Svenska studenter hotar bojkotta företag som inte tar miljöansvar

6
4011
Från vänster: Frida Jalkenäs, Iris Vesterberg och Joakim Rydén på KTH är tre av studenterna som tagit initiativ till det svenska Studentmanifestet.

Nu hotar svenska studenter att välja bort arbetsgivare som inte tar miljö- och klimatfrågorna på större allvar. Det svenska Studentmanifestet som nu samlar namnunderskrifter är inspirerat av studenter i Frankrike. Där har över 20 000 studenter signerat manifestet under hösten.

Upproret bland franska studenter som började tidigare i höstas uppmärksammades av svenska medier och sådde ett frö bland flera svenska studenter. Grupper av engagerade studenter etablerades på lärosäten i olika delar av landet och fick via sociala medier kontakt med varandra.

– Vi vill se att företagen bidrar till att skapa ett annat samhälle. Den makt som vi unga har är att välja jobb på företag som tar klimatfrågan på allvar. Det handlar inte om att rata branscher som har en stor miljöpåverkan utan hur villiga företagen är att jobba för en förändring, säger Iris Vesterberg, en av initiativtagarna, som läser fjärde året på civilingenjörsprogrammet industriell ekonomi på KTH.

Startskottet för det svenska Studentmanifestet gick måndagen den 3 december. Under en presskonferens på eftermiddagen överlämnades en svensk översättning av det franska manifestet till näringsminister Mikael Damberg.

I arbetet med hemsidan har de svenska studenterna samarbetet med studenterna i Frankrike och sidan är mer eller mindre en kopia av den franska. Där kan nu svenska studenter registrera sitt stöd till manifestet. Förutom Frankrike och nu Sverige har samma upprop fått fäste i Belgien. Namnunderskrifterna kan avläsas i ett räkneverk som nu har passerat 26 000. Hittills har drygt 1 800 svenska studenter skrivit under.

I samband med startskottet för det svenska Studentmanifestet publicerades också en debattartikel i Dagens Nyheter som undertecknades av 16 studenter. Där finns också en kravlista riktad till näringslivet.

Studenternas krav

I en debattartikel i DN ställer studenterna tre krav på arbetsgivarna.

1. Att ni kontinuerligt kartlägger och redovisar totala klimatutsläpp och miljöpåverkan, orsakad av verksamhet, även de som sker utanför Sveriges gränser.

2. Att ni sätter upp en koldioxidbudget som innebär att ni minskar era totala koldioxidutsläpp med 16 procent per år och har en handlingsplan för hur detta ska genomföras.

3. Att ni regelbundet mäter och följer upp er miljöpåverkan och er koldioxidbudget. Det räcker inte med enbart goda ambitioner och mindre förbättringar, den satta koldioxidbudgeten ska tas på samma allvar som en ekonomisk budget.

– När vi skrev artikeln insåg vi att det saknades konkreta krav. Vad är det egentligen som vi begär att arbetsgivarna ska göra? Det har vi kokat ner i tre punkter, säger Joakim Rydén, som liksom Iris Vesterberg läser fjärde året på industriell ekonomi på KTH.

Iris Vesterberg säger att kraven utgår från den verklighet som vi har och som är nödvändiga för att vända utvecklingen snabbt.

– Vi behöver halvera utsläppen på fyra år om vi ska klara 1,5-gradersmålet. Det kan vi inte blunda för och därför är kraven tuffa, men inte alls tagna ur luften, säger hon.

Ni vill inte arbeta på företag som inte tar klimatfrågorna på allvar. Är ni inte oroliga för att företagen löser kompetensfrågan genom att flytta verksamhet till andra länder och att jobb försvinner från Sverige?

– Det här är förstås en svår utmaning men det är en utmaning som vi helt enkelt måste ta, säger Frida Jalkenäs som läser femte år på civilingenjörsprogrammet energi och miljö på KTH.

Hon tycker att manifestet är positivt därför att det visar hur många studenter som verkligen brinner för hållbarhet och vill vara med och påverka.

– Vi vill komma till företagen och hjälpa dem att bli bättre. Jag vill vrida på problemet och se omställning som en stor möjlighet. Budskapet till arbetsgivarna är att vi är redo att jobba för dem om de är redo för förändringar, säger hon.

Joakim Rydén menar att det inte handlar om att dra i bromsen.

– Utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle kommer att skapa jobb och det handlar inte om att bromsa utan snarare att lägga ut nya spår.

Joakim och Iris som läser industriell ekonomi, en utbildning som ofta förknippas med en karriär i företagsledningar, känner sig långt ifrån ensamma i sitt engagemang bland sina kurskamrater.

– Många väljer den här utbildningen för att kunna vara med och påverka, säger Joakim Rydén.

Iris Vesterberg tror också att det breda engagemanget är viktigt.

– Många vill gärna luta sig tillbaka och räkna med att någon ingenjör kommer att lösa problemen och få koldioxiden att försvinna från atmosfären. Så enkelt är det inte och det kommer behövas ett engagemang från alla yrkesgrupper, säger hon.

