Fem ingenjörsyrken sticker ut i löneutvecklingen

7
29879
Ingenjörer på byggarbetsplats respektive vid dator.
Foto: Mostphotos och Emilia Bergmark-Jiménez/Bredda Bilden/Teknikföretagen

Vad tjänar egentligen ingenjörer och hur har lönerna ökat? I Medlingsinstitutets genomgång av snittlönen för alla yrken med minst 10 000 anställda finns 14 ingenjörsyrken med. Vi tog en titt på dem och såg att för fem har löneutvecklingen varit klart högre än för de andra.

Medlingsinstitutet har tittat på genomsnittslönerna för 383 olika yrken 2014 och 2017 (läs rapporten här). De som Ingenjören valt ut är både rena ingenjörsyrken och yrken där ingenjörer är en del av dem som jobbar, till exempel mjukvaruutvecklare och universitetslektor.

För högskoleingenjörsyrkena låg snittlönerna 2014 på mellan 33 100 kronor (Arbetsledare inom bygg, anläggning och gruva) och 38 100 kronor (Ingenjörer och tekniker inom elektroteknik). 2017 hade de stigit till 36 100–39 800 kronor.

För ingenjörsyrken som kräver längre utbildning var snittlönen 2014 mellan 40 300 kronor (Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl.) och 44 600 kronor (Universitets- och högskolelektorer). 2017 hade de stigit till 42 400–48 900 kronor.

Men om man ritar in löneutvecklingen i ett diagram (se nedan) ser man att fem yrken haft en klart snabbare stigning:

Diagram över löneutvecklingen för 14 yrken för ingenjörer.
Källa: Medlingsinstitutet
  • Systemanalytiker, IT-arkitekter m fl
  • Arbetsledare inom bygg, anläggning och gruva
  • Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning
  • Driftschefer bygg, anläggning, gruva, verksamhetsnära nivå
  • Övriga IT-specialister

(se snittlöner och förändring för alla 14 yrkena i tabellen nedan)

Lönerna har alltså stigit mest inom IT samt bygg och anläggning. Däremot har ökningen inom bygg skett för arbetsledare och driftschefer, inte för de som har arbeten som klassificeras som ”civilingenjörer inom bygg och anläggning”.

Bland civilingenjörsyrken finns den högsta snittlönen bland ”Övriga civilingenjörer” – alltså andra inriktningar än de största. Efter dem har civilingenjörsyrken inom elektroteknik den högsta snittlönen, följt av bygg och anläggning samt maskinteknik.

Här är hela tabellen (genomsnittlig lönenivå 2014 och 2017 för 14 ingenjörsyrken med fler än 10 000 anställda):

2014 2017 Ökning kr %-ökning
Systemanalytiker och IT-arkitekter m.fl. 44 315 48 900 4585 10,3
Universitets- och högskolelektorer 44 650 46 700 2050 4,6
Övriga IT-specialister 42 122 45 800 3678 8,7
Övriga civilingenjörsyrken (alla utom logistik/produktionsplanering, bygg/anläggning, elektroteknik, maskinteknik, kemi, gruvtekn/metallurgi) 43 301 45 600 2299 5,3
Driftchefer bygg, anläggning, gruva (verksamhetsnära nivå) 40 891 44 700 3809 9,3
Civilingenjörsyrken inom elektroteknik 42 536 44 600 2064 4,9
Civilingenjörsyrken inom bygg och anläggning 41 288 43 300 2012 4,9
Civilingenjörsyrken inom maskinteknik 40 520 42 900 2380 5,9
Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl. 40 347 42 400 2053 5,1
Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning 35 708 39 800 4092 11,5
Ingenjörer och tekniker inom elektroteknik 38 142 39 700 1558 4,1
Arbetsledare inom bygg, anläggning och gruva 33 126 37 500 4374 13,2
Övriga ingenjörer och tekniker (alla utom de största inriktningarna, motsvarande som för Övriga civilingenjörsyrken, samt GIS-/kartingenjörer) 34 747 36 600 1853 5,3
Ingenjörer och tekniker inom maskinteknik 34 105 36 100 1995 5,8

 

Medlingsinstitutet har också tagit fram statistik för yrken med färre än 10 000 anställda, men som utmärker sig på olika sätt.

Ett är fastighetsförvaltare som har den femte högsta löneökningstakten av alla undersökta yrken: 6,6 procents ökning per år mellan 2014 och 2017, till en genomsnittslön på 41 900 kronor 2017.

