Nytt projekt utforskar det nya arbetslivets utmaningar

5
3087
Ökad digitalisering och globalisering skapar nya villkor på arbetsmarknaden och ställer nya krav för att lyckas med det systematiska arbetsmiljöarbetet. FOTO: Getty Images

Arbetstider, ergonomi och inflytande. Vilka regler gäller och hur hanteras arbetsmiljöfrågor i en internationell miljö? Ett nytt projekt söker svaren.

I en globaliserad och digitaliserad värld blir det allt vanligare att tjänstemän från olika länder arbetar tillsammans i internationella företag. Detta innebär också nya utmaningar när det gäller arbetsmiljön.

Bakgrund

PTK och Svenskt Näringsliv har tagit initiativet till ett partsgemensamt projekt som syftar till att ta fram en arbetsmiljöguide för den globala arbetsmiljön.

Svenskt Näringsliv representeras av Karin Moberg, Teknikföretagen, och Hanneli Lindholm är PTK:s representant i gruppen. Nathalie Robert Edgar, Prevent, är projektledare.

Projektet efterlyser just nu personer att intervjua som har erfarenhet av internationellt arbete – både de som arbetar utomlands eller i en internationell miljö. Anmäl dig här.

För att ta reda på vilka de stora utmaningarna är och hur de kan hanteras har PTK och Svenskt Näringsliv tagit initiativet till ett partsgemensamt projekt under ledning av Prevent.

Hanneli Lindholm, ombudsman hos Sveriges Ingenjörer, är PTK:s representant i gruppen.

– Utvecklingen har gått snabbt och arbetsmiljölagarna har inte riktigt hängt med. Projektet är relevant för tjänstemän som befinner sig på en internationaliserad arbetsmarknad där vi inte sett de fulla konsekvenserna av vad förändringarna i arbetsmiljön innebär, säger Hanneli Lindholm.

Andelen som arbetar i internationella företag ökar, både utländska företag i Sverige och i svenska företag utomlands. Skyddsombud och förtroendevalda företräder därmed arbetstagare på arbetsplatser med många olika nationaliteter.

En ökad digitalisering och globalisering skapar dessutom nya villkor på arbetsmarknaden och ställer nya krav för att lyckas med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Distansarbete, konsulter, tillfälliga projektarbeten och utländska arbetsgivare är exempel på nya arbetssituationer. Det är numera inte ovanligt att medarbetare ingår i en arbetsprocess där deras kollegor är utspridda i olika delar av världen och tidszoner och all kommunikation sker digitalt.

Hur bevakar man en god arbetsmiljö i en sådan miljö och hur långt sträcker sig arbetsmiljöansvaret? Andra frågor som kan vara knepiga att hantera är MBL, skyddskommittéarbete och riskanalyser i företag där ledningen sitter i ett annat land.

– Vi på Sveriges Ingenjörer får bland annat frågor om anställningsavtal i utländska företag, policys, arbetstids- och arbetsmiljövillkor när man jobbar utomlands och resor, berättar Hanneli Lindholm.

Tanken är att projektet ska utmynna i ett interaktivt webbverktyg som ger tips och råd för hur man i sin roll som arbetsgivare, HR, skyddsombud, förtroendevald, ombudsman eller arbetstagare kan hantera knepiga, nya eller oreglerade arbetsmiljöfrågor. Den kommer även översiktligt redogöra för de olika ländernas arbetsmiljöregler.

– Vi vill att slutprodukten ska vara lösningsorienterad och framåtriktad, konkret och användbar för alla. Vårt jobb är inte att ändra på de lagar och regler som finns, utan vi vill fylla i eventuella luckor och dela med oss av andras erfarenheter och hur parterna kan agera i olika situationer.

Fyra fokusområden

1. Organisation, kultur och ledarskap.
2. Regelverk och delegering av arbetsmiljöansvar.
3. Resor och arbete på distans.
4. Arbetstidsfrågor och digitalisering.

Projektet genomför nu en förstudie för att ta reda på vilka de viktigaste frågorna är för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Arbetet med att ringa in frågorna är inte klart, men pekar så här långt på fyra fokusområden som toppas av organisations-, kultur- och ledarskapsskillnader. Därefter kommer olika regelverk i olika länder och delegering av arbetsmiljöansvar, resor och arbete på distans samt arbetstidsfrågor och digitalisering.

Nästa steg är att fylla på med fler intervjuer och goda exempel. Projektet efterlyser därför fler personer att intervjua, allt från skyddsombud, arbetsmiljöansvariga och HR-chefer till högre chefer, ledare och arbetstagare som har erfarenhet av internationellt arbete – både de som arbetar utomlands eller i en internationell miljö.

Enligt Hanneli Lindholm är det viktigt för Sveriges Ingenjörer att vara engagerade i projektet eftersom många medlemmar är verksamma på en internationell arbetsmarknad och jobbar i olika länder. Dessutom kommer många utländska ingenjörer till Sverige för att jobba.

