet och SCB

Två ingenjörsyrken bland de 30 vanligaste yrkena

Antal totalt 2014 Antal totalt 2016 Andel kvinnor 2014 Andel kvinnor 2016
Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl 64 238 71 293 21 20
Civilingenjörsyrken inom elektroteknik 25 519 26 644 16 16

Källa: Yrkesregistret, SCB

Mest mansdominerade yrken: Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva

År Antal totalt Andel kvinnor % Andel män % Medellön kvinnor Medellön män
2014 14 000 5 95 52 800 46 900
2016 17 000 6 94 53 500 48 300

Källa: Lönestrukturstatistik, Medlingsinstitutet

Examen från högskolan

Andel kvinnor % 2014/2015 Andel kvinnor % 2015/16
Naturvetenskap, matematik och data 44,6 45,6
Teknik och tillverkning 32,1 33,5

Källa: Universitetskanslersämbetet (Svensk utbildningsnomenklatur, SUN 2000, 1-siffernivå)

Diagram med könsfördelningen i de 30 vanligaste yrkena

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Roadshow för att fler kvinnor ska bli ingenjörer

Alltför få kvinnor väljer att bli ingenjör, tycker IVA, Sveriges Ingenjörer och Teknikföretagen. Därför besöker de 13 lärosäten under 2019 för att inspirera till förändring.

”Min chef är missnöjd med mig. Vad ska jag göra?”

Sveriges Ingenjörers ombudsman förklarar riskerna med att bli uppsagd av personliga skäl och hur du undviker att hamna i den situationen.

Administrativ börda tynger universitetslärare

Många och svårnavigerade it-system tar tid och skapar onödig stress för lärare på universitet och högskola.

Högskolan Väst knyter närmare band till arbetslivet

"Det är avgörande för att vi ska fortsätta vara konkurrenskraftiga som industriland", säger Lennart Malmsköld, universitetslektor.

Faktaresistens och fake news utmanar forskarvärlden

"Vi behöver vara mer lyhörda för de förändringar vi ser. Därför är ledarskapet en ödesfråga för universitetets framtid", säger rektorn på Lunds universitet.

Chalmersforskare: ”Oväntat” att få Breakthrough Prize

Chalmers har varit med i projektet som i våras lyckades avbilda ett svart hål. John Conway ledde arbetet på Chalmers. Här berättar han.

Två svenska miljöentreprenörer tävlar om miljonpris

Kiselalger och ett nytt superbatteri för energilagring. Det ägnar sig de två svenska företag åt - som båda är finalister i en internationell entreprenörstävling.

Nu förbereder sig ABB-ingenjörerna för Hitachi

I juli 2020 tar Hitachi över ABB Power Grids. Internt finns viss besvikelse över att ägandet lämnar Sverige – men mest pågår förberedelserna, kulturellt och affärsmässigt.

Ta reda på hur chefen sätter din lön

Kände du dig orättvist behandlad vid lönesamtalet? Problemet kan vara att din chef inte ser var du gör men du måste också känna till lönekriterierna.

Fackförbund förenas i kampen för ett hållbart arbetsliv

Vid UNI:s världskongress i Kuala Lumpur antogs ett globalt program som sätter fokus på ett arbetsliv i balans. Sveriges Ingenjörer är med och leder arbetet.