Hoppjerka eller trotjänare? Så gör du om nya jobbet inte känns bra

1
5865
Att börja på nytt jobb kan leda till många funderingar. Foto: Getty images

Civilingenjören Glara Rezas vänner fick det att låta som att karriären skulle vara över om hon bytte jobb efter bara några månader. Men hur ser framtida arbetsgivare på om du endast stannar en kortare tid på din nya arbetsplats?

Under 40-talet myntades begreppet hoppjerka för en person som bytte jobb ofta. I dag finns termen kvar men är inte lika laddad. Jan Smith, rekryteringskonsult på Randstad inom området Life Sciences & Engineering, menar på att det är orsaken till den korta anställningen som är relevant.

Jan Smith är rekryteringskonsult. Foto: privat

– Om företaget som man har börjat arbeta på inte har varit ärliga i sin arbetsbeskrivning och det resulterar i att det nya jobbet blir en besvikelse, då är det lika bra att söka nytt med en gång. Om en kandidat däremot har hoppat runt mycket främst för få upp lönen och utan att ha levererat några egentliga resultat kan det bli problematiskt, säger han.

Kortare anställningar kommer att väcka frågor

Anställningar som har pågått mindre än ett år räknas som korta. Kandidaten måste då vara beredd på att det kan väcka frågor i en rekryteringsprocess. Om man lugnt och sansat kan besvara frågorna och föra ett resonemang som visar på en framtida plan är det inga problem.

– De kandidater som uppskattas mest i rekryteringssammanhang är de som har haft en röd tråd genom sitt arbetsliv och en tanke med jobben de har tagit, säger Jan Smith.

För nyutexaminerade är det inte lika känsligt om första jobbet har varit kortare, arbetsgivare har större förståelse för att det inte alltid blir fullträff med en gång.

– Det är bättre att ha ett jobb direkt efter examen och sedan byta om det inte känns bra än att gå omkring och vara arbetslös, säger Jan Smith.

Kändes fel från dag ett

Glara Reza uppmanar andra att lita på sin magkänsla. Foto: Marie Mellgrim

Glara Reza, 27 år från Stockholm, tog examen från industriell ekonomi vid Linköpings universitet i juni 2016. Till hösten hade hon blivit erbjuden en plats på ett prestigefyllt traineeprogram på ett bolag inom IT-sektorn samt en tjänst på en mindre konsultbyrå. Glaras magkänsla sa att konsultbyrån var rätt för henne, men från vänner och bekanta fick hon höra att traineeprogrammet skulle se bättre ut på CV:t. Hon lyssnade på omgivningen.

– Jag hade redan tackat ja till tjänsten på konsultbyrån, men alla i min omgivning sa att traineeprogrammet skulle se bättre ut på CV:t så jag bytte. Redan dag ett på traineeprogrammet insåg jag att jag nog hade valt fel, säger hon.

När Glara berättade för familj och vänner att hon funderade på att kontakta konsultbyrån för att byta var det många som avrådde henne.

– Alla fick det att låta som att min karriär skulle vara över om jag bytte jobb efter bara några månader, så jag bet ihop – men känslan av att inte vara på rätt ställe satt fortfarande kvar. Det var inget fel på traineeprogrammet och företaget i sig men kulturen passade inte mig, säger hon.

Våga ta steget

Efter fem månader på traineeprogrammet samlade Glara mod till sig och kontaktade konsultbyrån som hade erbjudit henne jobb tidigare för att höra sig för kring möjligheterna till att byta.

– När jag träffade ansvarig partner för affärsenheten på konsultbyrån sa han att jag var välkommen. Han ifrågasatte inte varför jag ville byta, det var som att han förstod att det inte alltid blir som man har tänkt sig. Jag var så nervös innan men efter mötet kände jag lättnad, säger Glara.

I dag har hon jobbat i tre år på konsultbyrån och är glad över att hon vågade fatta beslutet att byta arbetsplats. Hon råder andra i samma situation att våga lyssna till sin magkänsla. I dag sitter hon bland annat med i rekryteringsprocesser på sitt nuvarande jobb och ser det inte som ett problem, utan snarare något mänskligt, om en kandidat har varit en kortare tid på en arbetsplats.

– Lita på din magkänsla! Om det är rollen du inte trivs med kan du kanske byta roll inom företaget. Men om dina värderingar inte går ihop med företagskulturen, då är det bara att byta arbetsplats, säger hon.

Caroline Le Ridou

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Låt inte jobbet förstöra din söndag

De flesta drabbas någon gång av söndagsångest. Så kan du göra för att undvika den.
Ingenjörsfullmäktige 2019

Heta debatter på Ingenjörsfullmäktige

Det var få förslag som behandlades på årets Ingenjörsfullmäktige. Trots det blev det två heta debatter: om konfliktfonden och att vartannat fullmäktige skulle bli ett Ingenjörsråd.

Flexibilitet är bra men på ingenjörernas villkor

Tekniken gör det möjligt för många att arbeta var som helst och när som helst. Men det finns många risker med det gränslösa arbetet. Vem har ansvaret för att du inte bränner ut dig?

Trappa ner innan pensionen och få mer utrymme för reflektion

Gunnar Wikmark har inte ångrat beslutet att vara ledig en dag i veckan. Han har fått mer tid att fundera över vad han vill göra i framtiden och undersöka vilka möjligheter som finns.

Så här fungerar flexpension – och så länge räcker pengarna

Flexpension gör så att du kan gå ner i arbetstid några år innan pensionen utan att göra hål i plånboken. I räkneexemplet i artikeln ser du hur länge flexpensionen räcker.

Var tredje akademiker vågar inte föra fram kritik

Särskilt allvarlig är tystnadskulturen inom akademin, eftersom demokrati är beroende av forskare som vågar och kan granska samhällets makthavare.

Känner du dig som en bluff på jobbet?

Är du rädd för att bli avslöjad med att inte ha den kompetens som chefen och kollegorna tror? Det kallas bluffsyndromet och du är inte ensam. Läs vad du kan göra om du känner dig drabbad.

Pensionerad lärare mentor för studenter med funktionsnedsättning

Det var en slump som gjorde att tidigare Chalmers-läraren Lars Nordlund blev mentor för studenter med funktionsnedsättning. Men han är glad att han blev det.

Så många ingenjörer tar ut examen

Hur många tar examen från ingenjörsutbildningarna, egentligen? I slutet av 1970-talet låg det på ungefär 1 500 per år. Men hur har det sett ut sedan dess? Här är statistiken.

Södertälje kommun vässar ingenjörerna i projektledning

Omkring 50 ingenjörer i Södertälje kommun har avslutat den första delen i sin projektledarutbildning, början på en stor kompetenssatsning på ingenjörerna.