Nu hoppas hon och de andra bakom det svenska Studentmanifestet på ett svar från näringslivet på vad företagen är beredda att göra.

Karin Virgin

6 KOMMENTARER

  1. Är det någon som fortfarande tror på det här med koldioxid och uppvärmningen? Tydligen. Måste miljöengagemang alltid riktas mot det? Det finns så många områden att fokusera på som är riktiga problem.

  2. I rubriken står ”Teknologstudenter hotar bojkotta företag som inte tar miljöansvar”.
    Vad är en teknologstudent? På min tid (KTH E68) hette det bara teknolog. Ser liknande begrepp ofta nuförtiden i media. Förklara gärna!
    /Per H

    • Hej Per!
      Jag håller med dig om att teknolog hade varit ett bättre ord. Teknologstudent är en onödigt förtydligande./Redaktionen

      • Självklart bör det gå att anta att de flesta som läser Ingenjören regelbundet är insatta i att teknologer är studenter inom teknologiska ämnen, men jag skulle nog ändå säga att det är ett begrepp som kan skapa otydlighet och missförstånd. Jag tror inte alla som läser Ingenjören omedelbart drar slutsatsen att teknologer är studenter.

        Jag tror därför att det är värdefullt att faktiskt använda sig av begreppet teknologstudent, eftersom det tydligt signalerar, även för läsare som inte är insatta i begreppet teknolog, att det handlar om studenter. Det förtydligar också att det inte gäller studenter generellt, utan en särskild grupp av studenter, nämligen de som studerar teknologiska ämnen.

        • I så fall är teknikstuderande tydligare och mindre krångligt. Man kan också använda teknolog och skriva förklaring inom parentes (studerande vid teknisk högskola) i början av artikeln. Så får alla läsare möjlighet att lära sig nya ord.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Coachning

Ingenjörer coachas om allt från kroppslukt till starka sidor

Inom idrott kan en coach utmana och peppa människor att utvecklas. Och samma sak gäller i karriären. Genom frågor och att läsa mellan raderna kan coachen guida till väldigt skilda insikter – från kroppslukt...

Byggnadsingenjörer för krisberedskap efterlyses

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, efterlyser byggnadsingenjörer som kan tänka sig att ingå i den nationella beredskapsstyrkan. Det är en satsning för att förstärka beredskapen vid exempelvis naturkatastrofer eller terrordåd. Tidigare var verksamhetsområdet Sök...

På GKN Aerospace har ett poängsystem ersatt löneboxarna

GKN Aerospace i Trollhättan har sedan länge övergett systemet med löneboxar för att istället satsa på en lönestruktur som synliggör medarbetarens kompetens, prestation och utveckling. De stora fördelarna är ökad transparens, mer konstruktiva dialoger...
Ordmoln med kompetenser

Här är de vanligaste orden när arbetsgivare söker ingenjörer

Nästan hälften av platsannonserna där arbetsgivare söker ingenjörer har med kravet på eftergymnasial examen. Och runt en fjärdedel efterfrågar att ingenjören är driven eller samarbetsvillig. Det visar en genomgång av över 700 platsannonser. Det är...

Besvärliga anställda ger chefer problem som de inte kan lösa

De flesta har säkert haft kolleger som på något sätt utgör ett problem. Forskaren Kristina Sutter Beime har doktorerat på ”avvikande anställda” och sorterat dem i fyra kategorier. En av dem ger cheferna en...

Gränslöst arbete utmanar arbetsmiljöarbetet

Otydligt ansvar, minskat inflytande och bristande samverkan. I internationella företag där medarbetarna är spridda över nationsgränserna kan det vara svårt att driva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det framkommer av den förstudie om arbetsmiljö i internationella...
Domare håller upp rött kort

Studie ska visa ohövligt beteende bland ingenjörer

Nu i dagarna skickas en enkät om ohövlighet i arbetslivet ut till 5 000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer. Studien är ett samarbete mellan Lunds Universitet och Sveriges Ingenjörer och ska visa hur vardagliga, negativa beteenden...

”Distriktens uppdrag behöver bli tydligare”

Familjedag, teknikläger och nätverksträffar. Sveriges Ingenjörers distrikt i Skåne präglas av ett stort engagemang för ingenjörsyrket. Med sex nya medlemmar i styrelsen och många aktiviteter på agendan ser ordförande Håkan Gül fram emot nästa...

Uppsagda tjänstemän kan få studiestöd

Ekonomiskt stöd som ger 70 procent av lönen för den som blivit uppsagd. Det är ett av flera nya villkor i omställningsavtalet för privatanställda tjänstemän som börjar gälla nu. PTK och Svenskt Näringsliv har kommit...
Skakar hand på jobbintervju

Ingenjörer – tänk på det här på anställningsintervjun

Sedan i höstas kan medlemmar i Sveriges Ingenjörer få träna på anställningsintervjuer med professionella rekryterare. Här ger en av rekryterarna råd om vad du ska tänka på – och avslöjar vad många ingenjörer missar....