På GKN Aerospace har ett poängsystem ersatt löneboxarna

0
4527
GKN Aerospace har ett lönesystem som Jämfört med löneboxar ger större och snabbare möjligheter för medarbetare att se till att lönen utvecklas i takt med den egna utvecklingen i företaget. Foto: Getty Images

GKN Aerospace i Trollhättan har sedan länge övergett systemet med löneboxar för att istället satsa på en lönestruktur som synliggör medarbetarens kompetens, prestation och utveckling. De stora fördelarna är ökad transparens, mer konstruktiva dialoger och ett vasst verktyg i lönesamtalen.

Rättvist och transparent. Det är viktiga ledord i det lönesystem som GKN Aerospace i Trollhättan tillämpar. Grunden för lönesättningen är ett poängsystem där varje medarbetares tjänst poängsätts utifrån sin befattningsbeskrivning. Poängsumman utgör därefter basen för lönen – ju högre poäng, desto högre upp i lönenivåer når medarbetaren.

GKN Aerospace Sweden utvecklar, tillverkar och underhåller flygmotorer inom både flyg och rymd. Bland annat har de design- och tillverkningsansvaret på flera komponenter i PW1100G-motorn som sitter på en Airbus.

Jämfört med systemet med löneboxar ger detta större och snabbare möjligheter för medarbetare att se till att lönen utvecklas i takt med den egna utvecklingen i företaget.

– Det fiffiga i poängsystemet är att det inte är den enskilda chefen ensam som sätter poängen, utan att den fastställs ihop med en befattningskommitté som utgörs av både fackliga representanter och HR, berättar Annica Norlenius som är ordförande i Akademikerföreningen på GKN.

Befattningskommittén sammanträder en gång i månaden och går då igenom alla medarbetare som fått en ny befattningsbeskrivning. Här är det en rad olika faktorer som vägs in, bland annat utbildning, erfarenhet, arbetsinnehåll, kommunikation och ledarskap. Tillsammans enas man om en poängsumma som är rättvis i förhållande till andra tjänster på företaget.

Eftersom GKN Aerospace Sweden har drygt 2100 anställda är det svårt för en enskild chef att värdera enskilda medarbetare i förhållande till andra tjänster på företaget. Där har befattningskommittén en bättre överblick på poängsättningen och enligt Annica Norlenius blir den därför mer rättvisande än om varje chef sätter poängen själv.

När en medarbetare höjer sin poäng innebär det också oftast att de får en högre lön. Höjningen tas då utanför den normala lönerevisionen, så kallad löneglidning.

– Om man känner att man halkar efter i löneutvecklingen så kan det bero på att man inte har rätt befattningsbeskrivning. Jag brukar därför uppmana medarbetarna att se över sin befattningsbeskrivning minst en gång per år.

Genom forskningsprojektet Clean Sky är GKN Aerospace med och utvecklar en motor som har potential att minska bränsleförbrukningen med 25 procent jämfört med dagens motorer.

Den årliga lönestrukturen tas fram av HR via en konsultfirma som samlat in lönestatistik från en mängd företag. Istället för löneboxar visar den här lönestrukturen ett spann mellan en lägsta och högsta lönenivåkurva. Det innebär att medarbetarna kan se inom vilket spann deras lön bör ligga med utgångspunkt från den poäng de har för sin tjänst.

– Konsultfirman omvandlar lönestatistiken till en struktur med lön och kronor i ett diagram och där kan vi som fack ha åsikter om att strukturen är för låg. Strukturen är dock svår att förhandla om, eftersom den anses representera marknaden, konstaterar Annica Norlenius.

När det kommer till lönerevision så har varje medarbetare ett inledande lönesamtal med sin chef där de utvärderar prestationen under året utifrån en rad olika parametrar. Samtalet resulterar i ett snittbetyg som också ger en indikation om var i lönespannet medarbetaren bör ligga. Ett högre snittbetyg ska alltså innebära att medarbetaren bör ha en lön i den högre delen av spannet. I det slutliga lönesamtalet fastställs sedan den slutliga lönen. Anser medarbetaren att processen inte gått rätt till eller att lönen är väldigt fel sett till prestation kan ett förstärkt lönesamtal begäras.

