Mälardalens högskola inför aktivitetsbaserade kontor

4
2876
Redan 2011 inleddes diskussionerna om att samla dagens campus i Eskilstuna till ett gemensamt. Idag är det utspritt på tre olika ställen i staden.

I Eskilstuna pågår bygget av ett helt nytt campus för Mälardalens Högskola. Kontorslokalerna för lärare och forskare kommer att utformas som aktivitetsbaserade kontorsytor, något som väckt en hel del känslor hos personalen.

När Mälardalens Högskola, MDH, bygger ett helt nytt campus i Eskilstuna innebär det också förändrade arbetssätt för personalen. Istället för att varje medarbetare har egna kontor kommer man att arbeta enligt konceptet aktivitetsbaserat kontor där medarbetarna väljer arbetsplats utifrån uppgiften för dagen. Det innebär att kontoret utformas med öppna semitysta zoner, rum för grupparbeten och möten, soffor och ytor för kreativa samtal samt tysta zoner där man kan arbeta ostört.

Malmö universitet gjorde en liknande satsning för några år sedan och möttes då av en hel del missnöje. MDH:s rektor Paul Pettersson är medveten om att alla medarbetare inte är odelat positiva till förändringen.

– Vi är medvetna om att det finns kritik. Därför har transparens och delaktighet varit viktigt under hela processen. Vi har tagit till oss av andras erfarenheter, både från Malmö och från andra mer lyckade satsningar på aktivitetsbaserade kontor och försökt hitta lösningar för att det ska bli så bra som möjligt, säger han.

– Min förhoppning är att nya MDH ska bli en profilbyggnad och en självklar mötesplats för forskning, näringsliv och offentlig sektor. Helt enkelt ett nav för kompetens, högre utbildning och forskning i Eskilstuna, säger Paul Pettersson. Foto Jonas Bilberg

Medarbetarna har också fått ta del av föreläsningar som ger en förståelse för tankarna bakom konceptet. För de som vill känna på ett aktivitetsbaserat kontor finns det ett testkontor med möbler och material som liknar de som kommer att finnas i de nya lokalerna. Medarbetarna har även haft möjlighet att delta i workshops där man samlat upp tankar och synpunkter.

– Vi kommer exempelvis att ha en app för att man lättare ska kunna hitta en specifik typ av arbetsplats och för att boka mötesrum eller fokusrum. Det kommer även att finnas gemensamma bokhyllor där medarbetarna kan förvara sin litteratur, säger Paul Pettersson.

Samtidigt är han väl medveten om att det är oprövad mark för de allra flesta. Paul Pettersson berättar att det kommer att finnas fler arbetsplatser än vad det finns medarbetare, men om fördelningen mellan tysta-, semitysta och aktiva rum blir rätt är något högskolan får utvärdera under vägen. Han konstaterar att mätningar visar att lärare vistas cirka 40 procent av sin tid i sitt arbetsrum – övriga tiden bedriver de undervisning, sitter i möten eller är på någon annan plats. Att högskolan bygger för att använda lokalytan så effektivt som möjligt var från början ett av kraven från högskolestyrelsen.

– Vad medarbetare och studenter kommer att tycka om våra nya lokaler vet vi ju först när vi flyttat in. Och jag räknar med att det kommer att ta lite tid innan vi är hemma i de nya arbetsformerna så vi kommer att behöva justera under vägen. Men nästa år har vi Sveriges modernaste campusmiljö. Det är jag stolt över och jag ser fram emot att få möta studenter och medarbetare där.

Från fackligt perspektiv har man varit skeptiska till satsningen på aktivitetsbaserade kontor allt sedan 2011 då det först kom på tal. Delvis med tanke på de negativa erfarenheterna från Malmö, men även utifrån den forskning som pekar på att den här typen av kontorslösningar inte passar arbete som kräver en hög grad av koncentration.

Säkerheten kring tentarättning, utrymme i bokhyllor samt var samtal med kollegor och studenter ska ske är andra funderingar. Enligt den risk och konsekvensanalys som arbetsgivaren låtit göra ser man en risk att förändringen kan få stora konsekvenser för verksamheten med stress, sämre arbetsmiljö och minskad effektivitet. Dessutom är många oroliga för att fler kommer att börja arbeta hemifrån och hur det kommer att påverka kontakten och spontana möten mellan kollegor.