Av de 20 yrken som har högst genomsnittlig månadslön 2017 finns fyra yrken med ingenjörsanknytning:

  • Forsknings- och utvecklingschefer, nivå 1 (övergripande, inte verksamhetsnära arbete). Snittlön: 68 300 kronor.
  • IT-chefer, nivå 1. Snittlön: 64 300 kronor.
  • Chefer inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet, nivå 1. Snittlön: 60 500 kronor.
  • Fastighets- och förvaltningschefer, nivå 1. Snittlön: 59 700 kronor.

Karin Thorsell

7 KOMMENTARER

  1. Enligt Sveriges Ingenjörers lönestatistik är medellönen för civilingenjörer ca 52.000 kr för år 2017. Men enligt statistiken i artikeln här är medellönen ca 42.000-45.000 kr för samma år, för de yrken som anges som civilingenjörsyrken.

    Hur kommer det sig att statistiken skiljer sig så mycket åt? Vilken statistik är korrekt?

    • Hej Kim, Här kommer ett försök till svar på din fråga och på andra frågor som kommit tidigare.
      Det är svårt att beskriva löneutveckling så att det ger en komplett bild. Det här får därför ses som en (1) bild av hur ingenjörslönerna ser ut nu.
      För att svara på frågorna vi fått nedan har vi frågat Sveriges Ingenjörers statistiker som konstaterar:
      * dels att reallöneökningen i privat sektor exempelvis varit 2,9 procent för civilingenjörer och 3,2 procent för högskoleingenjörer under perioden.
      * dels att Medlingsinstitutets siffror gäller yrken, inte alla med ingenjörsutbildning. Det kan också kan finnas personer utan formell utbildning som har de yrkena. Alla ingenjörsyrken är inte med eftersom gränsen satts till 10 000 anställda för att ett yrke ska vara med. Chefer ingår inte heller (de har andra yrkeskoder) och de har ju generellt högre snittlön.
      Hälsningar Karin Thorsell, redaktionen

  2. Skulle även vara intressant att veta vad som var inflationen under tiden och därmed utvecklingen av reallönerna. Blev det någon ökning alls?

  3. Detta betyder såvitt jag kan förstå att de ingenjörsgrupper som fått allra bäst nätt och jämt har följt med den allmänna löneutvecklingen i Sverige. Den flesta grupperna har bara fått 50% av den allmänna löneutvecklingen. Varför?

    • ja, Ulf men lite självkritik skulle man kunna säga att ingenjörerna låter sig dra över borde i förhandlingar…. ;-)
      våra mycket kompetenta statistiker på aknsliet har visat ett antal gången grafer med struktur och nivåhöjning. där kan man ju tydligt se att SI’s medlemmar behöver en större löneökning bara för att behålla strukturen.
      löneökningen kan man också uttrycka på ett annat sätt. Struktur + nivåhöjning kan ju också uttryckas som summa av märket + marginell del som AG ger mer än märke+ löneglidning + löneökning via jobbyte. märket förhandlas centralt och är i princip lika för andra yrkegrupper. löneglidning är inte reglerad och bestäms i princip av arbetsgivaren (även om det finns en del inskriven i kollektivavtal – fungerar dock dåligt), marginella delen över märket kan vara tuffa förhandling på lokal nivå – i bästa fall. det som ger en del för individen är jobbyte men då är det individen som har möjlighet att löneförhandla i motsatt vid lönerevisonen. de flesta håller sälerligen med om att löneförhandling vid lönerevision knappt fungerar. kan vi kollektivt får bättre löneökning om fler skulle söka jobb? … eller leder det till ökad utbud och minska den delen? arbetsgivarna vill gärna se att all löneökning skall räknas in i märke. kan vi då alla ha samma procentsats? löneglidning ahr på många företag minskad under årens lopp. inte så sällan får medlemmar ingen löneökning trots ökad kompetens och ansvar. behövs då att den delen behöver regleras? bara några funderingar i en mycket komplex fråga men det krövs åtgärder om trenden ska kunna vändas. enligt industrirådet är det just civilingenjörer en av de 3 grupper som tappat mest i det relativa löneläget.

Lämna ett svar till Peter Kross Avbryt svar

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Emils algoritm grundade 18-åringarnas techbolag

För den som behöver köpa en dator eller telefon kan det vara svårt att veta vilken modell som passar de behov man har. Det gav några gymnasiekillar i Jönköping en affärsidé.
Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang.