Det här reagerar utländska ingenjörer på i Sverige

6
16867
Ingenjörer från andra länder som flyttar till Sverige möter en ny kultur på arbetsplatserna. Det kan ta lite tid att vänja sig. Foto: Mostphotos.

Har du kollegor från andra länder? De flesta som flyttar hit upplever att kulturen i arbetslivet är annorlunda. Här berättar några utländska ingenjörer om kulturkrockarna som de mötte på jobbet.

1. Svenskar jobbar mer tillsammans

I många länder är jobbet som ingenjör mer ensamt än i Sverige. Merna Abdo, byggnadsingenjör från Syrien som kom till Sverige i slutet av 2014, tycker att skillnaden är stor.

Merna Abdo, byggnadsingenjör från Syrien kom till Sverige 2014. Sommaren 2018 fick hon tre månaders praktik på Sweco som direkt övergick i anställning. Hon arbetar med projektering som modellering, armering, beräkningar och bygghandlingar i projektet Stockholms Framtida Avloppsrening.

– I Syrien arbetar var och en med uppgifter som de återkopplar till chefen. Här i Sverige är jag en del av ett team och vi avlastar varandra om någon inte hinner med. Det är annorlunda men jag uppskattar det här sättet att arbeta, säger Merna Abdo.

Även i jämförelse med grannlandet Finland finns det skillnader. Paul Ahlskog som flyttade till Sverige från Helsingfors för sex år sedan säger att det finns en hel del skillnader mellan den svenska och finska ledarstilen.

– Man förväntar sig lite mer styrning av chefen i Finland. Jag har jobbat på ett företag i Helsingfors där alla jobbade med sitt och inte alls tog stöd och hjälp av varandra. I Sverige arbetar man generellt mer tillsammans med kolleger.

2. Kollegorna blir sällan nära vänner

Vilken relation man får till sina kollegor varierar mellan arbetsplatser men det finns också skillnader mellan länder. Tara Wood är geoteknisk specialist och flyttade från England till Sverige för 16 år sedan. Hon säger att flera kollegor i England blev hennes närmaste vänner, det ser hon inte lika ofta i Sverige.

Tara Wood är geoteknisk specialist från England och flyttade till Sverige 2003. Hon doktorerade i geoteknik på Chalmers och har arbetat för både brittiska och svenska företag i Sverige, sedan 2018 på Ramboll.

– Pubkulturen i England gör det naturligt att träffas utanför jobbet. Vi samlades på puben en kväll i veckan och lunchade där tillsammans varannan fredag. Både arbetare och tjänstemän hängde med och alla pratade med alla, säger Tara Wood.

Talat Gundogan som kom från Turkiet till Sverige för knappt fyra år sedan tycker att svenskarna är väldigt öppna och hjälpsamma men samtidigt lite reserverade.

– Man pratar om sina helgplaner på fredagar och hur helgen har varit på måndagar. Och så vädret förstås. Men i Turkiet är det vanligare att kollegor träffas utanför jobbet och blir nära vänner. Visst händer det i Sverige men det är inte lika självklart.

3. Fritidskläder på jobbet  

När Tara Wood fick sitt första chefsjobb i England var hon ung och upplevde att hon ibland inte togs på allvar. Tara diskuterade problemet med vd:n som skickade henne på en kurs där hon fick lära sig hur hon skulle bete sig och klä sig. Det första intrycket när man träffar nya människor är avgörande. Tara fick rådet att lägga mer pengar på kläder och bära smink och uppsatt hår på jobbet.

– Jag följde råden, fixade håret, köpte kostym och smink och märkte stor skillnad. När jag flyttade till Sverige fortsatte jag med samma stil. Ibland kommenterades min klädsel och en dag förklarade en kollega att det kan vara en nackdel att vara för uppklädd. Det kan uppfattas som att man försökte göra sig märkvärdig. I dag klär jag bara upp mig inför viktiga möten.

Talat Gundogan hade kostym och slips varje dag på sitt första jobb i Järfälla kommun.

Talat Gundgan kom från Turkiet till Sverige 2015 och har en fyraårig ingenjörsutbildning i maskinteknik från hemlandet. Han arbetade under studietiden i familjens byggföretag. Arbetar i dag som bostadssamordnare i Vallentuna kommun med ansvar, både avtalsmässigt och tekniskt, för bostäder åt nyanlända.

