”Mina år som ingenjör är en stor tillgång i läraryrket”

3
4888
– Jag hade med mig en väldigt positiv bild av läraryrket hemifrån. Det är framför allt det sociala engagemanget, ledarskapet och friheten i yrkesrollen som tilltalar mig, berättar Kriengsak Bunpuckdee. Foto: Högskolan i Halmstad/Ida Fridvall

Efter närmare trettio år som ingenjör har Kriengsak Bunpuckdee förverkligat drömmen om att bli lärare. I januari blev han klar med sin kompletterande pedagogiska utbildning på Högskolan i Halmstad. ”Det var ett tillfälle jag inte kunde missa”, säger han.

Det var i samband med Ericssons neddragningar våren 2017 som Kriengsak Bunpuckdee valde att anta erbjudandet om ett frivilligt avgångsvederlag. Han hade då arbetat närmare 30 år som ingenjör, varav 24 år på Ericsson, och var redo att göra något annat.

– Jag tänkte, nu eller aldrig. Tankarna om att bli lärare har funnits hos mig länge och jag kände direkt att det här var ett tillfälle jag inte kunde missa.

Kriengsak Bunpuckdee tipsar:

  • Planera långsiktigt. Kolla upp vilka ämneskunskaper du vill komplettera med för att bli ämneslärare och läs in dem på distans innan du söker in på en KPU.
  • Diskutera dina drömmar med familjen. Att sätta sig på skolbänken igen påverkar hela familjen och det underlättar om alla är med på den satsningen.
  • Ta chansen när du får den. Utbildningen berikar och du kommer alltid att ha nytta av en pedagogisk utbildning.

Kriengsak Bunpuckdee berättar att intresset för att undervisa funnits med sedan barnsben. Hans pappa var rektor och hans mamma lärare på skolan i den lilla byn i Thailand som han kommer ifrån. Själv flyttade han till Sverige som 18-åring där teknikintresset fick honom att välja ingenjörsyrket. Men drömmen om att bli lärare har alltid funnits där.

– Jag hade med mig en väldigt positiv bild av läraryrket hemifrån där läraren är respekterad, omtyckt och kan bidra till samhället genom att utbilda eleverna. Det är framför allt det sociala engagemanget, ledarskapet och friheten i yrkesrollen som tilltalar mig, berättar han.

Hösten 2017 började Kriengsak Bunpuckdee på KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, i Halmstad. Utbildningen är tre terminer lång och innehåller allt från pedagogik, didaktik, konflikthantering och socialpsykologi till kurser om läroplan och hur skolan som politisk organisation fungerar. Teori varvas med praktik och redan första terminen fick Kriengsak Bunpuckdee komma ut i skolans verklighet.

– Det är bra att tidigt få komma ut och känna på yrket. Totalt har vi haft 20 veckors verksamhetsförlagd praktik där vi fått prova på läraryrket och jag har märkt att jag har stor användning av mina erfarenheter från ingenjörsyrket, säger han.

– Det är bra att tidigt få komma ut och känna på yrket. Jag har märkt att jag har stor användning av mina erfarenheter från ingenjörsyrket, säger han. Foto: Högskolan i Halmstad/Ida Fridvall

Fakta: Lärarbristen

  • Enligt en prognos från Skolverket behöver man rekrytera närmare 17 000 ämneslärare mellan åren 2019 och 2023.
  • Ett tiotal lärosäten i Sverige erbjuder kompletterande pedagogisk utbildning som leder till en ämneslärarexamen.

Att sätta sig på skolbänken som 54-åring kan vara utmanande, men Kriengsak Bunpuckdee berättar att det varit en underbar tid. I januari blev han färdig ämneslärare för gymnasieskolan och är nu på jakt efter ett lärarjobb i Stockholm där han bor.

Samtidigt konstaterar han att det är med viss nervositet som han ger sig ut i det nya yrkeslivet.

– Det är jobbigt att vara nybörjare igen. Jag inser att det kommer att kräva några tuffa år att bygga upp erfarenheten i yrket, säger Kriengsak Bunpuckdee.

Anna Nyström

3 KOMMENTARER

  1. Jag har gjort samma sak fast den fysiska snabbvarianten vid Göteborgs universitet. Snabbspår för att man läste på 125% och blev klar på 1 år och hade VFU hela tiden i princip. Kul och lärorikt. Har nytta av att vara ingenjör när jag undervisar. Kan ge en mer verklighetsanknytning undervisning med exempel till eleverna.

  2. Spännande karriärskifte som skolan och ffa våra ungdomar skulle må bra av att fler gjorde! Frågan som dyker upp är hur löneläget är för nybliven lärare jämfört med ingenjör med 24 års yrkeserfarenhet?

    • Jag valde att gå samma väg efter 17 år som civilingenjör, och i augusti börjar jag min första anställning som lärare, vilket jag ser fram emot.
      Angående lön så är det kortfattat beskrivet jättedåligt om man jämför med den tidigare lönen som ingenjör, speciellt i vissa kommuner. Hade lönen varit jätteviktig för mig så hade jag inte valt att byta yrke.
      Mitt tips är därför att höra sig för om lönen i gid tid i både den egna kommunen och i grannkommuner och skapa sig en detaljerad bild om vad som gäller. Gör man inte det är stor risk att man blir besviken och bitter då det är dags att vara entusiastisn och framåt.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Hundratusentals följer ingenjörens Coronakarta

Civilingenjören Elin Lütz har utvecklat coronakartan.se som nu har över 50 000 besökare om dagen.  

Jobberfarenhet kan bli genväg till studier

Att kunna dra nytta av sin arbetslivserfarenhet är en viktig komponent för att fler ska kunna utvecklas i yrkeslivet, enligt Valideringsdelegationen. Frågan är hur relevant är det för svenska ingenjörer.

Civilingenjören bytte yrke tre gånger: “Följde min nyfikenhet”

Civilingenjören Marléne Johansson har sadlat om från civilingenjör till lärare, startat eget företag och sedan bytt karriär en gång till. Och det är inget hon ångrar.

Över 8 000 ingenjörer korttidspermitteras

Den här veckan har tre av landets största industriföretag korttidspermitterat merparten av sina anställda. Nära 8 000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer berörs.

Vänta med lönesamtalen till hösten

Avtalsrörelsen 2020 skjuts upp med anledning av coronaviruset. Sveriges Ingenjörers råd till företagen som berörs är att vänta med lönesamtalen.

Rekordstor bonus till Scanias anställda

Resultatbonusen för Scanias medarbetare blev rekordstor i år, en ljusglimt i dessa dystra coronatider.

Tre digitala tips som underlättar distansmötet

När allt fler uppmanas att jobba hemma ökar också behovet av att mötas digitalt. Här är tre tips som kan ge dina digitala möten ett lyft. 
Man som har videosamtal

Så kan chefen stötta vid (plötsligt infört) distansarbete

Att jobba hemifrån är annorlunda än att vara på kontoret, särskilt när hemmajobbet införs plötsligt. Här är tips från tre forskare om hur chefer kan stötta i det läget.

Sveriges Ingenjörer har slutit avtal om korttidsarbete

Anställda går ner i arbetstid men får ändå får ut över 90 procent av lönen. Staten står för över hälften av lönekostnaderna. Korttidsavtalen kommer att rädda många jobb.
Skylt Sveriges Ingenjörer

Corona: Sveriges Ingenjörer har beredskap att stötta medlemmarna

Medlemsrådgivningen bemannas med ersättare, kartläggning av rutiner på alla kritiska funktioner och en FAQ på webben uppdateras dagligen för att kunna ge medlemmarna bra service.