Kunskap saknas om sexuella trakasserier inom akademin

0
749
Sexuella trakasserier förekommer inom alla discipliner inom akademin och mellan alla olika typer av grupper – både mellan studenter och handledare, kollegor, bland administrativ personal och andra anställda. Foto: Getty Images

Det finns stora luckor i forskningen kring sexuella trakasserier inom akademin, inte minst i ett svenskt perspektiv. Tydligt är dock att de som utsätts drabbas av oerhörda konsekvenser som i värsta fall leder till att de ger upp sin akademiska karriär.

Det är nu ett år sedan #metoo-uppropet tog sin början i USA. I Sverige samlade #akademikeruppropet cirka 2 500 underskrifter. För att få en bild av kunskapsläget när det gäller sexuella trakasserier inom universitet och högskola har Vetenskapsrådet beställt en rapport som Nationella sekretariatet för genusforskning nyligen presenterade.

Maja Lundqvist, Nationella sekretariatet för genusforskning.

– Vi har gått igenom internationell forskning på området och analyserat befintliga forskningsöversikter, topprankade forskningsartiklar samt svensk och nordisk forskning om sexuella trakasserier i akademin, berättar Maja Lundqvist, som skrivit rapporten tillsammans med Fredrik Bondestam.

Rapporten ”Sexuella trakasserier i akademin – en internationell forskningsöversikt” visar att sexuella trakasserier är ett utbrett problem. Det förekommer inom alla discipliner och mellan alla olika typer av grupper – både mellan studenter och handledare, kollegor, bland administrativ personal och andra anställda.

– Konsekvenserna för de som drabbas är oerhörda. De lider av både psykisk och fysisk ohälsa, arbetsmotivationen går ner, de drar sig undan och undviker att delta i gemensamma aktiviteter och det händer också att utsatta söker sig bort från akademin, berättar Maja Lundqvist.

Om rapporten

Rapporten Sexuella trakasserier i akademin – en internationell forskningsöversikt har tagits fram av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet på uppdrag av Vetenskapsrådet. Materialet är unikt i och med att det är den första heltäckande forskningsöversikten om sexuella trakasserier i akademin i ett internationellt perspektiv. Intresset har varit enormt, och just nu pågår arbetet med att översätta den till engelska.

Däremot finns det mycket lite forskning kring hur arbetsplatsen i övrigt påverkas av förekomsten av sexuella trakasserier. Och förövarna lyser med sin frånvaro.

– Det finns i stort sett ingen forskning alls kring förövarna. Vilka är de, varför gör de så här och i vilka situationer? Förstår de sitt beteende? Det vet vi ingenting om.

Rapporten visar att kunskapen på området är bristfällig och svår att jämföra. Antalet utsatta varierar kraftigt mellan olika undersökningar och det har att göra med vilka frågor som ställs, urval, definitioner och vilken mätmetod som används.

I ett svenskt perspektiv finns det väldigt lite material att gå på. Maja Lundqvist berättar att de studier som de har med i forskningsöversikten är små och relativt gamla, runt 20 år, vilket gör det svårt att dra slutsatser om hur det faktiskt ser ut.

– Det finns en del kunskap på området i exempelvis myndighetsrapporter, utredningar och bredare studier där man tittat mer på villkor inom akademin och arbetsmiljöfrågor. Det materialet ryms dock inte inom ramen för denna rapport. För att kunna sätta in rätt åtgärder skulle vi behöva mer forskningsbaserad kunskap och bygga förståelsen för hur det faktiskt ser ut, säger Maja Lundqvist.

Hon arbetar nu med ett nytt uppdrag från Universitets- och högskolerådet där Nationella sekretariatet för genusforskning sammanställer en forskningsöversikt med internationell forskning kring förebyggande arbete mot sexuella trakasserier inom akademin.

Den rapporten ska publiceras i mars nästa år och utgör en mindre del i Universitets- och högskolerådets egna uppdrag att undersöka det förebyggande arbetet på universitet och högskolor i Sverige.

