Chalmers mål: 40 procent kvinnliga professorer om tio år

6
4391
– Nu gör vi en kraftig satsning för att en gång för alla göra Chalmers till en jämställd arbetsplats, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson. Foto: Johan Bodell

Nu pågår förberedelserna inför att Chalmers i januari startar sitt 10 år långa jämställdhetsprojekt Genie, Gender Initiative for Excellence. 300 miljoner kronor  kommer att stoppas in i projektet och ett av målen är att 40 procent av professorerna på Chalmers är kvinnor år 2029.

För drygt ett år sedan efterlyste Chalmers ägarstiftelse satsningar att göra. En intern process drogs igång för att identifiera utvecklingsområden och hittills har två satsningar godkänts: ett om forskning inom ai och så jämställdhetsprojektet Genie.

Två delar

Genie-projektet består av två delar:

  • En genomlysning av verksamheten med avseende på jämställdhet, konkreta planer för förändring som sedan genomförs.
  • Rekrytering. Dels att direktrekrytera kvinnliga toppforskare, dels att 50 procent av nyrekryteringar av lärare och forskare är kvinnor.

– Vi identifierade var vi behöver stärka Chalmers, var vi har möjlighet att utvecklas och bli riktigt bra. Fokus i allt vi gör måste vara på hög kvalitet. Och vi ser att vår kultur i dag favoriserar män, säger rektor Stefan Bengtsson.

Han menar att det är ett problem att tekniska universitet är väldigt manliga världar och att Chalmers också ligger sämre till i den gruppen nationellt. Till exempel har man en lägre andel kvinnor bland professorerna (14 procent) än KTH (17 procent).

Därför jobbar Chalmers redan med olika jämställdhetsprojekt. Till exempel jämställdhetsintegrering och kulturförändrande åtgärder för att bryta tystnadskultur efter en intern ”metoo-diskussion” förra hösten.

– Men med Genie-projektet gör vi en kraftig satsning för att en gång för alla göra Chalmers till en jämställd arbetsplats, attraktiv för både män och kvinnor, säger Stefan Bengtsson.

Pernilla Wittung-Stafshede, professor och avdelningschef för Kemisk biologi på Chalmers, är en av dem som ska leda projektet, och hon håller med om att det här blir en storsatsning.

Pernilla Wittung-Stefshede
Pernilla Wittung-Stefshede

– Denna satsning kommer göra Chalmers mer excellent och det gäller att arbetet genomsyrar hela organisationen. Vi måste få med alla prefekter och avdelningschefer på tåget. Jämställdhetsarbetet har tidigare inte gått ut genom hela verksamheten. Nu kommer det bli annorlunda, säger hon.

Genie består av två delar. Den ena är långsiktig systemförändring. Varje institution ska gå igenom hur det ser ut med jämställdheten och fastställa vad som ska göras. Med löner, arbetsuppgifter, fördelning av lokaler och medel samt karriärmöjligheter. Och resultatet läggs in i den årliga verksamhetsplaneringen.

– Det handlar om att skapa ett system och en kultur där kvinnor trivs och vill arbeta kvar, att ha en objektiv syn på rekrytering och befordran, och en god möteskultur där beslut tas. Och det gynnar ju även män. Dessutom visar studier att blandade forskargrupper producerar forskning av högre kvalitet och med större genomslag, säger Pernilla Wittung-Stafshede.

Chalmers kommer att hämta inspiration från en ackrediteringsmetod som tillämpas på ett 100-tal universitet i England. Metoden, Athena Swan, går ut på att göra en genomlysning av verksamheten med avseende på jämställdhet, ta fram konkreta planer för förändringar och sedan genomföra dem.

– Alla säger att den typen av ackreditering gör skillnad och ger hållbara effekter. Att lyfta ämnet i alla sammanhang skapar medvetenhet, säger Pernilla Wittung-Stafshede.