– Här hade vi en hel del diskussioner förra året där vi kunde peka på att flera medarbetare låg lågt i strukturen, trots att de under många år visat hög prestation. Det innebär att de inte får betalt för att de är duktiga, konstaterar Annica Norlenius.

Eftersom systemet ger ett tydligt faktaunderlag blev det svårt för cheferna och HR att förklara varför hög prestation inte ger utdelning.

– Det ger oss ett väldigt bra verktyg i lönediskussionerna, förklarar hon. Vi drev den frågan hårt under förra året och det ska bli intressant att se hur företaget lönesätter högpresterande i år.

Annica Norlenius tycker att den stora fördelen med systemet är att det uppmuntrar till konstruktiva dialoger. Eftersom poängsättningen är transparent och sätts i samarbete med fack och HR sparar man mycket arbetstid och energislösande diskussioner som annars är vanliga i löneförhandlingar när det gäller befattning och prestation.

– Det blir lättare att påverka och ifrågasätta orättvisa löneskillnader när faktaunderlaget är transparent. På så vis ger man tillbaka viss makt till medarbetaren och det blir tydligt vad det är man pratar om, förklarar hon.

Även om Annica Norlenius uppskattar systemet poängterar hon att det är långt ifrån perfekt.

– Det kan bli lite missvisande om man kommer in som ung och nyutbildad. Även de som rekryteras med en högre lön kan uppleva att de stannar i löneutvecklingen för att de ligger för högt i strukturen. Men jämfört med andra system som jag mött så har den stora fördelar, inte minst för att den ger oss möjlighet att föra dialoger med HR och att den genererar löneglidning under året, säger hon.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser, konstaterar experten Lars Larsson. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

”Urholkningen av resurser måste stoppas”

Sveriges Ingenjörer efterlyser mer resurser till högskolan i den kommande forskningspropositionen.

Statlig delpension är ett lotteri

Antalet nya statliga delpensioner har minskat markant de senaste åren och att få ansökan beviljad är lite som att spela på lotto.
Kvinna som mediterar medan kollegorna försöker prata med henne.

Åtta råd – så får du tillbaka fokus på jobbet

Mycket att göra och många bollar i luften är ett ideal idag - men hjärnan är inte gjord för det och det gör oss splittrade och mindre effektiva. Här är tipsen för att lära sig fokusera igen.

ABB-ingenjörernas löner halkar efter

På nio år har civilingenjörerna på ABB tappat nio procentenheter i lön jämfört med snittet för privatanställda civilingenjörer i Sveriges Ingenjörer.

”Arbetsgivaren vill köpa ut mig. Får de göra så?”

Vill arbetsgivaren köpa ut dig? Ta kontakt med någon som kan arbetsrätt så att du inte gör något misstag om du väljer att skriva på.

Distrikt Västmanland planerar fler studiebesök

Under 2019 arrangerade distrikt Västmanland ett studiebesök på Mälarenergis kraftvärmeverk och medlemskvällar om AI och rymden. Snart kommer programmet för 2020.

Slut på kreativitet? Hitta knepen som fungerar

Brainstorming eller promenadmöten? Hör de två civilingenjörerna berätta hur de gör för att öka sin kreativitet och när de får sina bästa idéer.

Kemiingenjören som sätter smak på julen

Åsa Orsvärn är kemiingenjören som redan nu vet vad många kommer ha i glasen nästa jul. Hon är chef för produktutvecklingen på Blossa och leder arbetet med att ta fram årgångsglöggen.

Hon kompetensutvecklar sig på distans från Dubai

Många underskattar den tid som det tar att plugga på distans. Civilingenjören Kathrine Bond bor i Dubai och läser ett magisterprogram i robotik på Högskolan Väst.