Högskolan Väst knyter närmare band till arbetslivet

0
522
Arbetsintegrerat lärande präglar både undervisning, forskning och kompetensutveckling för yrkesverksamma. Mötet mellan teori och praktik inspirerar till lärande och utveckling. Foto: Andreas Borg

Högskolan Väst har ett särskilt uppdrag av regeringen att utveckla utbytet mellan industri och lärande. ”Att högre utbildning och forskning lever i symbios med samhället är avgörande för att vi ska kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga som industriland”, säger Lennart Malmsköld, universitetslektor vid avdelningen för produktionssystem. 

Högskolan Väst har allt sedan starten jobbat för att knyta de teoretiska kunskaperna närmare arbetslivets och samhällets utmaningar. Inriktningen med Arbetsintegrerat lärande, AIL, utgår från ett regeringsuppdrag där syftet är att utveckla kunskap i mötet mellan akademi och omvärld.

Lennart Malmsköld, Högskolan Väst.

– Vi har alla olika perspektiv på verkligheten. Kunskapsutbytet mellan högskola och industri är berikande för både oss och industrin, säger Lennart Malmsköld, universitetslektor vid avdelningen för produktionssystem på Högskolan Väst.

Betald praktik

Uppdraget går ut på att utveckla metoder och arbetssätt för att knyta forskning och undervisning närmare arbetslivet. Mest känt är kanske Co-op, Cooperative Education, där studenter har möjlighet att genomföra sina studier varvat med avlönade arbetsperioder – en inriktning som funnits med i ingenjörsutbildningarna vid Högskolan Väst allt sedan starten. Men idag präglar AIL allt från undervisning till forskning och kompetensutveckling för yrkesverksamma.

Till exempel har de tagit fram ett kurspaket med kortare kurser motsvarande 2,5 högskolepoäng som riktar sig till både yrkesverksamma och studenter. Många av kurserna är online.

Arbetsintegrerat lärande

Arbetsintegrerat lärande, AIL, är Högskolan Västs övergripande profil och värdegrund för lärande, kunskapsutbyte och kunskapsutveckling. Högskolan har sedan 2002 regeringens särskilda uppdrag att utveckla AIL. Detta görs på flera fronter:

  • AIL-koncept för studenter.
  • Branschråd för utveckling av program och kursinnehåll.
  • Gästföreläsningar och studiebesök.
  • Kompetensutveckling för yrkesverksamma.
  • Forskning kring lärande i och för det nya arbetslivet.
  • Forskningsprojekt med externa aktörer.
  • AIL-plattformar med omgivande samhälle.

– Här har vi ett samarbete med industrin som är med och tar fram kurserna tillsammans med oss i olika fokusgrupper. Kurserna bygger på en modell för kompetensutveckling i industrin som Monika Hattinger, en av våra forskare, utvecklat, berättar Lennart Malmsköld.

Insikt om hur vi lär oss

En av de nyaste satsningarna är Primus, en forskningssatsning finansierad av KK-stiftelsen, som kombinerar forskning i produktionsteknik med forskning i lärandeprocesser, alltså hur vi som människor tar till oss ny kunskap. Tanken är att teknik och lärande i nya kombinationer kan ge effektiva verktyg för att industrin snabbare ska kunna dra nytta av forskningsresultat och därmed vässa sin konkurrenskraft.

– Vi inser att människor i produktionsmiljöer måste lära sig ny teknik allt snabbare, och oftare. Människan en viktig komponent i digitaliseringen. Därför behöver vi både kunskap om nya tekniker och insikt i hur människans lärprocesser fungerar för att lyckas med att föra ut den nya tekniken till de som ska arbeta med dem.

Ger en extra boost

Lennart Malmsköld beskriver hur AIL genomsyrar grundutbildningen, bland annat via branschråd som ger input till utformning av program och kursinnehåll. Syftet är att utbildningen ska spegla de behov och utmaningar som industrin ser i sin vardag och företrädare från industrin kommer även på besök för att föreläsa för studenterna.

Han poängterar att mötet mellan teori och praktik ger en extra boost som inspirerar både studenter, forskare och yrkesverksamma till lärande och utveckling.

– När praktisk erfarenhet kombineras med teoretisk kunskap ger det bränsle till nya idéer och teknisk utveckling. Jag tror att det är viktigt att högre utbildning och forskning lever i symbios med samhället. Det är avgörande för att vi ska kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga som industriland.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fler ingenjörsstudenter vill ta examen

Först examen sedan jobb. Så svarar allt fler studenter i Sveriges Ingenjörers årliga löneenkät. Men dataingenjörerna väljer ofta en annan väg.

Scania stänger för klimatutbildning av anställda

Fredagen den 20 september stoppas allt arbete under en timme på Scanias anläggningar över hela världen. Då ska samtliga 52 000 anställda ska lära sig mer om klimatfrågor.

Roadshow för att fler kvinnor ska bli ingenjörer

Alltför få kvinnor väljer att bli ingenjör, tycker IVA, Sveriges Ingenjörer och Teknikföretagen. Därför besöker de 13 lärosäten under 2019 för att inspirera till förändring.

”Min chef är missnöjd med mig. Vad ska jag göra?”

Sveriges Ingenjörers ombudsman förklarar riskerna med att bli uppsagd av personliga skäl och hur du undviker att hamna i den situationen.

Administrativ börda tynger universitetslärare

Många och svårnavigerade it-system tar tid och skapar onödig stress för lärare på universitet och högskola.

Högskolan Väst knyter närmare band till arbetslivet

"Det är avgörande för att vi ska fortsätta vara konkurrenskraftiga som industriland", säger Lennart Malmsköld, universitetslektor.

Faktaresistens och fake news utmanar forskarvärlden

"Vi behöver vara mer lyhörda för de förändringar vi ser. Därför är ledarskapet en ödesfråga för universitetets framtid", säger rektorn på Lunds universitet.

Chalmersforskare: ”Oväntat” att få Breakthrough Prize

Chalmers har varit med i projektet som i våras lyckades avbilda ett svart hål. John Conway ledde arbetet på Chalmers. Här berättar han.

Två svenska miljöentreprenörer tävlar om miljonpris

Kiselalger och ett nytt superbatteri för energilagring. Det ägnar sig de två svenska företag åt - som båda är finalister i en internationell entreprenörstävling.

Nu förbereder sig ABB-ingenjörerna för Hitachi

I juli 2020 tar Hitachi över ABB Power Grids. Internt finns viss besvikelse över att ägandet lämnar Sverige – men mest pågår förberedelserna, kulturellt och affärsmässigt.