”Mina år som ingenjör är en stor tillgång i läraryrket”

3
4159
– Jag hade med mig en väldigt positiv bild av läraryrket hemifrån. Det är framför allt det sociala engagemanget, ledarskapet och friheten i yrkesrollen som tilltalar mig, berättar Kriengsak Bunpuckdee. Foto: Högskolan i Halmstad/Ida Fridvall

Efter närmare trettio år som ingenjör har Kriengsak Bunpuckdee förverkligat drömmen om att bli lärare. I januari blev han klar med sin kompletterande pedagogiska utbildning på Högskolan i Halmstad. ”Det var ett tillfälle jag inte kunde missa”, säger han.

Det var i samband med Ericssons neddragningar våren 2017 som Kriengsak Bunpuckdee valde att anta erbjudandet om ett frivilligt avgångsvederlag. Han hade då arbetat närmare 30 år som ingenjör, varav 24 år på Ericsson, och var redo att göra något annat.

– Jag tänkte, nu eller aldrig. Tankarna om att bli lärare har funnits hos mig länge och jag kände direkt att det här var ett tillfälle jag inte kunde missa.

Kriengsak Bunpuckdee tipsar:

  • Planera långsiktigt. Kolla upp vilka ämneskunskaper du vill komplettera med för att bli ämneslärare och läs in dem på distans innan du söker in på en KPU.
  • Diskutera dina drömmar med familjen. Att sätta sig på skolbänken igen påverkar hela familjen och det underlättar om alla är med på den satsningen.
  • Ta chansen när du får den. Utbildningen berikar och du kommer alltid att ha nytta av en pedagogisk utbildning.

Kriengsak Bunpuckdee berättar att intresset för att undervisa funnits med sedan barnsben. Hans pappa var rektor och hans mamma lärare på skolan i den lilla byn i Thailand som han kommer ifrån. Själv flyttade han till Sverige som 18-åring där teknikintresset fick honom att välja ingenjörsyrket. Men drömmen om att bli lärare har alltid funnits där.

– Jag hade med mig en väldigt positiv bild av läraryrket hemifrån där läraren är respekterad, omtyckt och kan bidra till samhället genom att utbilda eleverna. Det är framför allt det sociala engagemanget, ledarskapet och friheten i yrkesrollen som tilltalar mig, berättar han.

Hösten 2017 började Kriengsak Bunpuckdee på KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, i Halmstad. Utbildningen är tre terminer lång och innehåller allt från pedagogik, didaktik, konflikthantering och socialpsykologi till kurser om läroplan och hur skolan som politisk organisation fungerar. Teori varvas med praktik och redan första terminen fick Kriengsak Bunpuckdee komma ut i skolans verklighet.

– Det är bra att tidigt få komma ut och känna på yrket. Totalt har vi haft 20 veckors verksamhetsförlagd praktik där vi fått prova på läraryrket och jag har märkt att jag har stor användning av mina erfarenheter från ingenjörsyrket, säger han.

– Det är bra att tidigt få komma ut och känna på yrket. Jag har märkt att jag har stor användning av mina erfarenheter från ingenjörsyrket, säger han. Foto: Högskolan i Halmstad/Ida Fridvall

Fakta: Lärarbristen

  • Enligt en prognos från Skolverket behöver man rekrytera närmare 17 000 ämneslärare mellan åren 2019 och 2023.
  • Ett tiotal lärosäten i Sverige erbjuder kompletterande pedagogisk utbildning som leder till en ämneslärarexamen.

Att sätta sig på skolbänken som 54-åring kan vara utmanande, men Kriengsak Bunpuckdee berättar att det varit en underbar tid. I januari blev han färdig ämneslärare för gymnasieskolan och är nu på jakt efter ett lärarjobb i Stockholm där han bor.

Samtidigt konstaterar han att det är med viss nervositet som han ger sig ut i det nya yrkeslivet.

– Det är jobbigt att vara nybörjare igen. Jag inser att det kommer att kräva några tuffa år att bygga upp erfarenheten i yrket, säger Kriengsak Bunpuckdee.

Anna Nyström

3 KOMMENTARER

  1. Jag har gjort samma sak fast den fysiska snabbvarianten vid Göteborgs universitet. Snabbspår för att man läste på 125% och blev klar på 1 år och hade VFU hela tiden i princip. Kul och lärorikt. Har nytta av att vara ingenjör när jag undervisar. Kan ge en mer verklighetsanknytning undervisning med exempel till eleverna.

  2. Spännande karriärskifte som skolan och ffa våra ungdomar skulle må bra av att fler gjorde! Frågan som dyker upp är hur löneläget är för nybliven lärare jämfört med ingenjör med 24 års yrkeserfarenhet?

    • Jag valde att gå samma väg efter 17 år som civilingenjör, och i augusti börjar jag min första anställning som lärare, vilket jag ser fram emot.
      Angående lön så är det kortfattat beskrivet jättedåligt om man jämför med den tidigare lönen som ingenjör, speciellt i vissa kommuner. Hade lönen varit jätteviktig för mig så hade jag inte valt att byta yrke.
      Mitt tips är därför att höra sig för om lönen i gid tid i både den egna kommunen och i grannkommuner och skapa sig en detaljerad bild om vad som gäller. Gör man inte det är stor risk att man blir besviken och bitter då det är dags att vara entusiastisn och framåt.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fler ingenjörsstudenter vill ta examen

Först examen sedan jobb. Så svarar allt fler studenter i Sveriges Ingenjörers årliga löneenkät. Men dataingenjörerna väljer ofta en annan väg.

Scania stänger för klimatutbildning av anställda

Fredagen den 20 september stoppas allt arbete under en timme på Scanias anläggningar över hela världen. Då ska samtliga 52 000 anställda ska lära sig mer om klimatfrågor.

Roadshow för att fler kvinnor ska bli ingenjörer

Alltför få kvinnor väljer att bli ingenjör, tycker IVA, Sveriges Ingenjörer och Teknikföretagen. Därför besöker de 13 lärosäten under 2019 för att inspirera till förändring.

”Min chef är missnöjd med mig. Vad ska jag göra?”

Sveriges Ingenjörers ombudsman förklarar riskerna med att bli uppsagd av personliga skäl och hur du undviker att hamna i den situationen.

Administrativ börda tynger universitetslärare

Många och svårnavigerade it-system tar tid och skapar onödig stress för lärare på universitet och högskola.

Högskolan Väst knyter närmare band till arbetslivet

"Det är avgörande för att vi ska fortsätta vara konkurrenskraftiga som industriland", säger Lennart Malmsköld, universitetslektor.

Faktaresistens och fake news utmanar forskarvärlden

"Vi behöver vara mer lyhörda för de förändringar vi ser. Därför är ledarskapet en ödesfråga för universitetets framtid", säger rektorn på Lunds universitet.

Chalmersforskare: ”Oväntat” att få Breakthrough Prize

Chalmers har varit med i projektet som i våras lyckades avbilda ett svart hål. John Conway ledde arbetet på Chalmers. Här berättar han.

Två svenska miljöentreprenörer tävlar om miljonpris

Kiselalger och ett nytt superbatteri för energilagring. Det ägnar sig de två svenska företag åt - som båda är finalister i en internationell entreprenörstävling.

Nu förbereder sig ABB-ingenjörerna för Hitachi

I juli 2020 tar Hitachi över ABB Power Grids. Internt finns viss besvikelse över att ägandet lämnar Sverige – men mest pågår förberedelserna, kulturellt och affärsmässigt.