Den andra delen av Genie handlar om att mer direkt, via rekrytering, öka andelen kvinnor på fakultetsnivå och i lärarkåren. Chalmers står inför stora pensionsavgångar och målet är att hälften av dem som nyrekryteras som lärare och forskare ska vara kvinnor. Men man kommer också att sikta på hög nivå – att direktrekrytera toppforskare och ta in gästprofessorer.

Så leds Genie

  • Projektet leds av en styrgrupp där bland annat rektor ingår, samt en mer operativ ledningsgrupp.
  • Varje institution kommer också att ha lokala grupperingar som ska arbeta nära institutionens ledningsgrupp.
  • Det kommer också att finnas en ”advisory board” med experter. Där ingår exempelvis Agnes Wold, professor vid Sahlgrenska akademin som bland annat visat att kvinnors meriter inte väger lika tungt som mäns vid tilldelning av forskningsanslag, och Paul Walton, kemiprofessor vid University of York, England, som själv drivit framgångsrikt och prisbelönat jämställdhetsarbete genom Athena Swan-metoden.

Pernilla Wittung-Stafshede menar att det kan göras dels genom att titta brett efter duktiga kvinnliga forskare ute i världen, dels att identifiera forskningsområden som Chalmers institutioner vill satsa på och sedan leta efter kvinnliga toppforskare inom de områdena.

– Här gäller det att vara flexibel och se möjligheterna som dyker upp.

Genom att anställa ungefär tio kvinnliga forskare per år och att dessutom befordra kvinnor internt som meriterar sig menar man att det finns väldigt goda förutsättningar för att öka andelen kvinnliga professorer från 14 till 40 procent inom tio år.

Också rektor Stefan Bengtsson pekar på goda förutsättningar för rekrytering:

– Även om det kanske är 20 procent kvinnor i sökfältet vid en rekrytering så tycks kvinnor i snitt vara mer meriterade. Om vi säkerställer att vi har balans i processen och inte favoriserar män så klarar sig kvinnor bra i urvalet. Då bör vi klara rekryteringen.

Hur fort kommer förändringen att märkas?

– Det kommer att märkas direkt genom att vi pratar mer om problemet och att alla på Chalmers blir medvetna om dagens manliga normer. I medarbetarenkäten tror jag att det kommer att synas inom 3-4 år och effekterna av ökad kvinnlig rekrytering kanske märks efter två år. Efter tio år hoppas jag att vi är jättenöjda och att en jämställd Chalmersmiljö ses som något helt naturligt, säger Pernilla Wittung-Stafshede.

Så hur har reaktionerna på projektet varit?

– Vi har fått mycket applåder för det här och det finns ett starkt internt stöd. Men några alumner och andra har hört av sig och undrat vad Chalmers håller på med: ”Det här är politik, inte teknik”. Men om det finns motstånd i övrigt så har det varit ganska tyst. Jag bemöter själv det motstånd som eventuellt dyker upp, säger Stefan Bengtsson.

Karin Thorsell

6 KOMMENTARER

  1. Till dem som tillkallar så gärna Maria Sklodowska-Curie – läs gärna hennes biografi! Hon fick lämna sitt hemland för att först studera och senare för att forska, eftersom dåvarande, ockuperade Polen inte erbjöd sådan möjlighet. Hon motarbetades av den franska, manliga akademia. P.g.a. ett förhållande med en gift man förföljdes hon av media och ombeds av Svenska Akademin att INTE komma till Stockholm och hämta sitt pris personligen. Hur kan en svensk man, som antagligen lever ett lyckligt VVV-liv, kräva en sådan uppoffring, mod och integritet från en annan människa, som råkar vara en kvinna? Är det ett rimligt pris att betala för en akademisk karriär i Sverige idag?

