14 trender som påverkar Sveriges Ingenjörer

0
1809
Pil visar uppåtgående trend
Foto: Getty images

Omvärlden förändras och med det behöver det fackliga arbetet ändras – både för hur man kan engagera sig och för att ge det stöd som behövs i en förändrad omvärld. Nu har Sveriges Ingenjörer gjort en analys och här är de viktigaste trenderna som påverkar förbundet.  

Situationsanalysen har tagits fram av Sveriges Ingenjörers demokratiutredning för att ta reda på vilken verklighet det är som förbundet har att verka i framöver. På Ingenjörsfullmäktige som pågår nu presenterades analysen.

I den lyfter man bland annat fram att facket behöver hitta former för att möta medlemmar som jobbar där det inte finns någon lokalförening, för konsulter som behöver stöd men inte har förtroendevalda, att förbundet behöver driva karriärs- och professionsfrågor och att det behövs plattformar om frågor medlemmarna är intresserade av.

Här är de 14 viktigaste trenderna som påverkar Sveriges Ingenjörer:

  1. Antalet ingenjörer ökar från 186 000 stycken 2015 till 250 000 år 2030, vilket ger bra förutsättningar för Sveriges Ingenjörer att växa.
  2. Antalet utbildningsprogram för ingenjörer har ökat – till 120 civilingenjörsprogram och 130 högskoleingenjörsprogram, vilket ökar bredden bland ingenjörer och påverkar hur förbundet behöver jobba.
  3. Tjänstesektorn ökar och industrin minskar. I och med det arbetar fler medlemmar på arbetsplatser utan facklig förening.
  4. Företag har oftare bara en kärntrupp med fast anställa och har i stället fler konsulter. Det gör att fler ingenjörer står utanför en lokal facklig organisation – men kan behöva en facklig plattform.
  5. Lojaliteten med arbetsgivaren minskar. I stället är man mer lojal mot sitt specialområde. Om företaget ändrar inriktning får man vidare till annan arbetsgivare.
  6. Fler ingenjörer jobbar hos utländska arbetsgivare. De utländska arbetsgivarna ansluter sig till svenska arbetsgivarorganisationer, så det är inget problem med kollektivavtal, men värderingarna kan skilja sig.
  7. Fler ingenjörer har utländsk bakgrund och har andra förväntningar på vad facket kan hjälpa till med.
  8. Gränsen mellan jobb och fritid luckras upp. Problem med stress, ohälsa och tillgänglighet ökar. Det är svårare att samla medlemmar på arbetsplatsen. Fackligt arbete på arbetstid blir svårare att definiera.
  9. Det ideella engagemanget förändras inte över tid. Ungefär 50 procent av svenskarna arbetar ideellt regelbundet. Och 10 procent arbetar fackligt.
  10. Den fackliga anslutningsgraden är oförändrad eller ökande på tjänstemanna-/akademikersidan på cirka 74 procent sedan 2006, till skillnad från LO-förbunden där anslutningen minskar. En förklaring anses vara att tjänstemanna-/akademikerförbunden ger mer individualiserat stöd.
  11. Bland nyexaminerade finns en upplevelse att färre ser värdet av att bli medlem. Lojaliteten minskar också när medlemmar ser sig som kunder.
  12. Formerna för engagemang ändras. Människor vill göra skillnad men utan ”bindningstid” – man vill göra korta insatser här och nu. Därför behövs nya former för att engagera sig fackligt.
  13. Andelen kvinnor ökar bland förtroendevalda i Sveriges Ingenjörer.
  14. Begreppet ”medlem” luckras upp i samhället och bli otydligare, med olika typer av medlemskap och engagemang. Det gör att medlemmar kan vara osäkra på om de är medlemmar eller inte.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjören läser för att ge styrka i coronatider

Tidigare konsulten Thomas Anderson drabbades av utmattning. För att stötta alla de som känner oro i coronatider läser han en stund ur sin bok på sociala medier varje dag.

Ingenjörer studerar coronavirus i luften

Finns coronaviruset i luften? Det är en viktig fråga som forskare i Lund nu söker svaret på.
Undrande ingenjör

Många ingenjörer undrar: Har jag inkomstförsäkring? 

Just nu strömmar frågorna in till Sveriges Ingenjörer. Vi frågade rådgivaren Viktor Rosencrantz om vad det är som gäller och vad förbundet kan hjälpa till med.

Så här säger konsultföretagen om läget

Hela konsultbranschen är inte nattsvart. Flera branscher har inte alls påverkats och där finns det fortfarande en stor efterfrågan på konsulter.
FMV, Experis och Sigma fortsätter rekrytera.

De fortsätter att rekrytera ingenjörer 

Det är inte tvärstopp på arbetsmarknaden. Många verksamheter rullar på och rekryterar. Vi har pratat med några.

Så laddar du för din första löneförhandling

Glöm inte bort ditt värde i jakten på drömjobbet, även om det just nu är tufft på arbetsmarknaden. De rekommenderade ingångslönerna är ett av flera bra verktyg att luta sig mot.
Lars Mellbin, Mikael Thieme och Martin Enequist, medicintekniska ingenjörer i Region Halland, jobbar nu för fullt för att hantera situationen med Covid-19.

Ingenjörer i vården letar alternativ för att hantera corona

För ingenjörer som jobbar med medicinteknisk utrustning eller fastigheter inom vården har arbetet snabbt fått ställas om.   

Hundratusentals följer ingenjörens coronakarta

Civilingenjören Elin Lütz har utvecklat coronakartan.se som nu har över 50 000 besökare om dagen.  

Jobberfarenhet kan bli genväg till studier

Att kunna dra nytta av sin arbetslivserfarenhet är en viktig komponent för att fler ska kunna utvecklas i yrkeslivet, enligt Valideringsdelegationen. Frågan är hur relevant är det för svenska ingenjörer.

Civilingenjören bytte yrke tre gånger: “Följde min nyfikenhet”

Civilingenjören Marléne Johansson har sadlat om från civilingenjör till lärare, startat eget företag och sedan bytt karriär en gång till. Och det är inget hon ångrar.