- Ingenjören - http://www.ingenjoren.se -

”Strukturella hinder gör att kvinnor och män behandlas olika”

De är sämst när det handlar om kvinnor på höga akademiska positioner och de sticker ut i statistiken över visstidsanställningar. Som ett lärosäte i en traditionellt manligt miljö brottas Chalmers med stora utmaningar. ”Det finns strukturella problem, men vi har bestämt oss för att lösa upp dem” säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson.

Tidigare i våras var Chalmers tekniska högskola högst på löpsedlarna när Stiftelsen Allbright presenterade sin rapport om jämställdhet inom universitet och högskolor. Dock inte i någon positiv bemärkelse, utan som det lärosäte som är sämst när det gäller andelen kvinnor på höga akademiska positioner.

– Det kom inte som någon nyhet för oss, vi är väl medvetna om att vi har en obalans, delvis av historiska skäl och delvis för att det verkar finnas strukturella hinder som gör det svårare för kvinnor att ta sig fram, konstaterar Stefan Bengtsson, rektor på Chalmers.

Jämställdhetsfrågan är något han själv tycker är viktig att jobba med. Men att ändra på invanda strukturer tar tid. Stefan Bengtsson berättar att de jobbar på flera fronter för att skapa bättre förutsättningar för kvinnor att göra karriär inom Chalmers. Det handlar dels om att synliggöra interna karriärvägar och säkerställa att kvinnor och män har samma förutsättningar. Dessutom har rekryteringsrutinerna skärpts för att säkerställa att sökfälten är tillräckligt stora.

Genom satsningen på Genie, som lanserades i januari, uppmuntras varje institution att aktivt identifiera och undanröja de strukturella och kulturella hinder som bromsar kvinnors karriärer. Dessutom har man avsatt pengar till rekryteringspaket för att kunna direktrekrytera kvinnliga toppforskare.

– Det är viktigt att få in kvinnliga förebilder och vi ser också att kvinnliga forskningsledare bygger grupper i bättre balans. Ökad jämställdhet ger många positiva effekter och jag tror det är nödvändigt för att kunna bygga ett starkare och framgångsrikare universitet.

Tidsbegränsade anställningar är ett annat område där Chalmers sticker ut i statistiken [1]. Jämfört med andra lärosäten med teknisk inriktning har de en större andel tidsbegränsade anställningar, många av den typen som inte kan förklaras av exempelvis meriteringsanställningar som är tidsbegränsade.

– Vi blir lite förvånade, för vi känner inte riktigt igen oss i att vi skulle ha en ovanligt stor andel visstidsanställningar. Däremot vet vi att tekniska lärosäten ofta har en större tyngd på forskning och det kan vara en del av förklaringen. Vi har många meriteringstjänster och det är dessutom vanligt att doktorander stannar kvar ett eller ett par år efter disputation för att avsluta sin forskning. Då blir det oftast fråga om en visstidsanställning.

Stefan Bengtsson poängterar att han är väl medveten om de negativa effekter som osäkra anställningar för med sig, inte minst på ett personligt plan då medarbetare inte vet hur deras framtid ser ut. Därför har Chalmers på senare tid jobbat för att förtydliga sin tjänstestruktur och synliggöra karriärvägarna. Som forskare kan man idag räkna med en tillsvidareanställning och i princip alla doktorander är anställda liksom majoriteten av de som gör sin postdok.

Nya siffror från UKÄ [1] tyder på att de tidsbegränsade anställningarna även är problematiska ur ett jämställdhetsperspektiv. Inom de tekniska områdena är en större andel kvinnor anställda på vikariat eller allmän visstid på universitet och högskolor. Chalmers är inget undantag.

– Detta känner jag inte alls till, det är inte heller något vi reagerat på i vårt jämställdhetsarbete. Förmodligen speglar detta de strukturella problemen som finns som gör att kvinnor och män bedöms och behandlas olika och därmed inte får samma förutsättningar, säger Stefan Bengtsson.

Det är nästan exakt fyra år sedan Stefan Bengtsson tillträdde som rektor på Chalmers tekniska högskola, där han en gång själv studerade teknisk fysik. Han konstaterar att ingenjörsyrket påverkas av många trender och att den snabba tekniska utvecklingen även utmanar ett tekniskt lärosäte som Chalmers.

– Kraven på ingenjörer ökar och vi ser nya tekniker snabbt växa fram. Artificiell intelligens och andra typer av transformativa tekniker innebär också att ingenjörsyrket i sig förändras. Våra studenter behöver utveckla sin förmåga att reflektera över teknikens roll i samhällsutvecklingen och i ett hållbarhetsperspektiv, säger Stefan Bengtsson.

I ingenjörsutbildningarna är därför etik, reflektion och hållbar utveckling viktiga ingredienser. För att ingenjörsutbildningarna bättre ska hänga med och snabbare kunna anpassa sig till den tekniska utvecklingen jobbar Chalmers med att skapa en mer flexibel och agil programstruktur med bland annat kurser mellan programmen, till exempel i machine learning.

En annan utmaning är hur de som universitet kan främja det livslånga lärandet. Just nu jobbar de med projekt där de försöker hitta former så att det blir lättare för yrkesverksamma att ta del av utbildning på högskolenivå parallellt med sitt arbete.

– Den stora frågan är vem som ska betala. Idag har vi uppdragsutbildningar som företagen själva finansierar, men när det gäller snabba teknikskiften som påverkar hela branscher så kanske det inte finns en arbetsgivare som kan betala. Här tror jag att vi behöver mer statlig finansiering, säger han.

Stefan Bengtsson är själv ingenjör i grunden. Han är även professor i fasta tillståndets elektronik och har en gedigen forskarkarriär i bagaget. På frågan om vilken nytta han som rektor har av sin ingenjörsutbildning funderar han ett tag, innan han svarar.

– En ingenjörsutbildning ger en bra, bred grund att stå på, oavsett vilket jobb man sedan får. Du får lära dig och träna upp både din analytiska och problemlösande förmåga. Nu har jag inte så många andra utbildningar att jämföra med, men för mig har ingenjörsutbildningen gett mig en bra grund för att leda andra.

Anna Nyström