”De vill sälja sina egna arbetare som billig arbetskraft”

6
3810
Europakarta
Foto: Getty images

Polen och Ungern vill inte alls se bättre villkor för sina medborgare när de jobbar i andra EU-länder. Nu går de två länderna till EU-domstolen för att få Utstationeringsdirektivet upphävt. ”De vill sälja sina egna arbetare som billig arbetskraft”, menar Europafacket.

I somras antog EU-parlamentet och medlemsländerna det så kallade Utstationeringsdirektivet. Det gäller för EU-medborgare som tillfälligt jobbar i ett annat EU-land och innebär att de ska få villkor som är likvärdiga med de som landets egna medborgare har.

Men den här förbättringen för dem som reser ut är något som bland annat Polens och Ungerns regeringar har varit kritiska till. De tycker att det är protektionism från de rikare EU-länderna – ett sätt att stänga utländsk arbetskraft ute.

Europafacket Etuc (The European Trade Union Confederation), där Sveriges Ingenjörer är medlem genom Saco, fördömer nu Polens och Ungerns agerande och säger att man inte kommer att ge sig förrän det här fallet läggs ner.

– Det här direktivet har röstats igenom på ett fullt legitimt sätt. Det här är ren politisk hämnd för ett beslut de inte gillar, säger Liina Carr, som är en av talespersonerna för Etuc.

Men hon menar att det är ännu värre att länderna vill sälja sina arbetare som billig arbetskraft.

– Varför polsk eller ungersk arbetskraft förtjänar mindre betalt övergår mitt förstånd. Med samma logik vill de här länderna att arbetsgivare i deras eget land ska underminera lönerna genom att ta in arbetskraft från ännu fattigare EU-länder. Det är absurt och självdestruktivt. Det skulle skapa mer fattigdom, migration och brain-drain.

Sveriges Ingenjörers internationella sekreterare Jenny Grensman är inne på samma spår:

– Att anställda som arbetar i ett annat EU-land ska ha samma villkor som det landets egna invånare skulle ha fått är väldigt grundläggande för att hindra social dumpning. Det blir litet konstigt också när demokratiskt fattade beslut inom EU ska dras inför domstol av dem som varit med och fattat dem men inte fått gehör av de andra medlemsländerna.

Karin Thorsell

6 KOMMENTARER

    • Hej Laszlo, Utstationeringsdirektivet handlar bara om miniminivå. Så om du i ditt exempel skulle erbjudas 2000 kr i Ungern eller 9000 kr i Sverige, så kan du få stöd i direktivet att höja till 3 000 respektive 10 000. Om du däremot har 10 000 i Sverige och erbjuds att jobba i Ungern för 3000 kr, så är det ju ditt val om du vill ta det erbjudandet eller om du kräver 10 000 för att ta jobbet. Det är inget som omfattas av direktivet. /Karin Thorsell, redaktionen

  1. Bra!!! Vi pratar alldeles för lite om villkoren för de utstationerade, och de flesta vet säkert inte hur deras regeringar agerar.

    • Bra belyst det är syniskt av länder som använder sig av socialdmpning mot sina medborgare som konkurrens medel,det kan aldrig vara särskilt utvecklande för ett samhälle och omvärld.
      Enda sättet att bryta trenden för dessa destruktiva tankesätt är att jobba vidare med solidaritet ,respekt och kunskaps höjande åtgärder kunskap och utbildning är inte tungt att bära.
      Tillsammans skapar man en bättre framtid för varandra på lika villkor.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Malmö universitet överger aktivitetsbaserade kontor

I nybyggda huset Niagara på Malmö universitet blev arbetsmiljön så dålig att lärare och forskare valde att jobba hemifrån. Nu byggs lokalerna om för 20 miljoner kronor.

Saab-nätverk: Ingen passar in i bilden av en stereotyp ingenjör

Mångfald är inte något som bara rör vissa. Alla kan tillhöra en minoritet på arbetsplatsen, säger ingenjörerna i Saabs mångfaldsnätverk Minerva.

”Jag är missnöjd med min nya lön, vad gör jag?”

Sveriges Ingenjörers ombudsman tipsar om hur du tar makten över löneprocessen.

”Vem tar ansvar för min rehabilitering?”

Arbetsgivaren har ansvar för de anställdas rehabilitering. I praktiken kan det dock vara svårt, särskilt inom den akademiska världen.

Hoppjerka eller trotjänare? Så gör du om nya jobbet inte känns bra

Inte nöjd med nya jobbet? Du är inte ensam, men hur ser framtida arbetsgivare på om du endast stannar en kortare tid på din nya arbetsplats?
Ingenjörsfullmäktige 2018

Kritik mot förslag om ny demokratiorganisation

Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse lägger nu fram nya förslag om Ingenjörsfullmäktige. Men flera av grupperna i fullmäktige menar att förslaget inte avhjälper några problem.

Hur förorenad är luften på vägen till ditt jobb? – testa här

Vet du hur förorenad luften är längs din cykelväg till jobbet? Ramboll har utvecklat webbtjänsten Happy Commuter som ger svar. Testa själv!

Stora krav på chefer i kontor utan egna platser

Det är en utmaning att arbeta i en miljö där medarbetarna inte har en egen plats. Den kräver att du är mer kontaktsökande och hittar nya sätt att mötas regelbundet.

Lite retorik kan hjälpa dig på jobbet

Förhandlingar, samtal och – så klart – presentationer. Där kan retoriken hjälpa dig på jobbet. Här är 11 tips från tre retorikexperter.  

Hård lunchträning gör dig mer stressad och mindre produktiv

Att träna på lunchen kan tyckas tidseffektivt i det annars så svårlagda livspusslet, men faktum är att intensiv träning på lunchen kan ge motsatt effekt – särskilt om du har det stressigt på jobbet.