  2. 2019 är vårt mål att bygga 1 000 000 traktorer i Sovjetunionen… Varför just 40% kvinnor, jag hittar inget svar i artikeln? Varför inte 100% kvinnliga professorer, om vi nu bara skall hitta på en godtycklig siffra? Enligt vad jag hittar på WWW är ungefär 30% av studenterna på grund- och forskarnivå på Chalmers kvinnor. Då borde väl 30% vara ett rimligt mål? Om ”greater male variability hypothesis” är korrekt skulle dessutom en omvänd överrepresentation (av män bland professorer) vara rimlig, om nu professorstiteln är något som kräver hög IQ (och inte politisk förmåga). Chalmers skriver på sin hemsida ”Av 189 professorer är 20 (11 %) kvinnor, vilket är en förbättring med knappt 2 %.” Varför använda värderande ord kring tillsättningar som skall göras efter meriter? Kanske är det någonstans runt 10% som den naturliga andelen ligger på? 100 år efter att Marie Curie fick dubbla Nobelpris är det alltså dags att kvotera in kvinnor och inte välja den bästa kandidaten, och därmed kasta ett löjes skimmer över alla kvinnliga professorer?

    • Hej Fredrik
      Tack för din kommentar. Målet med Chalmers satsning är ökad kvalitet. Det handlar alltså överhuvudtaget inte om kvotering, vilket också framgår i artikeln. Vi vet att vi (och förmodligen alla universitet) har, och i ännu högre grad har haft, interna strukturer och kulturer för rekrytering och karriärmöjligheter som gynnar män framför kvinnor vid lika meriter. Som en konsekvens har vi en kraftig mansdominans på högre akademiska tjänster även inom ämnesområden där det varit balans mellan män och kvinnor på studentnivå och på doktorandnivå i decennier. Att detta skulle bero på någon sorts könsbunden skillnad i förmågor, som ibland ventileras, tror jag inte ett ögonblick på. Mycket troligare är att vårt system för meritokrati och vårt sätt att ge förutsättningar för meritering inte är helt neutralt. Det kan vi göra något åt. Det är vad Chalmers nu gör. Chalmers rekryterar aktivt internationellt, och vi behöver rekrytera ur hela befolkningen, för att ta nästa steg i kvalitet. Sett tio år fram i tiden är 40% kvinnor i vår fakultet ett utmanande, men realistiskt mål. /Stefan Bengtsson, rektor, Chalmers

      • Även om ni inte pratar kvotering i formell betydelse, så sätter ni 40% (varför just 40%?) som mål. Det räcker alltså inte med att jobba för att ge alla lika möjligheter. Ni vill jobba för ett visst utfall av kön också (varför bara just kön? Varför inte sexuell läggning, religion, etnicitet och hårfärg också?). Jag har en dotter och en son på KTH. Jag hoppas verkligen att de kommer att beredas samma möjligheter och värderas enbart utifrån kompetens. Inte för att uppfylla något godtyckligt procentmål.

        • Hej Tomas,

          Jag får nog hålla med i dina och Fredriks farhågor. 40-procents målet känns väldigt godtyckligt. Baserat på vad Fredrik skrev kunde 10-20 procent likaväl varit mer lämpligt, om jämställdhet och rättvis bedömning endast baserat på kompetens skulle tillämpas. Eller så hade man skippat artificiella procentmål helt, och bara rekryterat baserat på kompetens.

          För ärligt talat känns det som Stefan Bengtsson är påtvingad något genuskvoteringsmål. Kön får gå före kompetens helt enkelt, bara för att uppfylla något politiskt korrekt mål. Tragiskt och dåligt för kvaliteten på forskningen i Sverige.

          Om jag skulle vara dig Tomas, så skulle jag råda din son, och alla andra män som funderar på att välja forskningsspåret att söka sig till någon annan högskola än Chalmers. Uppenbarligen kommer de nämligen inte att få en rättvis behandlig där, utan kommer bli undanknuffade bara för att de råkar ha fel kön.

