- Ingenjören - http://www.ingenjoren.se -

Andra ingenjörer missuppfattar teknisk design som tyckande

Teknisk design – är det bara lite tyckande eller är det verkligen vetenskapligt? För dem som jobbar med teknisk design kan det vara påfrestande med andras tyckande. ”De ser inte att det är stort förarbete bakom”, konstaterar chefen för Volvo AB:s UX-designavdelning.     

Samarbetet med andra ingenjörer går för det mesta bra och det är bra att få input, säger Volvos UX-designchef Jessica Dagman, som själv doktorerat i teknisk design. (UX – user experience) Men det är lätt för andra att slänga ur sig åsikter utan att tänka på att designen är framtagen utifrån ett starkt kundfokus, ingående tester och så vidare.

Jessica Dagman
Jessica Dagman

– Det här är ett område som de flesta kan tycka till om. Alla använder produkter och har personliga åsikter. Därför tror de att vårt arbete är subjektivt tyckande också. Men det vi tar fram är inget vi gissar.

– Samtidigt är vi på Design verkligen beroende av ett starkt och väl fungerande samarbete med övriga avdelningar på Volvo. Vi kompletterar varandra väldigt mycket och det är det som är framgångsreceptet.

Luleå tekniska universitet var först med civilingenjörsutbildning i teknisk design, men då under namnet industriell arbetsmiljö. I slutet av 1990-talet blev sedan Chalmers först med namnet teknisk design, och i dag finns utbildningen på de flesta större tekniska högskolor, och som högskoleingenjörsutbildning på ytterligare ett antal orter.

Även om innehållet varierar lite mellan studieorterna så bygger alla på en teknisk del som liknar maskinteknik, och en designdel med kunskap om människan (som användarcentrerad design, behovsstudier, ergonomi och kognitionsvetenskap) och sätt att kommunicera idéer (som skissteknik, färg och form).

Örjan Söderberg
Örjan Söderberg (stående till vänster) under en lektion i teknisk design på Chalmers.

– Från början var teknisk design en överbryggningsutbildning för att koppla ihop tekniken med den konstnärliga industridesignen, men ju mer det växte handlade det mer om förståelsen för människan. Medan andra ingenjörer jobbar teknikdrivet så jobbar vi användardrivet. Om användarna inte är nöjda spelar det ingen roll om tillverkningen är optimal, säger Örjan Söderberg som var programansvarig för teknisk design på Chalmers 2006-2017 och numera är Design thinker på Itch.

Att det just är användarcentrerat är en av de centrala delarna i teknisk design. Ytterligare en central del är det som kallas design thinking: att inte utgå från givna föreställningar utan att utgå från det man vill uppnå och från verkliga behov.

Magnus Flink
Magnus Flink

– Vi kan ha kunder som beställer en specifik lösning. Men med ett designtänk vill vi försöka förstå kunden: Vad är syftet, vad vill man ha för resultat? Att lägga mycket engergi på att utforska problemställningen ger bättre och mer kreativa lösningar, säger Magnus Flink, chef för Design och Visualisering på konsultföretaget Alten.

Han tar upp ett exempel från skolan – dammsugaren.

– Redan namnet anger den tekniska lösningen. Men det man vill åstadkomma är ju att få bort dammet – inte nödvändigtvis att suga upp det. Genom att utvärdera andra alternativ, som att blåsa eller bränna bort det säkerställer man att man inte går miste om bra idéer.

Så var jobbar ingenjörer inom teknisk design? Faktum är att de som gått utbildningen jobbar på alla typer av företag och i alla typer av verksamheter – från industri till museum. Och andelen som är konsulter är liknande den för andra ingenjörsinriktningar.

Magnus Flink berättar att konsulterna på Alten ofta är med i tvärfunktionella projekt.

– Vi är ofta med som experter på användarupplevelsen eller User Experience. Vi gör också användarstudier, tar fram koncept och formger produkter. Ofta är vi med i tidiga faser där man har nytta av att snabbt utvärdera olika lösningar.

Ett område som växer inom teknisk design är utveckling av digitala tjänster. Utifrån kunskap om människors kognitiva förmågor, som till exempel hur mycket information vi kan ha i korttidsminnet, jobbar man med digital design och användarupplevelse.

Och UX-designgruppen på Volvo AB jobbar just med digitala tjänster – med att ”leverera en användarupplevelse som känns som Volvo”.

Konkret handlar det om digitala lösningar inne i och utanför de fordon företaget jobbar med: anläggningsmaskiner, bussar, lastbilar och båtar.

– Inne i fordonen har vi traditionellt jobbat med det du ser framför dig på instrumentbrädan, mätare och informationskluster. Att kontrollera hastighet, vikt, information till föraren. Vi jobbar med utseende, logik och vilket beteende man vill ha. Förarna ska lätt kunna läsa av och ge information till systemet. Och allt ska se ut och kännas som Volvo, säger Jessica Dagman.

Utanför fordonet handlar det bland annat om att kunna planera sin rutt på webben eller i en app och att informationen sedan följer med in i fordonet.

– Den estetiska delen är också viktig. Man ska inte underskatta att om man möts av en estetiskt tilltalande produkt, för alla sinnen, är man mer förstående för ett systems fel och brister, exempelvis att det tar för lång tid när man klickar sig in i en meny.

Karin Thorsell

Här beskriver Jessica Dagman processen kortfattat

  • Först fastställs nuläget – hur ser dagens digitala användarupplevelser ut och vad som kan förbättras i det? Om det inte handlar om något nytt.
  • Sedan samlar man in data om användarna – genom att observera och intervjua människor. Man gör också konkurrentanalyser, benchmarking, fördjupar sig i den teknik som ska hanteras i systemen, bland annat.
  • Utifrån det jobbar man fram idéer och personas – typanvändare. Till exempel den vanligaste användaren och den minst vanliga. ”Vi vill få extremer, kanske någon som är extremt duktig och vill ha mer avancerade funktioner. Och kanske visar det sig att de funktionerna är bra för alla?”, beskriver Jessica Dagman.
  • Efter det skissar man på förslag.
  • Förslagen testas – först på experter och så fort det finns något som går att testa på användare så gör man det. Det kan vara enkla tester i början.
  • Utifrån feedbacken och beroende på hur mycket tid man har förfinas lösningen. Samtidigt bollar man mot konstruktörer/ tillverkning/ kodare.