”Mina år som ingenjör är en stor tillgång i läraryrket”

3
4037
– Jag hade med mig en väldigt positiv bild av läraryrket hemifrån. Det är framför allt det sociala engagemanget, ledarskapet och friheten i yrkesrollen som tilltalar mig, berättar Kriengsak Bunpuckdee. Foto: Högskolan i Halmstad/Ida Fridvall

Efter närmare trettio år som ingenjör har Kriengsak Bunpuckdee förverkligat drömmen om att bli lärare. I januari blev han klar med sin kompletterande pedagogiska utbildning på Högskolan i Halmstad. ”Det var ett tillfälle jag inte kunde missa”, säger han.

Det var i samband med Ericssons neddragningar våren 2017 som Kriengsak Bunpuckdee valde att anta erbjudandet om ett frivilligt avgångsvederlag. Han hade då arbetat närmare 30 år som ingenjör, varav 24 år på Ericsson, och var redo att göra något annat.

– Jag tänkte, nu eller aldrig. Tankarna om att bli lärare har funnits hos mig länge och jag kände direkt att det här var ett tillfälle jag inte kunde missa.

Kriengsak Bunpuckdee tipsar:

  • Planera långsiktigt. Kolla upp vilka ämneskunskaper du vill komplettera med för att bli ämneslärare och läs in dem på distans innan du söker in på en KPU.
  • Diskutera dina drömmar med familjen. Att sätta sig på skolbänken igen påverkar hela familjen och det underlättar om alla är med på den satsningen.
  • Ta chansen när du får den. Utbildningen berikar och du kommer alltid att ha nytta av en pedagogisk utbildning.

Kriengsak Bunpuckdee berättar att intresset för att undervisa funnits med sedan barnsben. Hans pappa var rektor och hans mamma lärare på skolan i den lilla byn i Thailand som han kommer ifrån. Själv flyttade han till Sverige som 18-åring där teknikintresset fick honom att välja ingenjörsyrket. Men drömmen om att bli lärare har alltid funnits där.

– Jag hade med mig en väldigt positiv bild av läraryrket hemifrån där läraren är respekterad, omtyckt och kan bidra till samhället genom att utbilda eleverna. Det är framför allt det sociala engagemanget, ledarskapet och friheten i yrkesrollen som tilltalar mig, berättar han.

Hösten 2017 började Kriengsak Bunpuckdee på KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, i Halmstad. Utbildningen är tre terminer lång och innehåller allt från pedagogik, didaktik, konflikthantering och socialpsykologi till kurser om läroplan och hur skolan som politisk organisation fungerar. Teori varvas med praktik och redan första terminen fick Kriengsak Bunpuckdee komma ut i skolans verklighet.

– Det är bra att tidigt få komma ut och känna på yrket. Totalt har vi haft 20 veckors verksamhetsförlagd praktik där vi fått prova på läraryrket och jag har märkt att jag har stor användning av mina erfarenheter från ingenjörsyrket, säger han.

– Det är bra att tidigt få komma ut och känna på yrket. Jag har märkt att jag har stor användning av mina erfarenheter från ingenjörsyrket, säger han. Foto: Högskolan i Halmstad/Ida Fridvall

Fakta: Lärarbristen

  • Enligt en prognos från Skolverket behöver man rekrytera närmare 17 000 ämneslärare mellan åren 2019 och 2023.
  • Ett tiotal lärosäten i Sverige erbjuder kompletterande pedagogisk utbildning som leder till en ämneslärarexamen.

Att sätta sig på skolbänken som 54-åring kan vara utmanande, men Kriengsak Bunpuckdee berättar att det varit en underbar tid. I januari blev han färdig ämneslärare för gymnasieskolan och är nu på jakt efter ett lärarjobb i Stockholm där han bor.

Samtidigt konstaterar han att det är med viss nervositet som han ger sig ut i det nya yrkeslivet.

– Det är jobbigt att vara nybörjare igen. Jag inser att det kommer att kräva några tuffa år att bygga upp erfarenheten i yrket, säger Kriengsak Bunpuckdee.

