Förtroendevalda tar nya tag efter utbildning specifikt för högskolan

0
1104
Förtroendevalda inom högskolan på kurs.
Några av deltagarna på Sveriges Ingenjörers kurs för förtroendevalda inom högskolan: Jens Ekengren, Örebro, Erika Gilbertsson, KTH, Eva Nordlander, Mälardalens högskola, Mikael Åsman, Blekinge, Lars Bengtsson, Chalmers, och Pär Sundén, Luleå.

Nyligen hölls Sveriges Ingenjörers första utbildning specifikt för förtroendevalda inom högskolan. Ingenjören frågade några deltagare vad de kommer att ta tag i efter kursen – och det handlar både om saker som påverkar anställda och om det fackliga arbetet.

Mikael Åsman, Blekinge Tekniska Högskola
Mikael Åsman, Blekinge Tekniska Högskola

Det första som kommer upp är tjänstgöringsplaner.

– Det slarvas mycket med dessa hos arbetsgivarna och diskussionen idag visar att planerna är viktiga för både planering, arbetsbelastning, arbetsmiljö och kompetensutveckling etcetera. Nu inser vi alla att vi bör följa upp dessa mer systematiskt. Det är bara att börja direkt, konstaterar Mikael Åsman från Blekinge Tekniska Högskola.

Tjänstgöringsplaner är planer som arbetsgivaren tar fram i samråd med varje lärare om vilka arbetsuppgifter (exempelvis undervisning, kurser, forskning, handledning, kompetensutveckling) den anställda ska ha kommande termin eller läsår. Planerna ska göras på ett systematiskt sätt och arbetsgivaren ska också meddela resultatet till det lokala facket. Om det inte görs är det ett brott mot kollektivavtalet.

Erika Gilbertsson, KTH
Erika Gilbertsson, KTH

En annan regel som togs upp var att alla tjänster på högskolan ska annonseras ut. Det är något Erika Gilbertsson från KTH kommer att ta tag i.

– Jag är osäker på hur det ser ut med det hos oss i dag så jag behöver börja med att sätta mig in i det, säger hon.

Eva Nordlander, Mälardalens högskola
Eva Nordlander, Mälardalens högskola

Dessutom är det viktigt att tjänster blir utlysta på rätt sätt, tillägger Eva Nordlander från Mälardalens Högskola – annars kan personen som får tjänsten förlora jobbet.

– Vi har pratat om ett fall i dag där det upptäcktes efter åtta år att en tjänst inte utlysts rätt och personen fick sluta. Man behöver stämma av med arbetsgivaren hur de gör och att de gör rätt.

Pär Sundén, Luleå tekniska universitet
Pär Sundén, Luleå tekniska universitet

Vad olika befattningar och tjänster innebär är ett annat område som kommit upp. Pär Sundén från Luleå tekniska universitet konstaterar att de behöver se över lokala avtal, eftersom de innehåller gamla befattningsbenämningar i dag.

– Dessutom hänvisar arbetstidsavtalen till bestämmelser flera avtal bakåt i tiden, där det finns riktvärden för hur mycket undervisning som kan ingå i en tjänst, till exempel att lektorer kan ha maximalt 400 timmar undervisning. Det är det inte många i min generation som vet, säger han.

Lars Bengtsson, Chalmers
Lars Bengtsson, Chalmers

Ett annat ämne som kommit upp är att arbetsgivarna är väldigt samordnade. De stämmer av och koordinerar planerade förändringar mellan lärosätena och med Arbetsgivarverket, till exempel om arbetstidsavtal.

– Lika samordnade är inte vi på den fackliga sidan, det borde vi vara. Vi borde bilda nätverk för att prata om det, säger Lars Bengtsson från Chalmers.

De andra håller med.

Jens Ekengren, Örebro universitet
Jens Ekengren, Örebro universitet

– För det är ju inte säkert att det som passar lokalt i Linköping passar på andra ställen. Då vore det bra att ha fått en varning att det är saker på gång, säger Jens Ekengren från Örebro universitet.

