- Ingenjören - https://www.ingenjoren.se -

Lön ska sättas i samtal – ändå håller arbetsgivarna emot

En majoritet av Sveriges Ingenjörers medlemmar svarar nej på frågan om de kan påverka löneförslaget under lönesamtalet. ”Rimligt”, tycker arbetsgivarna. ”Fel”, säger Sveriges Ingenjörer.

79 procent av Sveriges Ingenjörers medlemmar har haft lönesamtal det senaste året. Det framgår av förbundets löneenkät för 2018. Men av dem som haft lönesamtal är det mer än hälften av ingenjörerna i privat sektor och tre av fyra ingenjörer inom landstingen/regionerna som svarar nej på frågan:

Hade du möjlighet att påverka löneförslaget?

– Det här är inte tanken i avtalen. Man ska kunna ha en diskussion och påverka lönen. Lön är ett verktyg för chefer för att få fram bättre insatser och premiera, men cheferna får inte mandat att använda löneverktyget eftersom ledning och HR vill stöpa allt i samma form, säger Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius.

– Så den här statistiken är alldeles för sann.

Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe menar tvärt om att lönesamtalet inte ska vara en löneförhandling. Det ska vara en avstämning av tydliga kriterier för lönesättningen som bestämts under utvecklingssamtalet.

– Löneförslaget ska inte vara något som chefen greppat ur luften. Det ska vara chefens övervägda bedömning av vad som är en rimlig ny lön utifrån prestation och lönestruktur. Det viktiga är att om man är oense om prestationsbedömningen så ska man kunna diskutera det på ett vettigt sätt.

Anders Weihe menar också att om de 40 procent som svarar att de helt eller delvis kunnat påverka sin lön under lönesamtalet också fått en ökning jämfört med det första förslaget så är det en rimlig siffra. Vore den högre så kunde slutsatsen vara att cheferna inte kunnat lägga fram ett välgrundat löneförslag.

Niclas Lindahl, förhandlingschef på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är inne på samma linje.

– Det är inte förvånande att man inte kan påverka löneförslaget i själva samtalet för det är inte en förhandling. Man kan påverka om det är något som chefen missat, den checken ska det finnas utrymme för. ”Har du med att jag gjort det här?” Men det har chefen oftast haft.

Sveriges Ingenjörers Camilla Frankelius är besviken över arbetsgivarnas inställning.

Läs också

[1]
Ingenjörer som har en chef med befogenhet att sätta lön får en bättre löneutveckling. Foto: Mostphotos.

Högre lön när chefen har mandat att sätta lönen [1]

– Både Teknikföretagen och SKL har avtal som säger att man ska sätta lön i samtal. Man borde för länge sedan ha slutat se samtalen som en lönedelgivning. Här behöver arbetsgivarna tänka om. För vems verksamhet är det bra att ha det på det här sättet? Ingenjörer som blir sedda och premierade för sina arbetsinsatser presterar än mer, talar gott om sin arbetsgivare och blir goda ambassadörer. Att inte använda lönesamtalet till det som det är tänkt är märkligt och kortsiktigt tänkt.

Men om få känner att de kan påverka lönen under lönesamtalet, går det då att påverka genom arbetsinsatser?

Den frågan finns också med i löneenkäten och här svarar fler ja eller delvis. Camilla Frankelius tycker att resultatet ger en relativt positiv bild – att arbetsinsatsen har betydelse för lönen.

Upplever du att du genom dina arbetsinsatser kan påverka din lönenivå?

– Det tycker jag att företagen ska notera. Ingenjörer jobbar mer än de ska, i tid och insats, och då är det viktigt att det syns att det ger något.

Anders Weihe på Teknikföretagen tycker att en bättre arbetsinsats ska ge en högre lön inom det löneintervall eller den lönebox en befattning befinner sig. Men om man nått toppen av intervallet och vill få en mera dramatisk löneökning, så måste man få svårare och för verksamheten mer värdefulla arbetsuppgifter.

– Och för att få riktigt hög lön behöver man bli chef. Företag har under lång tid försökt skapa expertkarriärer, men det är svårt.

Camilla Frankelius håller inte med i resonemanget utan menar att det jobb som ingenjörer gör ofta är grundstommen i verksamheten – och den måste värderas och premieras i form av högre lön.

Men även om de flesta i löneenkäten tycker att de kan påverka lönen genom arbetsinsatser så svarar 43 procent av ingenjörerna inom landstingen/regionerna att de inte kan det.

– Det är bedrövligt. Det kan vara att arbetet inte är lika fritt, att det är en mer styrd organisation med andra lagar och regler, men jag vet inte exakt, säger Camilla Frankelius.

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl menar att avtalen är konstruerade så att det finns utrymme för att de insatser man gör ska resultera i lön.

– Men alla arbetsgivare har en ekonomisk verklighet att ta hänsyn till och gör olika prioriteringar och då kan man uppleva att man inte kan påverka lönen.

Han nämner olika möjliga förklaringar till att ingenjörer inte känner att de kan påverka genom arbetsinsatser. Kanske har chefen dåliga förutsättningar, med många underställda och fokus på vård, inte teknik. Det kan också vara att det saknas dialog.

– Om man bara har ett samtal per år är det illa. Om man i stället har möten i vardagen finns chans att nöjdheten ökar.

Samtidigt vill han lyfta fram att lönen inte är allt – att arbete i kommuner och regioner har andra fördelar, som mer balans mellan privatliv och arbetsliv.

I löneenkäten finns också frågan ”Upplever du att din chef kan bedöma din arbetsprestation?”. Och här svarar ännu fler ja eller delvis och Camilla Frankelius blir glad över resultaten.

Upplever du att din chef kan bedöma din arbetsprestation?

– Det visar att chefer ser mycket och kan bedöma. Trots det blir chefer bakbundna att sätta högre löner. Därför behöver vi förmå medlemmar i Sveriges Ingenjörer att fortsätta ligga på och försöka påverka. Som medarbetare kan man hjälpa chefen att ge argument som chefen kan använda högre upp.

Hon uppmanar också medlemmarna att förbereda sig inför lönesamtalet, att ta reda på en realistisk lönenivå utifrån lönestatistik och rådgivning från Sveriges Ingenjörer för att ha underlag för vad man faktiskt är värd och känna att man kan stå på sig för att få den lönenivån.

I avtalen finns också möjligheten att säga om man är överens eller inte om lönen och det är viktigt att tala om för chefen.

– Det är en signal till oss på förbundet och ger även muskler till lokala föreningar att ta upp det här. Om man är tyst kan vi inte ligga på. Så säg nej.

Karin Thorsell