- Ingenjören - http://www.ingenjoren.se -

”Att arbetsgivarna upplever brist på ingenjörer betyder inte att det är brist”

Brist på ingenjörer. Frågan kommer upp ofta. Men är det brist eller är det bara arbetsgivarnas bild? ”Jag upplever inte att det på något mätbart sätt visas att det är brist. Det är låg arbetslöshet, men så har det sett ut länge”, säger Sveriges Ingenjörers Ulrika Lindstrand.

I undersökningar från både Arbetsförmedlingen och Statistiska Centralbyrån (SCB) uppger arbetsgivare att det är brist på ingenjörer.

– Tittar man på undersökningarna så upplever ju arbetsgivarsidan att det är brist på ingenjörer. Men att de upplever brist betyder ju inte att det är brist, säger Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges Ingenjörer.

Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer. Pressbild
Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer.

Olle Dahlberg, utredare på förbundet, pekar på samma sak:

– Undersökningen ger inget svar på varför företagen upplever brist. Det kan lika gärna bero på att för få vill jobba på det företaget, på den orten eller till den lönen. Analysen saknas, säger han.

Läs Ingenjörens artikel om SCB:s senaste Arbetskraftsbarometer [1]

Och lön är ett verktyg som Ulrika Lindstrand tycker att arbetsgivarna underskattar.

– Jag får inte ihop matematiken när man skriker på ingenjörsbrist. Ingenjörskollektivet har tappat i lön gentemot andra grupper på tio år. Arbetsgivarna underskattar vikten av att sätta en adekvat lön för att locka till sig och behålla anställda. Och genom att inte betala riskerar vi att fler väljer bort yrket, säger hon.

Ulrika Lindstrand tycker också att arbetsgivarna är för snäva i vad de söker.

– Om de accepterade att alla specialistkompetenser inte finns och att själva stå för mer av upplärningen, så skulle bristen inte upplevas så stor. Upplärning på arbetsplatsen behöver bli vanligare när den tekniska utvecklingen går så fort.

Här handlar det också om att kompetensutveckla personalen i stället för att nyanställa när nya behov av kompetens dyker upp.

Olle Dahlberg pekar på att nivån för bristen på ingenjörer faktiskt ligger på genomsnittet i SCB:s Arbetskraftsbarometer. Arbetsgivarna rapporterar lika stor eller större brist på arbetskraft för många andra utbildningar. Och för alla utbildningar upplevs bristen vara väsentligt större för yrkeserfarna än för nyexaminerade.

– Fler erfarna blir det inte från en dag till en annan. Lösningen kan bara vara att arbetsgivare tar in alla de kan och ger dem chansen att skaffa sig den erfarenheten, säger Olle Dahlberg.

Han pekar också på att SCB:s mätning Trender och prognoser visar att den bristen som arbetsgivarna ser kan uppkomma framöver uteslutande gäller gymnasieingenjörer – inte högskole- och civilingenjörer.

Talet om ingenjörsbrist leder ofta till önskemål om fler utbildningsplatser. Men Sveriges Ingenjörer menar att problemet inte är hur många som tas in (runt 11 500 nya studenter per höst) utan att bara hälften av dem tar examen.

– Det är olyckligt att inte fler tar examen. Det är inte bra för individen, för samhället och för högskolorna. Vi behöver se till att fler har rätt kompetens från grundskolan och gymnasiet för att klara utbildningen, säger Ulrika Lindstrand.

– Och att bredda intresset för att bli ingenjör så att de mest lämpade söker, säger Olle Dahlberg.

Det finns också många utrikesfödda med akademisk ingenjörsexamen som inte får jobb. En undersökning som Olle Dahlberg gjorde utifrån SCB:s siffror för 2012 visade att om det var samma förvärvsfrekvens för utrikes- som för inrikes födda, så skulle det finnas 8 000 fler ingenjörer på arbetsmarknaden. Siffran har bekräftats av en undersökning som SCB senare gjorde utifrån 2015 års siffror.

– Det hade praktiskt taget inte skett någon förändring. Upplever man att det är brist när man vill rekrytera kompetens? Ingenjörerna finns där, säger Olle Dahlberg.

Så hur påverkar talet om ingenjörsbrist förväntningarna på hur lätt det är att få jobb – och reaktionen om man inte får något? Ulrika Lindstrand svarar:

– Man basunerar ut från företagen att det är brist på ingenjörer. Det är klart att det sätter en förväntan att det är lätt att få jobb när man vill byta eller är nyexaminerad. Om man då inte får jobb blir det tufft för självförtroendet. Varför inte jag?

Karin Thorsell