Nytt projekt utforskar det nya arbetslivets utmaningar

5
3292
Ökad digitalisering och globalisering skapar nya villkor på arbetsmarknaden och ställer nya krav för att lyckas med det systematiska arbetsmiljöarbetet. FOTO: Getty Images

Arbetstider, ergonomi och inflytande. Vilka regler gäller och hur hanteras arbetsmiljöfrågor i en internationell miljö? Ett nytt projekt söker svaren.

I en globaliserad och digitaliserad värld blir det allt vanligare att tjänstemän från olika länder arbetar tillsammans i internationella företag. Detta innebär också nya utmaningar när det gäller arbetsmiljön.

Bakgrund

PTK och Svenskt Näringsliv har tagit initiativet till ett partsgemensamt projekt som syftar till att ta fram en arbetsmiljöguide för den globala arbetsmiljön.

Svenskt Näringsliv representeras av Karin Moberg, Teknikföretagen, och Hanneli Lindholm är PTK:s representant i gruppen. Nathalie Robert Edgar, Prevent, är projektledare.

Projektet efterlyser just nu personer att intervjua som har erfarenhet av internationellt arbete – både de som arbetar utomlands eller i en internationell miljö. Anmäl dig här.

För att ta reda på vilka de stora utmaningarna är och hur de kan hanteras har PTK och Svenskt Näringsliv tagit initiativet till ett partsgemensamt projekt under ledning av Prevent.

Hanneli Lindholm, ombudsman hos Sveriges Ingenjörer, är PTK:s representant i gruppen.

– Utvecklingen har gått snabbt och arbetsmiljölagarna har inte riktigt hängt med. Projektet är relevant för tjänstemän som befinner sig på en internationaliserad arbetsmarknad där vi inte sett de fulla konsekvenserna av vad förändringarna i arbetsmiljön innebär, säger Hanneli Lindholm.

Andelen som arbetar i internationella företag ökar, både utländska företag i Sverige och i svenska företag utomlands. Skyddsombud och förtroendevalda företräder därmed arbetstagare på arbetsplatser med många olika nationaliteter.

En ökad digitalisering och globalisering skapar dessutom nya villkor på arbetsmarknaden och ställer nya krav för att lyckas med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Distansarbete, konsulter, tillfälliga projektarbeten och utländska arbetsgivare är exempel på nya arbetssituationer. Det är numera inte ovanligt att medarbetare ingår i en arbetsprocess där deras kollegor är utspridda i olika delar av världen och tidszoner och all kommunikation sker digitalt.

Hur bevakar man en god arbetsmiljö i en sådan miljö och hur långt sträcker sig arbetsmiljöansvaret? Andra frågor som kan vara knepiga att hantera är MBL, skyddskommittéarbete och riskanalyser i företag där ledningen sitter i ett annat land.

– Vi på Sveriges Ingenjörer får bland annat frågor om anställningsavtal i utländska företag, policys, arbetstids- och arbetsmiljövillkor när man jobbar utomlands och resor, berättar Hanneli Lindholm.

Tanken är att projektet ska utmynna i ett interaktivt webbverktyg som ger tips och råd för hur man i sin roll som arbetsgivare, HR, skyddsombud, förtroendevald, ombudsman eller arbetstagare kan hantera knepiga, nya eller oreglerade arbetsmiljöfrågor. Den kommer även översiktligt redogöra för de olika ländernas arbetsmiljöregler.

– Vi vill att slutprodukten ska vara lösningsorienterad och framåtriktad, konkret och användbar för alla. Vårt jobb är inte att ändra på de lagar och regler som finns, utan vi vill fylla i eventuella luckor och dela med oss av andras erfarenheter och hur parterna kan agera i olika situationer.

Fyra fokusområden

1. Organisation, kultur och ledarskap.
2. Regelverk och delegering av arbetsmiljöansvar.
3. Resor och arbete på distans.
4. Arbetstidsfrågor och digitalisering.

Projektet genomför nu en förstudie för att ta reda på vilka de viktigaste frågorna är för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Arbetet med att ringa in frågorna är inte klart, men pekar så här långt på fyra fokusområden som toppas av organisations-, kultur- och ledarskapsskillnader. Därefter kommer olika regelverk i olika länder och delegering av arbetsmiljöansvar, resor och arbete på distans samt arbetstidsfrågor och digitalisering.

Nästa steg är att fylla på med fler intervjuer och goda exempel. Projektet efterlyser därför fler personer att intervjua, allt från skyddsombud, arbetsmiljöansvariga och HR-chefer till högre chefer, ledare och arbetstagare som har erfarenhet av internationellt arbete – både de som arbetar utomlands eller i en internationell miljö.

Enligt Hanneli Lindholm är det viktigt för Sveriges Ingenjörer att vara engagerade i projektet eftersom många medlemmar är verksamma på en internationell arbetsmarknad och jobbar i olika länder. Dessutom kommer många utländska ingenjörer till Sverige för att jobba.

