14 trender som påverkar Sveriges Ingenjörer

0
2246
Pil visar uppåtgående trend
Foto: Getty images

Omvärlden förändras och med det behöver det fackliga arbetet ändras – både för hur man kan engagera sig och för att ge det stöd som behövs i en förändrad omvärld. Nu har Sveriges Ingenjörer gjort en analys och här är de viktigaste trenderna som påverkar förbundet.  

Situationsanalysen har tagits fram av Sveriges Ingenjörers demokratiutredning för att ta reda på vilken verklighet det är som förbundet har att verka i framöver. På Ingenjörsfullmäktige som pågår nu presenterades analysen.

I den lyfter man bland annat fram att facket behöver hitta former för att möta medlemmar som jobbar där det inte finns någon lokalförening, för konsulter som behöver stöd men inte har förtroendevalda, att förbundet behöver driva karriärs- och professionsfrågor och att det behövs plattformar om frågor medlemmarna är intresserade av.

Här är de 14 viktigaste trenderna som påverkar Sveriges Ingenjörer:

  1. Antalet ingenjörer ökar från 186 000 stycken 2015 till 250 000 år 2030, vilket ger bra förutsättningar för Sveriges Ingenjörer att växa.
  2. Antalet utbildningsprogram för ingenjörer har ökat – till 120 civilingenjörsprogram och 130 högskoleingenjörsprogram, vilket ökar bredden bland ingenjörer och påverkar hur förbundet behöver jobba.
  3. Tjänstesektorn ökar och industrin minskar. I och med det arbetar fler medlemmar på arbetsplatser utan facklig förening.
  4. Företag har oftare bara en kärntrupp med fast anställa och har i stället fler konsulter. Det gör att fler ingenjörer står utanför en lokal facklig organisation – men kan behöva en facklig plattform.
  5. Lojaliteten med arbetsgivaren minskar. I stället är man mer lojal mot sitt specialområde. Om företaget ändrar inriktning får man vidare till annan arbetsgivare.
  6. Fler ingenjörer jobbar hos utländska arbetsgivare. De utländska arbetsgivarna ansluter sig till svenska arbetsgivarorganisationer, så det är inget problem med kollektivavtal, men värderingarna kan skilja sig.
  7. Fler ingenjörer har utländsk bakgrund och har andra förväntningar på vad facket kan hjälpa till med.
  8. Gränsen mellan jobb och fritid luckras upp. Problem med stress, ohälsa och tillgänglighet ökar. Det är svårare att samla medlemmar på arbetsplatsen. Fackligt arbete på arbetstid blir svårare att definiera.
  9. Det ideella engagemanget förändras inte över tid. Ungefär 50 procent av svenskarna arbetar ideellt regelbundet. Och 10 procent arbetar fackligt.
  10. Den fackliga anslutningsgraden är oförändrad eller ökande på tjänstemanna-/akademikersidan på cirka 74 procent sedan 2006, till skillnad från LO-förbunden där anslutningen minskar. En förklaring anses vara att tjänstemanna-/akademikerförbunden ger mer individualiserat stöd.
  11. Bland nyexaminerade finns en upplevelse att färre ser värdet av att bli medlem. Lojaliteten minskar också när medlemmar ser sig som kunder.
  12. Formerna för engagemang ändras. Människor vill göra skillnad men utan ”bindningstid” – man vill göra korta insatser här och nu. Därför behövs nya former för att engagera sig fackligt.
  13. Andelen kvinnor ökar bland förtroendevalda i Sveriges Ingenjörer.
  14. Begreppet ”medlem” luckras upp i samhället och bli otydligare, med olika typer av medlemskap och engagemang. Det gör att medlemmar kan vara osäkra på om de är medlemmar eller inte.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Emils algoritm grundade 18-åringarnas techbolag

För den som behöver köpa en dator eller telefon kan det vara svårt att veta vilken modell som passar de behov man har. Det gav några gymnasiekillar i Jönköping en affärsidé.
Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang.