På GKN Aerospace har ett poängsystem ersatt löneboxarna

0
4909
GKN Aerospace har ett lönesystem som Jämfört med löneboxar ger större och snabbare möjligheter för medarbetare att se till att lönen utvecklas i takt med den egna utvecklingen i företaget. Foto: Getty Images

GKN Aerospace i Trollhättan har sedan länge övergett systemet med löneboxar för att istället satsa på en lönestruktur som synliggör medarbetarens kompetens, prestation och utveckling. De stora fördelarna är ökad transparens, mer konstruktiva dialoger och ett vasst verktyg i lönesamtalen.

Rättvist och transparent. Det är viktiga ledord i det lönesystem som GKN Aerospace i Trollhättan tillämpar. Grunden för lönesättningen är ett poängsystem där varje medarbetares tjänst poängsätts utifrån sin befattningsbeskrivning. Poängsumman utgör därefter basen för lönen – ju högre poäng, desto högre upp i lönenivåer når medarbetaren.

GKN Aerospace Sweden utvecklar, tillverkar och underhåller flygmotorer inom både flyg och rymd. Bland annat har de design- och tillverkningsansvaret på flera komponenter i PW1100G-motorn som sitter på en Airbus.

Jämfört med systemet med löneboxar ger detta större och snabbare möjligheter för medarbetare att se till att lönen utvecklas i takt med den egna utvecklingen i företaget.

– Det fiffiga i poängsystemet är att det inte är den enskilda chefen ensam som sätter poängen, utan att den fastställs ihop med en befattningskommitté som utgörs av både fackliga representanter och HR, berättar Annica Norlenius som är ordförande i Akademikerföreningen på GKN.

Befattningskommittén sammanträder en gång i månaden och går då igenom alla medarbetare som fått en ny befattningsbeskrivning. Här är det en rad olika faktorer som vägs in, bland annat utbildning, erfarenhet, arbetsinnehåll, kommunikation och ledarskap. Tillsammans enas man om en poängsumma som är rättvis i förhållande till andra tjänster på företaget.

Eftersom GKN Aerospace Sweden har drygt 2100 anställda är det svårt för en enskild chef att värdera enskilda medarbetare i förhållande till andra tjänster på företaget. Där har befattningskommittén en bättre överblick på poängsättningen och enligt Annica Norlenius blir den därför mer rättvisande än om varje chef sätter poängen själv.

När en medarbetare höjer sin poäng innebär det också oftast att de får en högre lön. Höjningen tas då utanför den normala lönerevisionen, så kallad löneglidning.

– Om man känner att man halkar efter i löneutvecklingen så kan det bero på att man inte har rätt befattningsbeskrivning. Jag brukar därför uppmana medarbetarna att se över sin befattningsbeskrivning minst en gång per år.

Genom forskningsprojektet Clean Sky är GKN Aerospace med och utvecklar en motor som har potential att minska bränsleförbrukningen med 25 procent jämfört med dagens motorer.

Den årliga lönestrukturen tas fram av HR via en konsultfirma som samlat in lönestatistik från en mängd företag. Istället för löneboxar visar den här lönestrukturen ett spann mellan en lägsta och högsta lönenivåkurva. Det innebär att medarbetarna kan se inom vilket spann deras lön bör ligga med utgångspunkt från den poäng de har för sin tjänst.

– Konsultfirman omvandlar lönestatistiken till en struktur med lön och kronor i ett diagram och där kan vi som fack ha åsikter om att strukturen är för låg. Strukturen är dock svår att förhandla om, eftersom den anses representera marknaden, konstaterar Annica Norlenius.

När det kommer till lönerevision så har varje medarbetare ett inledande lönesamtal med sin chef där de utvärderar prestationen under året utifrån en rad olika parametrar. Samtalet resulterar i ett snittbetyg som också ger en indikation om var i lönespannet medarbetaren bör ligga. Ett högre snittbetyg ska alltså innebära att medarbetaren bör ha en lön i den högre delen av spannet. I det slutliga lönesamtalet fastställs sedan den slutliga lönen. Anser medarbetaren att processen inte gått rätt till eller att lönen är väldigt fel sett till prestation kan ett förstärkt lönesamtal begäras.

– Här hade vi en hel del diskussioner förra året där vi kunde peka på att flera medarbetare låg lågt i strukturen, trots att de under många år visat hög prestation. Det innebär att de inte får betalt för att de är duktiga, konstaterar Annica Norlenius.

Eftersom systemet ger ett tydligt faktaunderlag blev det svårt för cheferna och HR att förklara varför hög prestation inte ger utdelning.

– Det ger oss ett väldigt bra verktyg i lönediskussionerna, förklarar hon. Vi drev den frågan hårt under förra året och det ska bli intressant att se hur företaget lönesätter högpresterande i år.

Annica Norlenius tycker att den stora fördelen med systemet är att det uppmuntrar till konstruktiva dialoger. Eftersom poängsättningen är transparent och sätts i samarbete med fack och HR sparar man mycket arbetstid och energislösande diskussioner som annars är vanliga i löneförhandlingar när det gäller befattning och prestation.

– Det blir lättare att påverka och ifrågasätta orättvisa löneskillnader när faktaunderlaget är transparent. På så vis ger man tillbaka viss makt till medarbetaren och det blir tydligt vad det är man pratar om, förklarar hon.

Även om Annica Norlenius uppskattar systemet poängterar hon att det är långt ifrån perfekt.

– Det kan bli lite missvisande om man kommer in som ung och nyutbildad. Även de som rekryteras med en högre lön kan uppleva att de stannar i löneutvecklingen för att de ligger för högt i strukturen. Men jämfört med andra system som jag mött så har den stora fördelar, inte minst för att den ger oss möjlighet att föra dialoger med HR och att den genererar löneglidning under året, säger hon.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Hundratusentals följer ingenjörens Coronakarta

Civilingenjören Elin Lütz har utvecklat coronakartan.se som nu har över 50 000 besökare om dagen.  

Jobberfarenhet kan bli genväg till studier

Att kunna dra nytta av sin arbetslivserfarenhet är en viktig komponent för att fler ska kunna utvecklas i yrkeslivet, enligt Valideringsdelegationen. Frågan är hur relevant är det för svenska ingenjörer.

Civilingenjören bytte yrke tre gånger: “Följde min nyfikenhet”

Civilingenjören Marléne Johansson har sadlat om från civilingenjör till lärare, startat eget företag och sedan bytt karriär en gång till. Och det är inget hon ångrar.

Över 8 000 ingenjörer korttidspermitteras

Den här veckan har tre av landets största industriföretag korttidspermitterat merparten av sina anställda. Nära 8 000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer berörs.

Vänta med lönesamtalen till hösten

Avtalsrörelsen 2020 skjuts upp med anledning av coronaviruset. Sveriges Ingenjörers råd till företagen som berörs är att vänta med lönesamtalen.

Rekordstor bonus till Scanias anställda

Resultatbonusen för Scanias medarbetare blev rekordstor i år, en ljusglimt i dessa dystra coronatider.

Tre digitala tips som underlättar distansmötet

När allt fler uppmanas att jobba hemma ökar också behovet av att mötas digitalt. Här är tre tips som kan ge dina digitala möten ett lyft. 
Man som har videosamtal

Så kan chefen stötta vid (plötsligt infört) distansarbete

Att jobba hemifrån är annorlunda än att vara på kontoret, särskilt när hemmajobbet införs plötsligt. Här är tips från tre forskare om hur chefer kan stötta i det läget.

Sveriges Ingenjörer har slutit avtal om korttidsarbete

Anställda går ner i arbetstid men får ändå får ut över 90 procent av lönen. Staten står för över hälften av lönekostnaderna. Korttidsavtalen kommer att rädda många jobb.
Skylt Sveriges Ingenjörer

Corona: Sveriges Ingenjörer har beredskap att stötta medlemmarna

Medlemsrådgivningen bemannas med ersättare, kartläggning av rutiner på alla kritiska funktioner och en FAQ på webben uppdateras dagligen för att kunna ge medlemmarna bra service.