Forskare flyger flitigt fast förgäves

0
1143
Forskare som reser mycket i tjänsten är inte mer framgångsrika än kollegor som reser mer sällan. Foto: Getty images

Forskare som frekvent deltar vid konferenser och andra möten inom den akademiska världen är inte mer framgångsrika än de som reser mer sällan. Finansiärerna skulle kunna visa vägen för att minska forskarnas klimatavtryck.

En kanadensisk studie från University of British Columbia, UBC, har visat att det inte finns något samband mellan forskares akademiska meriter, i form av publiceringar eller hur ofta de citeras, och flitigt resande. Däremot finns det ett samband mellan hög lön och flitigt resande. Vidare konstateras det även i studien att klimatforskare inte flyger i mindre utsträckning än forskare inom andra områden.

Mats Benner har akademiskt ledarskap och forskningspolitik som specialområde. Foto: Johan Bävman

Mats Benner, professor vid Lunds universitet, med bland annat akademiskt ledarskap och forskningspolitik som specialområde, är inte förvånad över resultatet. Mobilitet har varit det traditionella sättet att minska beroendet av gamla handledare och ett sätt att öppna nya dörrar. Men resultatet av mobiliteten når en mättnadsgrad.

Det finns två typer av vetenskapliga sammanhang. Det ena är konferensen som kan locka tiotusentals deltagare. Det andra är arbetsmöten där forskare träffas och skriver tillsammans.

– Sedan finns det för mycket som varken är det ena eller det andra. Tänk efter vad ditt ämne är, vilka dina kollegor är och vilka typer av evenemang som faktiskt skapar något slags mervärde för dig, säger han.

Forskningsfinansiärer borde visa vägen

I dagsläget saknas ofta policys kring resande i tjänsten inom den akademiska världen. Mats Benner menar på att finansiärerna skulle kunna påverka resandet.

– Precis som att forskningsfinansiärer begär en policy om etik skulle de även kunna begära policy kring resor och klimatavtryck.

Mats Benner tror att finansiärer som uppmanar forskare att redovisa tanken bakom en resa samt vilket mervärde det skapar för arbetet skulle kunna vara ett första steg.

Det finns många lösningar för att hålla digitala möten och på så sätt undvika resande, men Mats Benner menar att fysiska möten ändå behövs i viss utsträckning.

– Elektronisk kommunikation, som videokonferenser, är ett bra komplement men det kan aldrig ersätta det fysiska mötet. Vi skulle behöva göra färre, men noga utvalda, resor där det finns en tanke bakom resan, säger han.

Resor i tjänsten markerar social status

Erik Rautalinko, universitetslektor i psykologi vid Uppsala universitet, ser social status och individens självbild som en faktor som kan påverka omfattningen av resandet.

– Det kanske kommer ett trendskifte snart i och med klimatdebatten, men att resa mycket, gärna långt och i affärsklass har länge varit ett sätt att markera social status. Det kan ge individen en känsla av att vara akademiskt relevant, säger han.

Erik Rautalinko menar även på att tradition och historia inom arbetsgrupper och företag spelar en viktig roll när det kommer till forskares flygvanor.

–Jag tror att det finns en stark tradition inom vissa delar av akademin att det är viktigt att mötas ansikte mot ansikte, en kultur som lätt lever vidare bland forskare som själva har fostras i den andan, säger han.

Caroline Le Ridou

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Låt inte jobbet förstöra din söndag

De flesta drabbas någon gång av söndagsångest. Så kan du göra för att undvika den.
Ingenjörsfullmäktige 2019

Heta debatter på Ingenjörsfullmäktige

Det var få förslag som behandlades på årets Ingenjörsfullmäktige. Trots det blev det två heta debatter: om konfliktfonden och att vartannat fullmäktige skulle bli ett Ingenjörsråd.

Flexibilitet är bra men på ingenjörernas villkor

Tekniken gör det möjligt för många att arbeta var som helst och när som helst. Men det finns många risker med det gränslösa arbetet. Vem har ansvaret för att du inte bränner ut dig?

Trappa ner innan pensionen och få mer utrymme för reflektion

Gunnar Wikmark har inte ångrat beslutet att vara ledig en dag i veckan. Han har fått mer tid att fundera över vad han vill göra i framtiden och undersöka vilka möjligheter som finns.

Så här fungerar flexpension – och så länge räcker pengarna

Flexpension gör så att du kan gå ner i arbetstid några år innan pensionen utan att göra hål i plånboken. I räkneexemplet i artikeln ser du hur länge flexpensionen räcker.

Var tredje akademiker vågar inte föra fram kritik

Särskilt allvarlig är tystnadskulturen inom akademin, eftersom demokrati är beroende av forskare som vågar och kan granska samhällets makthavare.

Känner du dig som en bluff på jobbet?

Är du rädd för att bli avslöjad med att inte ha den kompetens som chefen och kollegorna tror? Det kallas bluffsyndromet och du är inte ensam. Läs vad du kan göra om du känner dig drabbad.

Pensionerad lärare mentor för studenter med funktionsnedsättning

Det var en slump som gjorde att tidigare Chalmers-läraren Lars Nordlund blev mentor för studenter med funktionsnedsättning. Men han är glad att han blev det.

Så många ingenjörer tar ut examen

Hur många tar examen från ingenjörsutbildningarna, egentligen? I slutet av 1970-talet låg det på ungefär 1 500 per år. Men hur har det sett ut sedan dess? Här är statistiken.

Södertälje kommun vässar ingenjörerna i projektledning

Omkring 50 ingenjörer i Södertälje kommun har avslutat den första delen i sin projektledarutbildning, början på en stor kompetenssatsning på ingenjörerna.