- Ingenjören - http://www.ingenjoren.se -

Ingenjörer saknar långsiktig plan för sin kompetensutveckling

Sex av tio ingenjörer ser ett ökande behov av kompetensutveckling för att klara framtidens utmaningar. Många får det genom sitt arbete, men saknar tydligare och mer strategiska satsningar från både arbetsgivare och högskolor. Det visar ANE-rapporten som sammanställt nordiska ingenjörers behov av kompetensutveckling.

Det råder kompetensbrist i samhället, inte minst när det gäller ingenjörer. Den snabba tekniska utvecklingen ställer dessutom höga krav på att ingenjörer har möjlighet att ständigt utvecklas och bygga på sin kompetens.

Trots det saknas det ofta en långsiktig strategi när det gäller möjligheten till kompetensutveckling.

Josefin Utas

I rapporten Continuing Professional Development as viewed by Nordic Engineers har Association of Nordic Engineers, ANE, gått på djupet för att förstå vilka de stora utmaningarna är.

– Ingenjörer har ofta ett eget driv att lära sig mer och utvecklas, men det gäller att det finns förutsättningar också. Den stora utmaningen är att få tid till kompetensutveckling. Många jobbar i tidspressade verksamheter, ofta med mycket övertid, säger Josefin Utas, forsknings- och högskoleutredare på Sveriges Ingenjörer.

Rapporten baseras på en enkätundersökning bland de nordiska ingenjörsorganisationernas medlemmar. Enligt rapporten är det många som får kompetensutveckling när arbetet kräver det, både via sin arbetsgivare, men även via självstudier och genom att lära sig av sina kollegor.

Samtidigt ser ingenjörerna ett ökande behov av kompetensutveckling för att klara framtidens utmaningar på arbetsmarknaden. Trots att de allra flesta pratar om kompetensutveckling med sin arbetsgivare är det få som har en konkret plan för den.

– Många företag är dåliga på att analysera sina behov och se kompetensutveckling som en strategisk fråga och en investering för framtiden. Det behövs en mer långsiktig syn på kompetensutveckling från arbetsgivarnas sida, poängterar Josefin Utas.

Förutom att planera och avsätta tid för kompetensutveckling bör man även ha system för att belöna och uppmuntra de som utvecklas, exempelvis genom högre lön.

Rapporten pekar även på högskolornas ansvar för ingenjörers kompetensutveckling. Endast en av tio har deltagit i någon kurs via universitet eller högskola.

– Detta är en utmaning för högskolorna. De behöver utveckla en bättre dialog med arbetsgivare så att de kan erbjuda bra och relevanta kurser för yrkesverksamma, säger Josefin Utas.

En tredje viktig åtgärd för att driva på kompetensutvecklingen är den politiska styrningen. Att erbjuda vidareutbildning inryms i högskolornas uppdrag, men uppdraget behöver förtydligas och även finansieras.

– Ingenjörer har en viktig roll i samhället. De driver på många sätt företagens utveckling och svensk konkurrenskraft. Men kompetensutvecklingsfrågan är komplex och därför behöver alla delar i systemet dra sitt strå till stacken för att det ska hända, säger Josefin Utas.

Anna Nyström