Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt På GKN Aerospace har ett poängsystem ersatt löneboxarna

På GKN Aerospace har ett poängsystem ersatt löneboxarna

GKN Aerospace i Trollhättan har sedan länge övergett systemet med löneboxar för att istället satsa på en lönestruktur som synliggör medarbetarens kompetens, prestation och utveckling. De stora fördelarna är ökad transparens, mer konstruktiva dialoger och ett vasst verktyg i lönesamtalen.

Rättvist och transparent. Det är viktiga ledord i det lönesystem som GKN Aerospace i Trollhättan tillämpar. Grunden för lönesättningen är ett poängsystem där varje medarbetares tjänst poängsätts utifrån sin befattningsbeskrivning. Poängsumman utgör därefter basen för lönen – ju högre poäng, desto högre upp i lönenivåer når medarbetaren.

GKN Aerospace Sweden utvecklar, tillverkar och underhåller flygmotorer inom både flyg och rymd. Bland annat har de design- och tillverkningsansvaret på flera komponenter i PW1100G-motorn som sitter på en Airbus.

Jämfört med systemet med löneboxar ger detta större och snabbare möjligheter för medarbetare att se till att lönen utvecklas i takt med den egna utvecklingen i företaget.

– Det fiffiga i poängsystemet är att det inte är den enskilda chefen ensam som sätter poängen, utan att den fastställs ihop med en befattningskommitté som utgörs av både fackliga representanter och HR, berättar Annica Norlenius som är ordförande i Akademikerföreningen på GKN.

Befattningskommittén sammanträder en gång i månaden och går då igenom alla medarbetare som fått en ny befattningsbeskrivning. Här är det en rad olika faktorer som vägs in, bland annat utbildning, erfarenhet, arbetsinnehåll, kommunikation och ledarskap. Tillsammans enas man om en poängsumma som är rättvis i förhållande till andra tjänster på företaget.

Eftersom GKN Aerospace Sweden har drygt 2100 anställda är det svårt för en enskild chef att värdera enskilda medarbetare i förhållande till andra tjänster på företaget. Där har befattningskommittén en bättre överblick på poängsättningen och enligt Annica Norlenius blir den därför mer rättvisande än om varje chef sätter poängen själv.

När en medarbetare höjer sin poäng innebär det också oftast att de får en högre lön. Höjningen tas då utanför den normala lönerevisionen, så kallad löneglidning.

– Om man känner att man halkar efter i löneutvecklingen så kan det bero på att man inte har rätt befattningsbeskrivning. Jag brukar därför uppmana medarbetarna att se över sin befattningsbeskrivning minst en gång per år.

Genom forskningsprojektet Clean Sky är GKN Aerospace med och utvecklar en motor som har potential att minska bränsleförbrukningen med 25 procent jämfört med dagens motorer.

Den årliga lönestrukturen tas fram av HR via en konsultfirma som samlat in lönestatistik från en mängd företag. Istället för löneboxar visar den här lönestrukturen ett spann mellan en lägsta och högsta lönenivåkurva. Det innebär att medarbetarna kan se inom vilket spann deras lön bör ligga med utgångspunkt från den poäng de har för sin tjänst.

– Konsultfirman omvandlar lönestatistiken till en struktur med lön och kronor i ett diagram och där kan vi som fack ha åsikter om att strukturen är för låg. Strukturen är dock svår att förhandla om, eftersom den anses representera marknaden, konstaterar Annica Norlenius.

När det kommer till lönerevision så har varje medarbetare ett inledande lönesamtal med sin chef där de utvärderar prestationen under året utifrån en rad olika parametrar. Samtalet resulterar i ett snittbetyg som också ger en indikation om var i lönespannet medarbetaren bör ligga. Ett högre snittbetyg ska alltså innebära att medarbetaren bör ha en lön i den högre delen av spannet. I det slutliga lönesamtalet fastställs sedan den slutliga lönen. Anser medarbetaren att processen inte gått rätt till eller att lönen är väldigt fel sett till prestation kan ett förstärkt lönesamtal begäras.

– Här hade vi en hel del diskussioner förra året där vi kunde peka på att flera medarbetare låg lågt i strukturen, trots att de under många år visat hög prestation. Det innebär att de inte får betalt för att de är duktiga, konstaterar Annica Norlenius.

Eftersom systemet ger ett tydligt faktaunderlag blev det svårt för cheferna och HR att förklara varför hög prestation inte ger utdelning.

– Det ger oss ett väldigt bra verktyg i lönediskussionerna, förklarar hon. Vi drev den frågan hårt under förra året och det ska bli intressant att se hur företaget lönesätter högpresterande i år.

Annica Norlenius tycker att den stora fördelen med systemet är att det uppmuntrar till konstruktiva dialoger. Eftersom poängsättningen är transparent och sätts i samarbete med fack och HR sparar man mycket arbetstid och energislösande diskussioner som annars är vanliga i löneförhandlingar när det gäller befattning och prestation.

– Det blir lättare att påverka och ifrågasätta orättvisa löneskillnader när faktaunderlaget är transparent. På så vis ger man tillbaka viss makt till medarbetaren och det blir tydligt vad det är man pratar om, förklarar hon.

Även om Annica Norlenius uppskattar systemet poängterar hon att det är långt ifrån perfekt.

– Det kan bli lite missvisande om man kommer in som ung och nyutbildad. Även de som rekryteras med en högre lön kan uppleva att de stannar i löneutvecklingen för att de ligger för högt i strukturen. Men jämfört med andra system som jag mött så har den stora fördelar, inte minst för att den ger oss möjlighet att föra dialoger med HR och att den genererar löneglidning under året, säger hon.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

IT, finans, bygg och kemi

Rekordlåg arbetslöshet – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar är nu nere på 1,0 procent – den näst lägsta nivån på tio år. Men arbetslösheten skiljer sig mellan olika inriktningar och för vissa har den svängt mycket under pandemin.   
Ingenjörsfullmäktige 2021

Hittills: 17 listor ställer upp i Ingenjörsvalet

0
I vår är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 15 februari är det deadline för att registrera listor till valet. Hittills har 16 listor anmält sig och nu kan enskilda ingenjörer också ställa upp i valet. 

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

0
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

0
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

Cykelförmån och avdrag för jobb på annan ort – här är nya lagarna 2022

0
Den 1 januari 2022 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är åtta som påverkar arbetslivet.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 10 januari

0
Nu gör vi uppehåll, men är tillbaka igen den 10 januari.

Min kollega är lat – vad ska jag göra?

1
Vad gör man med kollegor som inte engagerar sig, som levererar i sista minuten och gör bara exakt det som förväntas? Så här svarar psykologen.
Unga ingenjörer

Nästan fem gånger fler ingenjörer examineras i dag än i slutet av 70-talet

12
För 40 år sedan examinerades 1 500 ingenjörer per år. Nu är antalet 7 300.   

VI REKOMMENDERAR

Man som slappnar av framför julgran

Så gör du för att stressa ner i jul

1
Låt inte julen bli ytterligare en stressfaktor. Här ger experterna sina bästa tips för att stressa ner i jul - och för att slippa stressa när du börjar jobba igen.

TOPPLISTA