Mälardalens Högskola

MDH har profilerat sig som ett samverkande lärosäte och har idag ett stort utbyte med både offentlig och privat sektor. Många globala företag finns i närheten; ABB, Volvo Construction Equipments och Bombardier. MDH har forskarutbildningsrättigheter inom alla sina utbildningsområden och har idag cirka 220 doktorander.

– Ett stort bekymmer under den här resan är att många upplever att deras synpunkter och frågor inte tagits om hand och bemötts på ett bra sätt. Man känner sig överkörda. Jag hoppas att man från ledningens håll är beredd att lyssna och vara öppen för att förändra och anpassa om det behövs. Det behövs även mycket stöd och hjälp på plats när vi flyttar in, med allt från it-support till information och stöd om de nya arbetssätten, säger Eva Nordlander, som är Sveriges Ingenjörers representant i den lokala Saco-styrelsen.

Redan 2011 inleddes diskussionerna om att samla dagens campus, som är utspritt på tre olika ställen i staden, till ett gemensamt. Tanken är att bygga ett campus som främjar kreativitet och samarbete över ämnesgränserna och där arbetsmiljön öppnar för nya sätt att arbeta och undervisa.

I december ska bygget vara klart och i april nästa år räknar man med att ha full verksamhet i lokalerna. Totala ytan blir 20 000 kvadratmeter och ska rymma cirka 4 000 studenter och 300 anställda.

Anna Nyström

4 KOMMENTARER

  1. Jag bara undrar hur de tänker? Vi har redan svårt att jobba med så många uppgifter och krav som ökar hela tiden (ansökningar, publikationer, undervisning och andra uppdrag) och jobbar hemma över oftast för att kunna vara effektiv, pga alla möten och andra saker på jobbet…Tyvärr det är många som vill ha de här ”kontorslandskapen” pga ekonomi, inte mer än så. Har jobbat på detta sätt och det var det värsta jag har varit med om. Jag var tvungen att söka ett bord, ställa om bordet, stolen, mm. Sen blev det absolut inte mer samarbete, tvärtom! Vi blev nästan ovänner och vi störde oss på lukt, ljud och besökare. Som tur är jag är inte på en sånt plats längre, men tyvärr min sambo har precis börjat så. Han delar fullständig nu mina erfarenheter. Det är dålig miljö, absolut värst för forskare!

  2. Jag är huvudskyddsombud på Mälardalens högskola och reagerar på följande mening i artikeln: ”Från fackligt perspektiv har man varit skeptiska till satsningen på aktivitetsbaserade kontor allt sedan 2011 då det först kom på tal”. Jag måste tydliggöra att vi inte har varit ”skeptiska” utan vi har varit helt kritiska. Sedan dess har vi stridit hårt emot att aktivitetsbaserade arbetssätt ska gälla alla medarbetare. Detta nya arbetssätt kommer naturligtvis att bli en försämring av arbetsmiljön för många och det märkliga nu är att skyddsombuden inte bara samverkar med arbetsgivaren för en bra arbetsmiljö (som är vårt uppdrag) utan vi arbetar nu för att försöka lindra de negativa konsekvenserna av det av arbetsgivarens ålagda arbetssätt.

  3. Har personligen erfarenhet från att ha suttit i kontorslandskap i 2 år. Kommer aldrig hända igen! Produktiviteten föll med 50%. Helt omöjligt att fokusera och man får börja om med i princip varenda beräkning för att någon kommer och stör mitt i..
    Lyckligt lottad att jag har en kompetens som är eftertraktad och därmed kan välja arbetsgivare. Detta är en av få saker som faktiskt är viktigare än lön. Här borde facket göra allt de kan för att stoppa. Att ta till strejkåtgärder tycker jag inte är orimligt.

    • Håller i huvudsak med. Man sparar 10-20% i lokalkostnader. Tappar 20-40% i effektivitet. Lokalkostnadsbesparingen är lätt att mäta, men inte effektivitetsförlusten. Därför fortsätter vansinnet.