          PS. Jag ställer mig avslutningsvis precis som Tomas frågande till denna fixering vid kön. Varför inte även kvotera och sätta procentmål för exempelvis sexuell läggning, olika religioner, eller rödhåriga för den delen också? Ser fram emot ett svar från Stefan Bengtsson angående det.

      • Uppfriskande att se en organisation ta ett helhetsgrepp på problemet. Med insikten att dagens strukturer och system gynnar män blir det absolut inte kvotering: det blir att skapa samma förutsättningar för alla och därmed en hållbar förändring. Visst kommer vissa att känna sig hotade av en sådan förändring men det är skandal att det ens behovs 100år efter Marie Curies dubbla Nobelpris!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörer på byggarbetsplats respektive vid dator.

Fem ingenjörsyrken sticker ut i löneutvecklingen

Vad tjänar egentligen ingenjörer och hur har lönerna ökat? I Medlingsinstitutets genomgång av snittlönen för alla yrken med minst 10 000 anställda finns 14 ingenjörsyrken med. Vi tog en titt på dem och såg att...

Så vill ÅF minska avhoppen från ingenjörsprogrammen

Det behövs ett sjupunktsprogram för att minska avhoppen från ingenjörsprogrammen, skriver ÅF:s vd Jonas Gustavsson på DN debatt. Här är en snabbsammanfattning av vad han vill se hända. SCB visade förra året att av dem...

Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer ”Märket är inget tak”

Ska industrin fortsätta att sätta lönemärket? Nej, säger sex LO-förbund. Ja, säger Ulrika Lindstrand ordförande för Sveriges Ingenjörer. Hon menar att den konkurrensutsatta industrin ska gå först men betonar att märket inte hindrar större...

Lönestatistiken ger kraft till löneförhandlingarna

Hur står sig din lön i förhållande till andras? Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. Trots det kan det vara svårt att få medlemmarna att svara på löneenkäten....

Ingenjörer spelar nyckelrollen i nordens största batterifabrik

Det första spadtaget har precis tagits för bygget av Northvolts batterifabrik i Skellefteå, men rekryteringsarbetet för de som ska arbeta där är redan i full gång. Förutom maskinoperatörer söker de batteriexperter och ingenjörer inom...
Fredrik Präntare, med modellen där pilen symboliserar hans algoritm.

Spelutveckling gav pris för bästa exjobb

Hur får man entiteter i ett strategispel att organisera sig och samarbeta? Det har Fredrik Präntare tagit fram en algoritm för. Och algoritmen är också generell så att den kan användas utanför spelvärlden. För...
Sveriges Ingenjörer under mottagningen på flera högskolor.

”Vi har blivit en naturlig del av introduktionen till livet som ingenjör”

Sveriges Ingenjörer har precis avslutat årets arbete med mottagningskampanjen för nya ingenjörsstudenter och intresset för förbundet har ökat. Fler än förra året har ansökt om medlemskap, berättar Malin Lindström på Sveriges Ingenjörer. – Det är...
Förtroendevalda inom högskolan på kurs.

Förtroendevalda tar nya tag efter utbildning specifikt för högskolan

Nyligen hölls Sveriges Ingenjörers första utbildning specifikt för förtroendevalda inom högskolan. Ingenjören frågade några deltagare vad de kommer att ta tag i efter kursen – och det handlar både om saker som påverkar anställda...
video

Helene skrev en deckare före frukost

Många bär på drömmen att skriva en bok. Förbundsjuristen Helene Sjöman på Sveriges Ingenjörer började skriva en kvart om dagen och nu efter 2,5 år kan hon hålla sin debutroman i handen. Helene Sjöman gillar...

Facket granskar de utländska ingenjörernas löner

Allt fler högutbildade från länder utanför EU kommer till Sverige för att jobba. Som fackförbund granskar Sveriges Ingenjörer lönerna för 500–600 ingenjörer i månaden. De flesta erbjuder rimliga löner. Men inte alla. Efterfrågan på ingenjörer...