Vinnaren av Wimanska priset odlar grödor i luften istället för i jorden

0
1933
Erik Karlsson framför sin odlingslåda med automatiserad näringstillförsel, temperatur- och luftstyrning. Foto: Patrik Leonardsson

Väder och klimat kan förstöra odlingar, men Erik Karlsson har en lösning på problemet. Hans låda där rötterna omges av näringsrik vattendimma ger snabbare resultat än traditionell odling.

Erik Karlsson, elektroingenjör från Högskolan i Halmstad, valde i sitt examensarbete att utveckla en prototyp av en odlingslåda med automatiserad näringstillförsel, temperatur- och luftstyrning. Tekniken kallas aeroponisk odling och går ut på att näringsrik vattendimma omger växternas rötter istället för jord. Erik Karlsson är årets vinnare av Wimanska priset för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen.

– Jag tog fram prototypen för testa tekniken, i verkligheten skulle lådorna vara mindre och staplade på höjden i stora lagerlokaler, säger han.

Wimanska priset

Wimanska priset är Sveriges Ingenjörers årliga pris för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen. Priset delades ut första gången år 2000 och är uppkallat efter Ernst August Wiman, en av Svenska Teknologföreningens stiftare och dess förste ordförande. Prissumman är för på 50 000 kronor.

Att han valde examensarbetet inom aeroponisk odling var en slump. Under ett besök på skolans inkubator tillsammans med en vän kom de på idén att undersöka tekniken.

– Den tekniska utvecklingen inom odlingsbranschen har stått still relativt länge, säger han.

Den tekniska biten var en stor utmaning, med många variabler i processen var det svårt att hitta de optimala nivåerna. Genom flera testperioder med ett fåtal förändrade variabler varje gång navigerade sig Erik Karlsson mot allt bättre resultat.

– Tajmingen i vattensystemet var svår, hur ofta det skulle spraya och vilken temperatur som luften runt grönsakerna skulle ha. Fokus låg hela tiden på att få grödorna att växa så mycket som möjligt, säger han.

Prototypen utvecklades vidare

Resultatet visade att grödorna växer snabbare med aeroponisk än traditionell odling. Efter examensarbetet fick Erik Karlsson finansiering av Sveriges innovationsmyndighet Vinnova för att undersöka affärspotentialen i tekniken. Han vidareutvecklade prototypen och tog fram en LED-lampa för att hitta optimal ljusstyrka och värme.

En marknadsundersökning gjordes också för att ta reda på hur efterfrågan ser ut. Tekniken skulle kunna användas av svenska odlare för att odla närproducerat även under vintermånaderna, men svår prispress från utlandet har gjort intresset svalt.

– Det pratas mycket om nya odlingssätt i branschen. Men i försörjningskedjan är det fortfarande så billigt för återförsäljarna att importera grönsaker från utlandet under vinterhalvåret att det inte finns något incitament för svenska odlare att använda tekniken just nu, säger han.

Erik Karlsson påpekar att LED-lamporna drar mycket ström och det att krävs fortsatt utveckling av tekniken. Han har inte fortsatt inom odlingsbranschen efter examensarbetet.

– Jag började nyligen på ett nytt jobb där jag arbetar med utvecklingen av 5G, säger Erik Karlsson.

Caroline Le Ridou

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Läkare Utan Gränser behöver också ingenjörer

Civilingenjören Kajsa Salomonsson visste redan under utbildningen att hon ville jobba humanitärt. Sedan examen har hon varit ute på tre olika uppdrag för Läkare utan gränser.

Ingenjören som hoppade av ekorrhjulet 

Civilingenjören Anders Gustafsson tröttnade på ekorrhjulet och längtade efter att äga sin egen tid. Till slut flyttade han med sambo och fyra barn för att driva självhushåll på en gård i Småland.
Studenter i labb

Så ökar och minskar olika ingenjörsinriktningar

Vissa ingenjörsinriktningar växer. Andra - som kemiteknik och elektroteknik - dalar medan ytterligare andra ligger stabilt. Här är statistiken.

Har du rätt lön? 14 tips för att söka i statistiken

Anna Ihrfors Wikström, statistiker på Sveriges Ingenjörer, tipsar om hur man söker i Saco lönesök för att få fram relevant lönestatistik – inför lönesamtalet eller ett nytt jobb.
Claes Trolle, Eva-Britt Pers-Anderson, Lars Kiesel och Ann-Sofie Sandberg.

Ingenjörerna som jobbar efter 67

Hur är det att jobba efter att man fyllt 67? Vi frågade fyra ingenjörer som är 67+ och fortfarande jobbar.

Anställda får byta semestertillägg mot semesterdagar

Ingenjörer i Region Västerbotten kan nu ta ut sitt semestertillägg i form av dagar istället för pengar. Detta är något som facket länge kämpat för.

Volvoingenjörerna oroas för mer maktkamp och mindre verkstad

Akademikerna vid Volvo Cars är oroliga för sysselsättningen i Sverige men också att förlora den företagskultur som har varit nyckeln till de stora framgångarna för företaget.
Hjärna där batteriet är slut

Nio tips för att få energin att räcka

Hjärnan gör av med 20 procent av vår energi - så det är inte konstigt om uppmärksamheten och orken tar slut på jobbet. Tänk därför på att ta hand om sig själv och hjärnan. Här är nio tips.
Styrelsen för Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro

AI populärt ämne i distrikt Örebro

Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro har valt ny styrelse, men räknar med att utöka den under året. Bland aktiviteterna är AI populärt och ämnet lär dyka upp i programmet också under 2020.

Ingenjörer behöver bättre kompetens i arbetsmiljö

Var finns eldsjälarna som brinner för att ingenjörer ska lära sig mer om arbetsmiljö i sin utbildning? Nu är det dags att nominera kandidater till Levipriset som Sveriges Ingenjörer delar ut.