Robotteknologi rockade scenen

0
7299
Fredrik
44 föreställningar blir det i höst där Fredrik "Benke" Rydman dansar med en ABB-robot på Stockholms stadsteaters stora scen. Foto: Håkan Larsson

En robot som rör sig med böljande rörelser. Musik som vibrerar i golvet. Ingenjören satt i publiken när ABB:s IRB 6620 dansade i premiärföreställningen av Våroffer på Stockholms stadsteater. Och det var en mäktig och suggestiv syn.

Robot-estetik. Ordet flyger genom huvudet under premiären. För känslan av att robotdansen är vacker och smidig blir så påtaglig. Här finns perfekta rörelser – inget darr på handen när en bänk balanseras på robotarmen och mjukt flyttas till en annan del av scenen. Samtidigt som man får känslan att roboten är mänsklig, levande.

Läs också

Läs om programmerings-arbetet bakom föreställningen i artikeln ”Inte bara industrirobot – nu ska IRB 6620 också dansa på scen”

Läs här om föreställningen och när den spelas på Stockholms Stadsteater.

Det är under den första akten som roboten är med i föreställningn. Då är de ensamma på scenen: dansaren Fredrik ”Benke” Rydman (känd från streetdancegruppen Bounce) och IRB 6620. Och de är en perfekt kombination. Industriroboten skulle inte vara lika rolig att se utan Benke, men Benkes dans lyfter också högre när den sker tillsammans med robotens rörelser.

När Benke som en del av föreställningen pustar ut och torkar svett ur pannan räcker roboten försiktigt fram ett glas vatten. En ömsint gest. I slutet av akten sker också den mesta närkontakten mellan dem och Benke lyfts både med robotarmen instucken i armhålan och genom att ligga på en skiva som roboten håller.

Dennis Helfridson
Dennis Helfridson

I pausen mellan akterna möter Ingenjören en glad Dennis Helfridson, enhetschef på ABB för Robotics i Sverige.

– Det här känns fantastiskt, säger han. Jag är otroligt imponerad och stolt över mina killar och tjejer, att de kunde få roboten att uttrycka det Benke ville få fram. Jag känner också stolthet inför att det här är något som vi har i vår vardag, som bär upp industrin. Det är roligt att det når ut till en annan publik och att se reaktionerna från dem.

Hugo Andersson, som gjort huvuddelen av programmeringen (läs mer om programmeringen här), är också jättenöjd.

– Under utvecklingen hade jag svårt att förstå hur bra det egentligen kunde bli. Det är inte samma känsla att köra en robot i ett garage i Västerås som det är att köra den på stadsteatern. Så fort ljussättningen och projektioner på skärmar blev klara, scenen fylldes med rök och den mäktiga musiken spelades så kändes det riktigt bra. Det är både häftigt och vackert, säger han.

Karin Thorsell

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Facken på Scania välkomnar tuffare miljökrav på lastbilar

I februari antog EU ett avtal om högre krav på CO2-utsläpp från lastbilar. Facken på Scania tycker att målen är både realistiska och nödvändiga och akademikerna sticker dessutom ut hakan. De ser gärna att...

Så bryter du dåliga semestervanor

Sommar och semestertider innebär också att vi dricker mer alkohol. Kanske hänger semestervanorna med ett tag in i sensommaren. Här är några varningstecken du bör se upp med. Att svenskarna dricker mer under sommaren än...
Nasa-astronauten Ricky Arnold på Michoud Assembly Facility, New Orleans.

Teknikföretag populära bland unga – och oväntad drömarbetsgivare

Teknikföretagen dominerar listan över de mest populära arbetsgivarna bland unga i Sverige – också för icke-ingenjörer. Men för dem som jobbar eller studerar teknik är det ännu tydligare. Och i den gruppen har en...
Föreläsning på KTH

Så hög blev antagningspoängen till ingenjörsutbildningarna i höst

Teknisk fysik på KTH och industriell ekonomi i Lund blev de civilingenjörsutbildningar som man behövde högst betyg för att komma in på i höstens antagning - 22,19 respektive 21,80. För högskoleingenjörsutbildningarna toppar teknisk design...

Här har kompetensutveckling blivit en konkurrensfördel

Många arbetsgivare lovar kompetensutveckling – löften som sällan visar sig hålla. I vardagen saknas både tid och pengar. På Attentec har man insett att kompetensutveckling som fungerar är ett sätt att sticka ut. Utbildningen...

Forskare undersöker om ingenjörer kan ersättas med AI och robotar

Hur kommer artificiell intelligens att förändra arbetsmarknaden och hur påverkas arbetsuppgifter och löner för akademiker, bland annat ingenjörer? Frågorna ska en grupp forskare besvara i en stor studie som startar vid årsskiftet.    Det saknas inte...
Ingenjörer som diskuterar.

Nej! – så här säger du ifrån utan att få fiender

Att säga ja till allt på jobbet har sina självklara nackdelar – från att bli överlastad med arbetsuppgifter till att genomföra projekt som du inte tror på. Men att säga nej är inte alltid...

”Många upplever att det är tabu att fråga om min stamning”

Hur fungerar det att jobba som ingenjör och stamma? Ska man berätta i sin jobbansökan att man stammar? Och hur vill stammarna att kollegor inte ska bete sig? Mattis Larsson som har grundat företaget...

”Har jag rätt till tjänstledighet?”

Att vara tjänstledig är ett tryggt sätt att ta en paus från jobbet för att göra något annat. Men i vilka fall har jag rätt till ledighet och när kan min arbetsgivare säga nej?...
Mats Rehnholm

Hopprepshoppande ordförande för distrikt Sörmland

I mars hade Sveriges Ingenjörers distrikt Sörmland årsmöte och valde styrelse. Ändå dröjde det till juni innan styrelsen utsåg en ordförande. Nu har Mats Rehnholm tagit på sig uppgiften och styrelsen planerar att ordna...