Men det finns hinder för att nätverka. Det kanske största är att rätten till facklig tid bara gäller lokalt arbete – och inte för central samordning.

– Vi har ju också ett annat jobb, så få träder upp för att ta tag i sådant här. Och på grund av regeln om lokalt arbete så skulle det här behöva ske på fritiden, säger Mikael Åsman, BTH.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Barn demonstrerar för klimatet

Ingenjörer stöttar Greta Thunberg och hennes supporters

Det är inte bara Greta Thunberg som demonstrerar för klimatet på fredagar. I den globala manifestationen den 24 maj deltar också föreningen Ingenjörer för miljön. ”Det är inte bara något för ungdomar, utan för...

Sveriges ingenjörer sticker ut i granskning av fackförbund

Nyligen publicerade TCO:s tidning Arbetsvärlden listor med löner och arvoden för förbundsdirektörer, kanslichefer och ordföranden i fackförbunden. Sveriges Ingenjörer finns både i toppen och botten. Läs listorna och kommentarer. I Arbetsvärldens sammanställning hamnar Sveriges Ingenjörers...
Fingrar som pekar mot en man.

”Hjälp! Jag är anklagad för sexuella trakasserier!”

”Hjälp, jag är anklagad för sexuella trakasserier. Ska jag bli av med jobbet nu?” Den frågan får Sveriges Ingenjörers rådgivning ibland. Här berättar ombudsman Friedrich Heger hur det brukar fungera och vad förbundet svarar....

Trenden har vänt: Nu satsar Sony i Lund

Efter år av tuffa neddragningar kommer nu ett positivt besked till Sony Mobile i Lund. Företagsledningen vill ta vara på den spetskompetens som finns i Lund och satsar på ett globalt forsknings- och utvecklingscentrum...

Hög tid att nominera till Polhemspriset

Känner du en ingenjör som borde få uppmärksamhet för sin idérikedom? Skicka då in en nominering till Polhemspriset. "Det är ett pris som hyllar ingenjörskonsten", säger Bo Olsson, ordförande i nomineringskommittén. Polhemspriset är Sveriges äldsta...
ÅF Pöyrys vd Jonas Gustavsson tillsammans med sin Advisory board: Azra Malagic, Linnea Bendrot, Filippa Rexed och Sheva Rostam.

Är inte 23 år längre – ÅF:s vd tar råd från ingenjörsstudenter

Under ett år har fyra teknologer varit rådgivare åt ÅF Pöyrys vd. De tycker att arbetsgivare som vill anställa unga ingenjörer behöver lyssna på vad unga vill. Här är deras råd. Ingenjören träffar tre...

Zenuity har rekryterat hundratals ingenjörer – ser ingen ingenjörsbrist

Zenuity är företaget som har vuxit från 200 till 650 anställda på två år och som fortfarande rekryterar. 95 procent av medarbetarna är ingenjörer. – Vi känner inte av någon ingenjörsbrist, säger Louise Bichler,...

”Kollektivavtal, vad är poängen med det?”

"Vad är poängen med kollektivavtal. Det finns väl lagar som reglerar sådant?". Malin Bjerkhede, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, förklarar vad du bör se upp med om ditt företag saknar kollektivavtal. Min arbetsgivare saknar kollektivavtal. Vad...

Distrikt Värmland ordnar innovationsmingel och AI-föreläsning

Många ingenjörer i Värmlandsregionen är data- eller IT-ingenjörer och i skogsindustrin finns många småföretagare. Därför satsar distrikt Värmland på ett innovationsmingel och en AI-föreläsning under hösten. Nu vill man få mer fart på distriktsverksamheten.  Per...

Konjunktur på högvarv, men ingenjörer får inte del av framgången

Konjunkturen är fortsatt stark inom de ingenjörstäta företagen och potentialen att öka innovationskraften är stor nu när ekonomin går bra. Trots det har få företag ett belöningssystem kopplat till innovationer och många medarbetare upplever...