– Anställda i Sverige jobbar i internationella team och finns ofta i företag med internationell verksamhet. Dessutom är våra medlemmar en del i utvecklingen av en mer digitaliserad och globaliserad värld och ser arbetsmiljöeffekterna tidigt. Därför är det viktigt för Sveriges Ingenjörer att vara aktiva i det här projektet, säger Hanneli Lindholm.

Läs också: Gränslöst arbete utmanar arbetsmiljöarbetet

Anna Nyström

5 KOMMENTARER

  1. Hur går det med det här projektet? Har det kommit ut något av det? Är huvudskyddsombud på ett stort globalt komplext företag så det är av största intresse.
    Den svenska lagstiftningen inom arbetsmiljöområdet, Arbetsmiljölagen (AML) med tillhörande Arbetsmiljöföreskrifter (AFS), förutsätter att arbetsgivaren har ett tydligt legalt bolag med eget organisationsnummer beläget i Sverige. Detta ligger till grund för hur arbetsstället kan definieras där skyddsombuden skall verka inom sina skyddsområden. Det kan med andra ord bli väldigt ”luddigt” med de här globala bolagen.

  2. Att arbeta med länder som inte riktigt har samma synsätt på arbete/fritid/familj kan vara problematiskt. Finns minimalt med överseende om man ligger dåligt till om man inte arbetar dygnet runt som de själva gör (Japan och USA exempelvis).

  3. Jobbar själv i internationell miljö och upplever mest fördelar. Spännande möten men andra kulturer men också krockar gällande arbetsvillkor. Ser fram emot att ta del av utredningen!

  4. Mycket bra att ni tar tag i detta. Vi jobbar sverige-finland där det bara skiljer en timme men raster och luncher krockar ständigt och det är inte många raster, luncher man kan ha med sina svenska kollegor på en vecka. Skypemöten går in över raster och luncher hela tiden. Dessutom styrs projektet från Finland så vi känner viss press att anpassa oss till deras tider.

  5. Det tas inte upp i artikeln, men en självklar aspekt av företeelsen är samarbete över tidszoner. Det innebär både problem och möjligheter, men det mesta kring det brukar vara helt oreglerad.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Facken på Scania välkomnar tuffare miljökrav på lastbilar

I februari antog EU ett avtal om högre krav på CO2-utsläpp från lastbilar. Facken på Scania tycker att målen är både realistiska och nödvändiga och akademikerna sticker dessutom ut hakan. De ser gärna att...

Så bryter du dåliga semestervanor

Sommar och semestertider innebär också att vi dricker mer alkohol. Kanske hänger semestervanorna med ett tag in i sensommaren. Här är några varningstecken du bör se upp med. Att svenskarna dricker mer under sommaren än...
Nasa-astronauten Ricky Arnold på Michoud Assembly Facility, New Orleans.

Teknikföretag populära bland unga – och oväntad drömarbetsgivare

Teknikföretagen dominerar listan över de mest populära arbetsgivarna bland unga i Sverige – också för icke-ingenjörer. Men för dem som jobbar eller studerar teknik är det ännu tydligare. Och i den gruppen har en...
Föreläsning på KTH

Så hög blev antagningspoängen till ingenjörsutbildningarna i höst

Teknisk fysik på KTH och industriell ekonomi i Lund blev de civilingenjörsutbildningar som man behövde högst betyg för att komma in på i höstens antagning - 22,19 respektive 21,80. För högskoleingenjörsutbildningarna toppar teknisk design...

Här har kompetensutveckling blivit en konkurrensfördel

Många arbetsgivare lovar kompetensutveckling – löften som sällan visar sig hålla. I vardagen saknas både tid och pengar. På Attentec har man insett att kompetensutveckling som fungerar är ett sätt att sticka ut. Utbildningen...

Forskare undersöker om ingenjörer kan ersättas med AI och robotar

Hur kommer artificiell intelligens att förändra arbetsmarknaden och hur påverkas arbetsuppgifter och löner för akademiker, bland annat ingenjörer? Frågorna ska en grupp forskare besvara i en stor studie som startar vid årsskiftet.    Det saknas inte...
Ingenjörer som diskuterar.

Nej! – så här säger du ifrån utan att få fiender

Att säga ja till allt på jobbet har sina självklara nackdelar – från att bli överlastad med arbetsuppgifter till att genomföra projekt som du inte tror på. Men att säga nej är inte alltid...

”Många upplever att det är tabu att fråga om min stamning”

Hur fungerar det att jobba som ingenjör och stamma? Ska man berätta i sin jobbansökan att man stammar? Och hur vill stammarna att kollegor inte ska bete sig? Mattis Larsson som har grundat företaget...

”Har jag rätt till tjänstledighet?”

Att vara tjänstledig är ett tryggt sätt att ta en paus från jobbet för att göra något annat. Men i vilka fall har jag rätt till ledighet och när kan min arbetsgivare säga nej?...
Mats Rehnholm

Hopprepshoppande ordförande för distrikt Sörmland

I mars hade Sveriges Ingenjörers distrikt Sörmland årsmöte och valde styrelse. Ändå dröjde det till juni innan styrelsen utsåg en ordförande. Nu har Mats Rehnholm tagit på sig uppgiften och styrelsen planerar att ordna...