- Ingenjören - https://www.ingenjoren.se -

Fem ingenjörsyrken sticker ut i löneutvecklingen

Vad tjänar egentligen ingenjörer och hur har lönerna ökat? I Medlingsinstitutets genomgång av snittlönen för alla yrken med minst 10 000 anställda finns 14 ingenjörsyrken med. Vi tog en titt på dem och såg att för fem har löneutvecklingen varit klart högre än för de andra.

Medlingsinstitutet har tittat på genomsnittslönerna för 383 olika yrken 2014 och 2017 (läs rapporten här) [1]. De som Ingenjören valt ut är både rena ingenjörsyrken och yrken där ingenjörer är en del av dem som jobbar, till exempel mjukvaruutvecklare och universitetslektor.

För högskoleingenjörsyrkena låg snittlönerna 2014 på mellan 33 100 kronor (Arbetsledare inom bygg, anläggning och gruva) och 38 100 kronor (Ingenjörer och tekniker inom elektroteknik). 2017 hade de stigit till 36 100–39 800 kronor.

För ingenjörsyrken som kräver längre utbildning var snittlönen 2014 mellan 40 300 kronor (Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl.) och 44 600 kronor (Universitets- och högskolelektorer). 2017 hade de stigit till 42 400–48 900 kronor.

Men om man ritar in löneutvecklingen i ett diagram (se nedan) ser man att fem yrken haft en klart snabbare stigning:

Diagram över löneutvecklingen för 14 yrken för ingenjörer.
Källa: Medlingsinstitutet

(se snittlöner och förändring för alla 14 yrkena i tabellen nedan)

Lönerna har alltså stigit mest inom IT samt bygg och anläggning. Däremot har ökningen inom bygg skett för arbetsledare och driftschefer, inte för de som har arbeten som klassificeras som ”civilingenjörer inom bygg och anläggning”.

Bland civilingenjörsyrken finns den högsta snittlönen bland ”Övriga civilingenjörer” – alltså andra inriktningar än de största. Efter dem har civilingenjörsyrken inom elektroteknik den högsta snittlönen, följt av bygg och anläggning samt maskinteknik.

Här är hela tabellen (genomsnittlig lönenivå 2014 och 2017 för 14 ingenjörsyrken med fler än 10 000 anställda):

2014 2017 Ökning kr %-ökning
Systemanalytiker och IT-arkitekter m.fl. 44 315 48 900 4585 10,3
Universitets- och högskolelektorer 44 650 46 700 2050 4,6
Övriga IT-specialister 42 122 45 800 3678 8,7
Övriga civilingenjörsyrken (alla utom logistik/produktionsplanering, bygg/anläggning, elektroteknik, maskinteknik, kemi, gruvtekn/metallurgi) 43 301 45 600 2299 5,3
Driftchefer bygg, anläggning, gruva (verksamhetsnära nivå) 40 891 44 700 3809 9,3
Civilingenjörsyrken inom elektroteknik 42 536 44 600 2064 4,9
Civilingenjörsyrken inom bygg och anläggning 41 288 43 300 2012 4,9
Civilingenjörsyrken inom maskinteknik 40 520 42 900 2380 5,9
Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl. 40 347 42 400 2053 5,1
Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning 35 708 39 800 4092 11,5
Ingenjörer och tekniker inom elektroteknik 38 142 39 700 1558 4,1
Arbetsledare inom bygg, anläggning och gruva 33 126 37 500 4374 13,2
Övriga ingenjörer och tekniker (alla utom de största inriktningarna, motsvarande som för Övriga civilingenjörsyrken, samt GIS-/kartingenjörer) 34 747 36 600 1853 5,3
Ingenjörer och tekniker inom maskinteknik 34 105 36 100 1995 5,8

 

Medlingsinstitutet har också tagit fram statistik för yrken med färre än 10 000 anställda, men som utmärker sig på olika sätt.

Ett är fastighetsförvaltare som har den femte högsta löneökningstakten av alla undersökta yrken: 6,6 procents ökning per år mellan 2014 och 2017, till en genomsnittslön på 41 900 kronor 2017.

Av de 20 yrken som har högst genomsnittlig månadslön 2017 finns fyra yrken med ingenjörsanknytning:

Karin Thorsell