– Anställda i Sverige jobbar i internationella team och finns ofta i företag med internationell verksamhet. Dessutom är våra medlemmar en del i utvecklingen av en mer digitaliserad och globaliserad värld och ser arbetsmiljöeffekterna tidigt. Därför är det viktigt för Sveriges Ingenjörer att vara aktiva i det här projektet, säger Hanneli Lindholm.

Läs också: Gränslöst arbete utmanar arbetsmiljöarbetet

Anna Nyström

5 KOMMENTARER

  1. Hur går det med det här projektet? Har det kommit ut något av det? Är huvudskyddsombud på ett stort globalt komplext företag så det är av största intresse.
    Den svenska lagstiftningen inom arbetsmiljöområdet, Arbetsmiljölagen (AML) med tillhörande Arbetsmiljöföreskrifter (AFS), förutsätter att arbetsgivaren har ett tydligt legalt bolag med eget organisationsnummer beläget i Sverige. Detta ligger till grund för hur arbetsstället kan definieras där skyddsombuden skall verka inom sina skyddsområden. Det kan med andra ord bli väldigt ”luddigt” med de här globala bolagen.

  2. Att arbeta med länder som inte riktigt har samma synsätt på arbete/fritid/familj kan vara problematiskt. Finns minimalt med överseende om man ligger dåligt till om man inte arbetar dygnet runt som de själva gör (Japan och USA exempelvis).

  3. Jobbar själv i internationell miljö och upplever mest fördelar. Spännande möten men andra kulturer men också krockar gällande arbetsvillkor. Ser fram emot att ta del av utredningen!

  4. Mycket bra att ni tar tag i detta. Vi jobbar sverige-finland där det bara skiljer en timme men raster och luncher krockar ständigt och det är inte många raster, luncher man kan ha med sina svenska kollegor på en vecka. Skypemöten går in över raster och luncher hela tiden. Dessutom styrs projektet från Finland så vi känner viss press att anpassa oss till deras tider.

  5. Det tas inte upp i artikeln, men en självklar aspekt av företeelsen är samarbete över tidszoner. Det innebär både problem och möjligheter, men det mesta kring det brukar vara helt oreglerad.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Trappa ner innan pensionen och få mer utrymme för reflektion

Gunnar Wikmark har inte ångrat beslutet att vara ledig en dag i veckan. Han har fått mer tid att fundera över vad han vill göra i framtiden och undersöka vilka möjligheter som finns.

Så här fungerar flexpension – och så länge räcker pengarna

Flexpension gör så att du kan gå ner i arbetstid några år innan pensionen utan att göra hål i plånboken. I räkneexemplet i artikeln ser du hur länge flexpensionen räcker.

Var tredje akademiker vågar inte föra fram kritik

Särskilt allvarlig är tystnadskulturen inom akademin, eftersom demokrati är beroende av forskare som vågar och kan granska samhällets makthavare.

Känner du dig som en bluff på jobbet?

Är du rädd för att bli avslöjad med att inte ha den kompetens som chefen och kollegorna tror? Det kallas bluffsyndromet och du är inte ensam. Läs vad du kan göra om du känner dig drabbad.

Pensionerad lärare mentor för studenter med funktionsnedsättning

Det var en slump som gjorde att tidigare Chalmers-läraren Lars Nordlund blev mentor för studenter med funktionsnedsättning. Men han är glad att han blev det.

Så många ingenjörer tar ut examen

Hur många tar examen från ingenjörsutbildningarna, egentligen? I slutet av 1970-talet låg det på ungefär 1 500 per år. Men hur har det sett ut sedan dess? Här är statistiken.

Södertälje kommun vässar ingenjörerna i projektledning

Omkring 50 ingenjörer i Södertälje kommun har avslutat den första delen i sin projektledarutbildning, början på en stor kompetenssatsning på ingenjörerna.

Få valuta för pengarna för medlemskapet i facket

Är du nyfiken på vad din kollega tjänar inför nästa lönesamtal? Inte helt osannolikt, men att prata lön kan vara känsligt. Ta istället hjälp av Sveriges Ingenjörers lönestatistik för att få reda på vad anställda inom samma bransch och med liknande erfarenhet tjänar.

Så påverkas ingenjörerna på Scania av neddragningarna

Orderingången har sjunkit på Scania och många konsulter kommer att tvingas lämna företaget. Men det blir också stora omställningar för tjänstemännen som jobbar kvar. 

En ny ledamot föreslås till Ingenjörernas styrelse

Valberedningen i Sveriges Ingenjörer föreslår att en ny ledamot väljs in i förbundsstyrelsen vid Ingenjörsfullmäktige senare i november. Och den som föreslås är en ingenjör på Nationellt forensiskt centrum vid Polismyndigheten.