- Ingenjören - https://www.ingenjoren.se -

Ingen rusning till snabbspår för nyanlända forskare

Det är ofta svårt för nyanlända forskare att komma in i den akademiska miljön i Sverige. Ett pilotprojekt har under hösten testat idén med ett snabbspår för forskare, men utmaningarna är fortfarande stora.

I höstas startade pilotprogrammet Inclusive Internationalization som riktar sig till nyanlända med flyktingbakgrund och forskarutbildning. Tanken var att hitta sätt som underlättar för nyanlända forskare att få in en fot i den svenska universitetsvärlden och snabbare komma ut på arbetsmarknaden.

– För den som inte är van vid en europeisk forskningsmiljö är det mycket som är annorlunda. De kan behöva extra stöttning för att förstå hur den akademiska miljön i Sverige fungerar, berättar Karolina Catoni, internationell handläggare vid Göteborgs universitet och samordnare för Inclusive Internationalisation.

Pilotprojektet startade i höstas med totalt åtta deltagare från Syrien, Palestina, Jordanien och Marocko. Programmet går på halvfart och innehåller teoretiska moment kring bland annat högskolepedagogik, forskningsfinansiering, karriärvägar inom akademin och hur universitetsvärlden är organiserad. Dessutom har deltagarna fått stöd av en karriärcoach för att kartlägga sina kompetenser och styrkor. En dag i veckan har varit förlagd till en institution som matchar deras respektive forskningsområde.

Planen från början var att ta in 20 forskare till programmet, men den stora svårigheten visade sig vara att hitta en matchande institution som vill ta på sig handledarrollen. Trots att de tidigare fått signaler om att nyanlända ingenjörer med forskarbakgrund har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, så blev det bara en ingenjör som kom med i programmet.

– Vi trodde att vi skulle få in många ingenjörer, men så blev det inte. Kanske har de hittat andra vägar, exempelvis via ÅF eller Jobbsprånget som också har bra program för nyanlända ingenjörer, säger Karolina Catoni.

Ett stort problem för nyanlända forskare är att det är hård konkurrens om forskarjobben. Många väljer istället att satsa på att hitta andra typer av jobb. Läkare, eller andra med legitimationsyrken, har prioriterat att få ut sin legitimation för den svenska arbetsmarknaden. Karolina Catoni tycker att det är synd att vi går miste om den kompetens och erfarenhet som dessa forskare skulle kunna bidra med.

– Många av deltagarna har ett stort engagemang och starka drivkrafter, men de upplever en stor frustration över att inte kunna hitta jobb där de kan återknyta till sin yrkesidentitet.

Inclusive Internationalization

Projektet är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Högskolan Väst, Högskolan i Borås, Chalmers och Göteborgs universitet. Projektet finansieras av de deltagande högskolorna samt Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT.

Just nu pågår planer för en ny omgång till hösten. Karolina Catoni tycker att det är viktigt att ta vara på erfarenheterna från höstens arbete och fundera över hur man bäst ser till att nyanlända forskare får kvalificerade jobb inom sina expertområden, inom akademin eller utanför. Här tror hon att det behövs en bredare dialog med många olika aktörer.

– Vi har fått extremt stora insikter vilka utmaningar den här målgruppen står inför. För en person som varit på flykt de senaste fem åren kan det vara svårt att uppfylla de krav som ställs på att få en forskartjänst. Jag tror att vi behöver bredda vårt synsätt inom forskarvärlden och se vad andra har och kan tillföra även om de kommer från en annan kontext, säger hon.

Anna Nyström