Anna Nyström

3 KOMMENTARER

  1. Jag har gjort samma sak fast den fysiska snabbvarianten vid Göteborgs universitet. Snabbspår för att man läste på 125% och blev klar på 1 år och hade VFU hela tiden i princip. Kul och lärorikt. Har nytta av att vara ingenjör när jag undervisar. Kan ge en mer verklighetsanknytning undervisning med exempel till eleverna.

  2. Spännande karriärskifte som skolan och ffa våra ungdomar skulle må bra av att fler gjorde! Frågan som dyker upp är hur löneläget är för nybliven lärare jämfört med ingenjör med 24 års yrkeserfarenhet?

    • Jag valde att gå samma väg efter 17 år som civilingenjör, och i augusti börjar jag min första anställning som lärare, vilket jag ser fram emot.
      Angående lön så är det kortfattat beskrivet jättedåligt om man jämför med den tidigare lönen som ingenjör, speciellt i vissa kommuner. Hade lönen varit jätteviktig för mig så hade jag inte valt att byta yrke.
      Mitt tips är därför att höra sig för om lönen i gid tid i både den egna kommunen och i grannkommuner och skapa sig en detaljerad bild om vad som gäller. Gör man inte det är stor risk att man blir besviken och bitter då det är dags att vara entusiastisn och framåt.

Lämna ett svar till Titti Avbryt svar

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Facken på Scania välkomnar tuffare miljökrav på lastbilar

I februari antog EU ett avtal om högre krav på CO2-utsläpp från lastbilar. Facken på Scania tycker att målen är både realistiska och nödvändiga och akademikerna sticker dessutom ut hakan. De ser gärna att...

Så bryter du dåliga semestervanor

Sommar och semestertider innebär också att vi dricker mer alkohol. Kanske hänger semestervanorna med ett tag in i sensommaren. Här är några varningstecken du bör se upp med. Att svenskarna dricker mer under sommaren än...
Nasa-astronauten Ricky Arnold på Michoud Assembly Facility, New Orleans.

Teknikföretag populära bland unga – och oväntad drömarbetsgivare

Teknikföretagen dominerar listan över de mest populära arbetsgivarna bland unga i Sverige – också för icke-ingenjörer. Men för dem som jobbar eller studerar teknik är det ännu tydligare. Och i den gruppen har en...
Föreläsning på KTH

Så hög blev antagningspoängen till ingenjörsutbildningarna i höst

Teknisk fysik på KTH och industriell ekonomi i Lund blev de civilingenjörsutbildningar som man behövde högst betyg för att komma in på i höstens antagning - 22,19 respektive 21,80. För högskoleingenjörsutbildningarna toppar teknisk design...

Här har kompetensutveckling blivit en konkurrensfördel

Många arbetsgivare lovar kompetensutveckling – löften som sällan visar sig hålla. I vardagen saknas både tid och pengar. På Attentec har man insett att kompetensutveckling som fungerar är ett sätt att sticka ut. Utbildningen...

Forskare undersöker om ingenjörer kan ersättas med AI och robotar

Hur kommer artificiell intelligens att förändra arbetsmarknaden och hur påverkas arbetsuppgifter och löner för akademiker, bland annat ingenjörer? Frågorna ska en grupp forskare besvara i en stor studie som startar vid årsskiftet.    Det saknas inte...
Ingenjörer som diskuterar.

Nej! – så här säger du ifrån utan att få fiender

Att säga ja till allt på jobbet har sina självklara nackdelar – från att bli överlastad med arbetsuppgifter till att genomföra projekt som du inte tror på. Men att säga nej är inte alltid...

”Många upplever att det är tabu att fråga om min stamning”

Hur fungerar det att jobba som ingenjör och stamma? Ska man berätta i sin jobbansökan att man stammar? Och hur vill stammarna att kollegor inte ska bete sig? Mattis Larsson som har grundat företaget...

”Har jag rätt till tjänstledighet?”

Att vara tjänstledig är ett tryggt sätt att ta en paus från jobbet för att göra något annat. Men i vilka fall har jag rätt till ledighet och när kan min arbetsgivare säga nej?...
Mats Rehnholm

Hopprepshoppande ordförande för distrikt Sörmland

I mars hade Sveriges Ingenjörers distrikt Sörmland årsmöte och valde styrelse. Ändå dröjde det till juni innan styrelsen utsåg en ordförande. Nu har Mats Rehnholm tagit på sig uppgiften och styrelsen planerar att ordna...