- Ingenjören - http://www.ingenjoren.se -

Stöd från kollegor kan minska risk för självmord

Kollegor och chefer kan både förhindra och förebygga självmord visar en ny sammanställning av befintlig forskning. Där pekas stödet från arbetsplatsen ut som den viktigaste faktorn i hur jobbet påverkar risken för självmord.

En yngre man, vi kan kalla honom Mikael, hade tagit över ansvaret för en verksamhet. Snart visade det sig att det ekonomiska läget var betydligt sämre än han trott. Arbetet började kännas oöverstigligt, han utvecklade en depression och efter bara några månader tog han sitt liv.

Det här berättade Bo Runeson, professor i psykiatri vid Karolinska Institutet, när Afa Försäkring i november presenterade en sammanställning av den forskning som finns om arbetsplatsens betydelse för självmord och självmordsförsök.

Ett annat fall som blivit uppmärksammat på senare år är den socialsekreterare i Krokom som tog sitt liv efter att han upplevde att han mobbats av sin chef.

Men hur vanligt det är med självmord som orsakats av arbetet, finns det ingen forskning om. Däremot ger den forskningssammanställning som nu gjorts några ledtrådar och pekar också på möjliga åtgärder för att förhindra att medarbetare tar sitt liv – oavsett om det orsakats av jobbet eller något annat.

Här finns stöd

Om du mår mycket dåligt och känner att du inte orkar leva mer ska du söka hjälp direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112. Ring gärna även en stödlinje. Det är dock inte istället för att söka vård.

På 1177 Vårdguiden finns vägledningar och nummer till hjälplinjer:

Den viktigaste faktorn på jobbet som påverkar risken för självmord är alltså den psykosociala arbetsmiljön – både om kraven i jobbet är i balans med den kontroll vi har i arbetet och  om vi får stöd eller inte, om vi har en osäker anställning eller utsätts för mobbning eller kränkande särbehandling.

Till exempel visar en studie av svenska läkare att självmordstankarna ökar för dem som utsätts för mobbning, medan de minskar för dem som får stöd från gruppen.

Den näst viktigaste faktorn på jobbet som påverkar risken för självmord är om det finns tillgång till vapen eller farliga ämnen. Åtgärden mot det är att låsa in farliga föremål, så att bara de personer som absolut behöver dem har tillgång till dem.

Vid presentationen av sammanställningen berättade Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, om hur arbetsplatser runt om i världen har jobbat med att minska risken för självmord.

– Det handlar bland annat om att träna ”gatekeepers” på arbetsplatsen som kan prata med personer som någon uppfattar ligger i riskzonen. Det handlar ofta om korta utbildningar, att tränas i att ta upp svåra frågor. Dessa kollegor ska inte själva lösa problemen utan ge stöd och få personen att söka vård.

Ett exempel där man gjort den här typen av åtgärder är inom polisen i Montreal i Kanada. Där fick alla anställda en halv dags utbildning om hur man umgås och kunskap om självmord och psykosocial hälsa. Förmän och fackliga ledare fick en hel dags utbildning för att våga ta tag i frågan, kunna agera och motverka mobbning.

Man införde också en hjälptelefon där arbetskamrater med tystnadsplikt svarade på samtal. Antalet självmord bland poliserna minskade efter det här från 14 till 4 stycken per år, medan självmorden bland poliser i jämförbara Quebec, där man inte gjort några insatser, ökade något under samma period. I det här fallet såg man förstås också över tillgängligheten av vapen.

– Det man kan säga om utbildningsprogrammen är att biverkningarna är små. Det är svårt att se att det här är problematiskt annat än att det kostar lite pengar. Men man får sannolikt också lite positiva bieffekter av att andra saker fungerar bättre, säger Bengt Järvholm.

Bo Runeson tog upp en norsk studie som visat att drag av perfektionism kan vara en riskfaktor för självmord. Att rädsla för att misslyckas kan vara kopplad till en vilja att hålla uppe en fasad. Det här ger en stelbenthet som kan göra att man har svårt att se alternativa lösningar när problemen växer utan i stället känner sig inlåst.

I Sverige har antalet självmord legat konstant mellan 1200 och 1300 per år de senaste 20 åren. Men eftersom befolkningen samtidigt ökat har andelen som tar sitt liv minskat något.

Självmord är betydligt vanligare bland män. Av den arbetande befolkningen uppger 10-15 procent att de någon gång under ett år haft olika allvarliga funderingar på att ta sitt liv.

Bland kvinnor ligger antalet självmord på en jämn nivå genom livet, medan de för män ökar med åldern. I yrkesverksamma åldrar är antalet självmord högst bland 50-59-åringar. Men i yngre åldrar står självmord i stället för en större andel av dödsfallen. I åldrarna under 40 år beror till exempel mer än vart femte dödsfall på självmord.

Bengt Järvholm hoppas att svenska arbetsplatser tar intryck av försöken som gjorts i andra länder. Att man pratar om de här frågorna och gör de relativt enkla åtgärder som gjorts där.

– Det finns en grupp där ett självmord kommer nästan som en blixt från klar himmel. För att förhindra dem ska man inte tro att de kommer till vården utan då måste de upptäckas på det här sättet. Då kanske en bra miljö hindrar dem från att göra det där sista och ta sitt liv. Det hoppas jag.

Karin Thorsell