- Ingenjören - http://www.ingenjoren.se -

Ingenjörer jobbar fast de är sjuka

Nästa fyra av tio ingenjörer går till jobbet fast de är sjuka. Bland kvinnliga ingenjörer är siffran ännu högre. Att jobba fast man är sjuk är i många fall inget problem. Men hög och återkommande sjuknärvaro är ett varningstecken som arbetsgivaren bör ta på allvar.

Många av Sveriges Ingenjörers medlemmar går till jobbet fast de är sjuka. Det visar resultatet från höstens löneenkät där 39 procent svarade ja på frågan ”Har du det senaste året jobbat fast du borde sjukskrivit dig och vilat?”.

Löneenkäten visar också att det är vanligare att kvinnor jobbar fast de är sjuka. I enkäten som helhet svarar nästan varannan kvinna, 47 procent, att de jobbat fast de egentligen borde ha varit sjukskriven. Vanligast är det i åldrarna 30-49 år.

– Att sjuknärvaro är vanligare bland kvinnor är ett mönster som vi ser i många andra yrken också, säger Gunnar Bergström, professor vid Högskolan i Gävle och forskare vid Karolinska institutet.

Fakta: Ur löneenkäten

Har du det senaste året jobbat fast du borde sjukskrivit dig och vilat? Andel som svarat ja:

Alla: 39 %
Kvinnor: 47 %
Män: 35 %

Kvinnor (fördelat på ålder)
<30 år 44%
30-39 år 47%
40-49 år 49 %
50 år eller äldre 45%

Män (fördelat på ålder)
<30 år 32 %
30-39 år 37%
40-49 år 37%
50 år eller äldre 32%

Gunnar Bergström har i sin forskning studerat sjuknärvaro och de konsekvenser det kan få för medarbetaren. Varför man väljer att jobba trots att man är sjuk skiljer sig lite mellan könen. Kvinnor jobbar för att de inte vill belasta sina kollegor, medan män i högre utsträckning gör det för att ingen annan kan göra jobbet. Enligt Gunnar Bergström avspeglar detta delvis att kvinnor och män till stor del jobbar inom olika branscher. Han konstaterar att sjuknärvaro är ett fenomen som blivit allt mer uppmärksammat de senaste 20 åren.

– Om man är förkyld och jobbar hemifrån är det kanske inget större problem, men om arbetet är så pressat att det inte finns utrymme för att vara sjuk så kan det vara ett varningstecken.

Gunnar Bergström har i sina studier sett ett tydligt samband mellan återkommande sjuknärvaro och sjukskrivningar.

– Sjuknärvaro är ett uttryck för att man har sämre hälsa. De som är sjuknärvarande ofta, minst fem till sex gånger per år, hade också en ökad risk för framtida ohälsa. Och detta kunde inte förklaras av att dessa personer hade sämre hälsa från start, säger han.

Att ingenjörer är en grupp som jobbar trots besvär bekräftas i Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsorsakade besvär som publicerades i november förra året. I gruppen Ingenjörer är det relativt sett få som har besvär av sitt arbete, men av dessa är det endast 16 procent som varit frånvarande från jobbet på grund av sina besvär, vilket kan jämföras med arbetsmarknaden som helhet där motsvarande siffra är 29 procent.

Även i denna rapport sticker kvinnor ut. Fler kvinnor än män upplever besvär till följd av sitt arbete. Enligt Gunnar Bergström kan det finnas flera förklaringar till att kvinnor har mer besvär av arbetet än sina manliga kollegor. Att Sverige har en könssegregerad arbetsmarknad kan vara en förklaring till skillnaderna, men de traditionella könsmönstren kan också spela in.

Gunnar Bergström, professor vid Högskolan i Gävle och forskare vid Karolinska institutet.

– Det är tydligt att psykisk ohälsa och stress är dominerande för kvinnor i åldersgruppen mellan 30 och 49 år. Att kvinnor ofta tar ett större ansvar för hemmet och därmed har en tyngre total arbetsbörda kan vara en del av förklaringen, säger Gunnar Bergström.

För hög arbetsbelastning är generellt sett den överlägset vanligaste orsaken till arbetsorsakade besvär, om man bortser från olyckor. Andra bidragande orsaker är otydliga krav från arbetsgivaren, krävande kunder eller bristande stöd och uppskattning från chefen.

Gunnar Bergström förklarar att stress i arbetslivet ofta handlar om en obalans mellan krav och resurser, där resurser kan vara att ha tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter, men även möjligheten att styra över sitt arbete, att kunna arbeta i miljöer utan att bli störd vid koncentrationskrävande arbete eller bra feedback från chefen. Krav och resurser skiljer sig mellan olika yrken.

En viktig åtgärd för att förebygga ohälsa i dagens flexibla arbetsliv är att arbetsgivaren tar fram riktlinjer som hjälper medarbetarna att dra gränsen mellan arbete och fritid.

– Utgå från det som skapar stress i er arbetsmiljö. Se till att arbetet har en bra balans mellan krav och resurser så att det blir en rimlighet i arbetsbelastningen och att det finns möjlighet till återhämtning. Det finns också riktlinjer för företagshälsan om hur stress och psykisk ohälsa i arbetslivet kan förebyggas eller hanteras och dessa riktlinjer går också att användas direkt av organisationer, tipsar Gunnar Bergström.

Anna Nyström