Maja Lundqvist konstaterar att sexuella trakasserier är vanligare i organisationer där det finns en tydlig hierarkisk ordning och som präglas av maskulina normer. För att komma åt problemen krävs det mer än policydokument och rutiner.

– Det sätt som vi använder för att förebygga sexuella trakasserier kommer inte åt grundproblemen och vi vet att underrapporteringen är stor. Det krävs att ledningen är tydlig och tar ett aktivt ledarskap i frågan och visar att man inte accepterar kränkande särbehandling. Först då kommer folk att vilja, våga och kunna berätta.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ordmoln med kompetenser

Här är de vanligaste orden när arbetsgivare söker ingenjörer

Nästan hälften av platsannonserna där arbetsgivare söker ingenjörer har med kravet på eftergymnasial examen. Och runt en fjärdedel efterfrågar att ingenjören är driven eller samarbetsvillig. Det visar en genomgång av över 700 platsannonser. Det är...

Besvärliga anställda ger chefer problem som de inte kan lösa

De flesta har säkert haft kolleger som på något sätt utgör ett problem. Forskaren Kristina Sutter Beime har doktorerat på ”avvikande anställda” och sorterat dem i fyra kategorier. En av dem ger cheferna en...

Gränslöst arbete utmanar arbetsmiljöarbetet

Otydligt ansvar, minskat inflytande och bristande samverkan. I internationella företag där medarbetarna är spridda över nationsgränserna kan det vara svårt att driva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det framkommer av den förstudie om arbetsmiljö i internationella...
Domare håller upp rött kort

Studie ska visa ohövligt beteende bland ingenjörer

Nu i dagarna skickas en enkät om ohövlighet i arbetslivet ut till 5 000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer. Studien är ett samarbete mellan Lunds Universitet och Sveriges Ingenjörer och ska visa hur vardagliga, negativa beteenden...

”Distriktens uppdrag behöver bli tydligare”

Familjedag, teknikläger och nätverksträffar. Sveriges Ingenjörers distrikt i Skåne präglas av ett stort engagemang för ingenjörsyrket. Med sex nya medlemmar i styrelsen och många aktiviteter på agendan ser ordförande Håkan Gül fram emot nästa...

Uppsagda tjänstemän kan få studiestöd

Ekonomiskt stöd som ger 70 procent av lönen för den som blivit uppsagd. Det är ett av flera nya villkor i omställningsavtalet för privatanställda tjänstemän som börjar gälla nu. PTK och Svenskt Näringsliv har kommit...
Skakar hand på jobbintervju

Ingenjörer – tänk på det här på anställningsintervjun

Sedan i höstas kan medlemmar i Sveriges Ingenjörer få träna på anställningsintervjuer med professionella rekryterare. Här ger en av rekryterarna råd om vad du ska tänka på – och avslöjar vad många ingenjörer missar....

Följ med Sveriges Ingenjörer i Stockholm till rymden

Med över 45 000 medlemmar är Stockholm Sveriges Ingenjörers största distrikt. Där arrangeras över 20 aktiviteter om året. Under 2019 år bär det av mot rymden berättar distriktsordförande Marcus Suurküla. Vad händer i Stockholmsdistriktet under 2019? –...

”FN-projekten har gjort mig till en bättre ingenjör”

Byggnadsingenjören Lourdes Valencia är tillbaka i Lund efter sju månaders arbete i världens största flyktingläger i Bangladesh. Hon säger att erfarenheterna har gjort henne till en bättre beslutsfattare och arbetsledare på jobbet. Lourdes Valencia är...

Har du koll på de nya lagarna?

Vid årsskiftet började flera nya jobbrelaterade lagar och regler att gälla. Läs och se att du inte har missat något viktigt. Särskilt för dig som är företagare finns en hel del att känna till. Karensavdrag...