      Aktivitetsbaserade kontor funkar kanske tex för personer som arbetar med marknadsföring eller försäljning, där man kan flyta runt på kontoret med en MacBook, visa presentationer och sitta i möten. Men för ”riktiga” ingenjörer som behöver arbeta ostört, analysera komplex information, och bedriva utveckling, är förlusten med aktivitetsbaserade kontor betydligt större än vinsten.

      Strejkåtgärder blir nog dessvärre svårt att tillta tyvärr. Får hoppas att företagen nyktrar till istället, alternativt att personalen flyr företagen som inte tillhandahåller lämpliga kontorslokaler till sina anställda.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sandslott

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 12 augusti

Följ oss gärna på Facebook där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 12 augusti. Trevlig sommar! 

”Vi är i Almedalen för att lyfta ingenjörernas frågor”

Almedalsveckan pågår för fullt och Sveriges Ingenjörer är på plats. Vi ringde upp förbundsordförande Ulrika Lindstrand och fick en rapport från Visby. Alla medlemmar förstår kanske inte värdet av att förbundet deltar i Almedalen. Vad...
Avtal som rivs, ingenjörerna Sanna och Mattias Fager, test och Ulrika Lindstrand.

Här är de mest lästa artiklarna i år

Kärlek, utbrändhet, ilska över löner och tips inför anställningsintervjuer. Det är några av ämnena i de mest lästa artiklarna på Ingenjören.se under första halvåret 2019. Har du läst artiklarna som hamnar i topp? Kolla...

Ola Serneke – en av de två ingenjörer som sommarpratar

Ola Serneke, ägare och VD för byggföretaget Serneke, gör i år debut som sommarvärd på Sveriges Radio. Med en civilingenjörsexamen från Chalmers i botten är han därmed en av två ingenjörer bland årets sommarpratare.  Hur...

Missa inte ingenjörernas digitala löprundor i 15 svenska städer

Förra året lanserades figure running i Sverige. Det var företaget Ramboll som tog hjälp av sina ingenjörer för att ta fram löprundor formade som figurer i några svenska städer. I maj uppdaterades appen med...
Några ledamöter under Ingenjörsfullmäktige 2018

Nu ska medlemmarna påverka Sveriges Ingenjörer mer

Sveriges Ingenjörers demokratiöversyn går nu in i ett slutskede. Över sommaren arbetar förbundsstyrelsen fram ett inriktningsförslag som presenteras för ledamöterna i Ingenjörsfullmäktige i höst – inför beslut om förändringarna på fullmäktige i november. Det...

Christer Fuglesang: Sverige borde satsa mer på rymden

Den 20 juli är 50 år sedan Apollo 11 tog de första människorna till månen. Christer Fuglesang, Sveriges första och hittills enda astronaut som varit i rymden, är med och firar detta tillsammans med...

Arbetslösheten för ingenjörer är fortfarande låg

I april var bara 1,1 procent av de yrkesverksamma medlemmarna i Sveriges Ingenjörer arbetslösa. Arbetsförmedlingen rapporterar också att antalet varslade personer fortfarande är lågt. Arbetslösheten för Sveriges Ingenjörers medlemmar har de senaste åren varit låg...

Läkemedelsföretaget Sobi varslar 90 om uppsägning

Chock och besvikelse är vad många medarbetare på läkemedelsföretaget Sobi i Stockholm känner efter beskedet att 90 forskartjänster försvinner. Sveriges Ingenjörer stöttar Akademikerföreningen i förhandlingarna som startar den här veckan.  Företaget Swedish Orphan Biovitrum AB,...
Ingenjören och hållbarhetsforskaren Susanna Elfors startade en Facebookgrupp för folk som reser med tåg till Europa.

Ingenjören som blivit drottning av tågsemester

Hon är ingenjör och hållbarhetsforskare och en av dem som gett tågresandet en rejäl skjuts. Susanna Elfors grundade Facebookgruppen Tågsemester (med över 90 000 medlemmar) och har startat tågresebyrå. Vi ringde upp henne. Hur kommer det...