Osäkra anställningar präglar forskarvärlden

0
2072
Tillfälliga anställningar skapar en otrygg och osäker tillvaro för individen. Inom akademin, och särskilt inom de tekniska områdena, är detta betydligt vanligare än i samhället i stort. Foto: Getty Images

Visstidsanställningar är vanligare inom universitet och högskola än i samhället i stort och särskilt tydligt är det inom de tekniska områdena. Inte ens en doktorsexamen säkerställer en anställningstrygghet. Det framgår av en rapport från UKÄ, Universitetskanslersämbetet.

Det är betydligt vanligare att forskande och undervisande personal inom universitet och högskolor har tidsbegränsade anställningar än i samhället i stort. Skillnaden kan förklaras av att många anställningar inom högskolan ska vara tidsbegränsade enligt högskoleförordning och kollektivavtal. Det kan handla om meriteringsanställningar och exempelvis postdoktorala tjänster. Men det är inte hela sanningen.

Andel tidsbegränsat anställda

  • Arbetsmarknaden i stort: 17 procent
  • Universitet och högskola: 33 procent, varav 14 procentenheter kan förklaras utifrån högskolans särskilda regler.
  • Tekniska områden (alla lärosäten): 36 procent
  • Chalmers: 49 procent
  • Luleå Tekniska Universitet: 43 procent
  • KTH: 38 procent

I rapporten Tidsbegränsade anställningar bland högskolans forskande och undervisande personal från UKÄ har den typen av tjänster sorterats ut. Trots det är fortfarande andelen vikariat och allmänna visstidsanställningar, alltså tjänster som saknar koppling till högskolans karriärstruktur, högre än för arbetsmarknaden i stort. Cirka 19 procent, eller omkring 6 700 anställningar, är allmänna visstidsanställningar eller vikariat, vilket kan jämföras med 17 procent i övriga samhället.

–  Det här är anställningar som inte kan förklaras av högskolans karriärvägar. Siffrorna är intressanta eftersom vi inte hade kunskap om omfattningen tidigare, förklarar Annika Haglund som är utredare på UKÄ.

Therese Gustafson är ombudsman för Sveriges Ingenjörer, med inriktning mot högskolan. Hon ställer sig frågande till varför universitet och högskolor tillåter en så hög andel visstidsanställningar.

– Jag har full förståelse för att man behöver en viss flexibilitet inom högskolevärlden, men en forskartjänst är faktiskt också ett “vanligt jobb”. Det är inte alls motiverat med en så hög andel tidsbegränsade anställningar. Varför tillåter man det? Den frågan är obesvarad, säger hon.

Therese Gustafson, ombudsman för Sveriges Ingenjörer.

Therese Gustafsson poängterar att mängden tidsbegränsade anställningar inom den akademiska världen inte är förenlig med lagstiftningens syfte. Huvudregeln i Lagen om anställningsskydd (LAS) är tillsvidareanställningar.

– Att få ner antalet tidsbegränsade anställningar är därför en viktig fråga att driva för Sveriges Ingenjörer, konstaterar hon och hänvisar till den debattartikel som Sveriges Ingenjörer skrev i SvD tidigare i höst, Korta kontrakt ger kortsiktig forskning.

Att tillfälliga anställningar skapar en otrygg och osäker tillvaro för individen är självklart, men Therese Gustafson tror också att det kan få allvarliga konsekvenser för både samhälle och forskning. Kortsiktig finansiering och otrygga anställningar innebär att forskare får svårare att fritt välja forskningsområde och bedriva en oberoende forskning med hög kvalitet. En annan risk är att forskningen blir mindre attraktiv som karriärväg.

– Risken är stor att man väljer bort forskarkarriären på grund av de osäkra anställningsformerna. Om man vill att forskarrollen ska vara fortsatt attraktiv så kan man inte fortsätta med de osäkra anställningsformerna, betonar hon.

Annika Haglund, utredare på UKÄ.

UKÄ har även djupdykt i doktorsexamina och följt de som tagit sin examen från 2004 och framåt och som fortfarande ingår i den forskande och undervisande personalen. Rapporten visar att det är vanligt att olika typer av tidsbegränsade anställningar staplas på varandra. Så länge som åtta år efter examen är det cirka tre procent, eller drygt 600 personer, som har en tidsbegränsad anställning som inte kan kopplas till högskolans speciella regler.

– Då pratar vi om personer som har den högsta examen man kan ha i samhället, poängterar Annika Haglund som tycker att de nya siffrorna ger en bra grund för diskussioner om visstidsanställningar i högskolan.

– Siffrorna talar sitt tydliga språk, konstaterar Therese Gustafson. Tre procent låter inte mycket, men det handlar om 600 personer som är berörda. Detta är en av våra stora, viktiga frågor och vi behöver se över vad som är anledningen till att det ser ut så här.

Hur det ser ut på enskilda högskolor eller inom olika typer av ämnesområden har den här studien inte tittat närmare på, men Annika Haglund berättar att de kommer att fortsätta att analysera siffrorna för att ta fram den typen av faktaunderlag.

– Men på en mer övergripande nivå ser vi att de tekniska utbildningsområdena har en högre andel visstidsanställningar jämfört med hur det ser ut på totalnivå, säger Annika Haglund.

Sorterat på ämnesområde visar siffrorna att 36 procent av den forskande och undervisande personalen inom teknikområden är tidsbegränsat anställda, vilket kan jämföras med snittet på 33 procent. Motsvarande siffror för Chalmers, KTH och Luleå Tekniska Universitet är 49, 38 respektive 43 procent.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

”De flesta utländska ingenjörer i Sverige är anställda utomlands”

Tre av fyra ingenjörer som får arbetstillstånd i Sverige är inte anställda av en arbetsgivare här. Det ger dem ett sämre skydd mot lönediskriminering.
Henrik Dahlin

Ta tag i din gamnacke och ömmande muskler

Värker det i kroppen av jobbet? Läs då de här tipsen från Sveriges Ingenjörers träningsexpert.

Ingenjörer i industrin testkör kurser för yrkesverksamma

Ingenjörer vid SSAB och LKAB testkör kurser som kan bli framtidens modell för kompetensutveckling inom basindustrin.
Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser, konstaterar experten Lars Larsson. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

”Urholkningen av resurser måste stoppas”

Sveriges Ingenjörer efterlyser mer resurser till högskolan i den kommande forskningspropositionen.

Statlig delpension är ett lotteri

Antalet nya statliga delpensioner har minskat markant de senaste åren och att få ansökan beviljad är lite som att spela på lotto.
Kvinna som mediterar medan kollegorna försöker prata med henne.

Åtta råd – så får du tillbaka fokus på jobbet

Mycket att göra och många bollar i luften är ett ideal idag - men hjärnan är inte gjord för det och det gör oss splittrade och mindre effektiva. Här är tipsen för att lära sig fokusera igen.

ABB-ingenjörernas löner halkar efter

På nio år har civilingenjörerna på ABB tappat nio procentenheter i lön jämfört med snittet för privatanställda civilingenjörer i Sveriges Ingenjörer.

”Arbetsgivaren vill köpa ut mig. Får de göra så?”

Vill arbetsgivaren köpa ut dig? Ta kontakt med någon som kan arbetsrätt så att du inte gör något misstag om du väljer att skriva på.

Distrikt Västmanland planerar fler studiebesök

Under 2019 arrangerade distrikt Västmanland ett studiebesök på Mälarenergis kraftvärmeverk och medlemskvällar om AI och rymden. Snart kommer programmet för 2020.