– I Turkiet är det otänkbart som tjänsteman att inte ha kostym och skinnskor. Det har tagit lite tid att vänja sig men nu hänger kavajen hemma. Skjorta har jag fortfarande och jag tycker att det är skönt med gympaskor.

– För kvinnor i Turkiet är det ganska nytt att kunna ha byxor på jobbet. För tio år sedan var det inte accepterat.

4. Svängdörrar och telefoner under möten 

Talat Gundogan tycker att kulturen på arbetsplatser i Sverige är lite mjukare. Det märks inte minst på möten.

– Här är det inte konstigt om någon kommer sent eller lämnar mötet tidigare för att hinna med andra möten eller arbetsuppgifter. Det är otänkbart i Turkiet. Där skulle man bli inkallad till chefen.

Att ha telefonen på ljudlöst under möten och diskret lämna rummet för ett viktigt samtal förvånade också Talat Gundogan.

– Det skulle nästan vara skandal i Turkiet.

5. Svenskar går som katten kring en het gröt 

Paul Ahlskog är svensk- och finsktalande dataingenjör från finska Österbotten. Han flyttade till Sverige 2013, arbetar på Tieto i Stockholm och har en chefsposition inom interna IT-tjänster i företaget.

Paul Ahlskog upplever att svenskar har lite svårare än finnar att gå rakt på ett problem.

– Det finska uttrycket ”att lyfta katten på bordet” gäller inte i Sverige. När finnar leder möten går man direkt på problemet medan svenskar gärna är lite mer diplomatiska och närmar sig problemet försiktigt.

6. Chefen har inget rum och man får jobba hemifrån

De platta organisationerna i Sverige överraskar de flesta och kan ta lite tid att vänja sig vid.

Merna Abdo från Syrien trivs i det öppna kontorslandskapet på Sweco. Att höra andras diskussioner i bakgrunden gör att hon lär sig mycket, säger hon. Men att chefen också sitter där kändes konstigt i början.

– Jag kunde inte förstå att han var min chef när han satt med oss andra och han pratade med mig hela tiden. Tills slut var jag tvungen att fråga ”är du verkligen min chef”. Han skattade och förklarade att det var vanligt i Sverige.

Flextid och möjligheten att kunna arbeta hemifrån finns inte heller i många andra länder.

– I Turkiet är arbetstiderna ganska hårt reglerade mellan 8–17. Att jobba på distans är otänkbart, det skulle aldrig fungera, säger Talat Gundogan.

7. Alla jobbar med allt

Talet Gundogan ser också skillnader mellan Sverige och Turkiet när det gäller hur arbetet fördelas.

– I Sverige förväntas varje medarbetare sköta många olika uppgifter och det kräver en annan typ av planering. Ibland kan en person ha flera roller under ett möte och det kan bli lite förvirrande. I Turkiet är man inte lika splittrad då man har färre ansvarsområden.

8. Lååånga luncher med kaffe på maten

Svenska lunchvanor på jobbet överraskar många.

– I Syrien äter man inte lunch på jobbet utan istället när man kommer hem. Lite snacks kan man tugga under dagen men ingen mat, säger Merna Abdo.

– I Finland är det en halvtimme för lunch som gäller. Kaffe ingår sällan efter maten på  lunchrestauranger. I Sverige är lunchen också viktigt av sociala skäl och längre, ofta upp emot en timme, säger Paul Ahlskog.

9. Arbetsmiljö och konflikthantering på hög nivå

Talat Gundogan blev förvånad över att man månar så mycket om arbetsmiljön för tjänstemän i Sverige.

– Att arbetsgivaren anlitar en ergonom för att vi ska sitta bra och har rätt belysning vid skrivborden är otänkbart i Turkiet. Konflikthantering på jobbet sker också på en högre nivå när till och med företagshälsovården kan kopplas in.

– Om det blir konflikt mellan två kolleger i Turkiet går ofta en av de inblandade och klagar hos chefen. Antingen tar chefen den enes parti och ger den andra en tillsägelse. Vanligast är nog att chefen säger ”ni är vuxna, lös konflikten själva”.

Tara Wood från England tycker att svenskar är bra på att lösa konflikter genom dialog. Däremot anser hon att Sverige ligger efter England när det gäller förebyggande arbete inom säkerhet och arbetsmiljö.

– Kunskapsnivån om arbetsmiljöfrågor är högre i England. Både arbetare och tjänstemän gick obligatoriska kurser med uppdateringar varje halvår och det fanns ett större fokus både på den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Jag upplever att Sverige blir allt bättre och kommer i kapp.

10. Mycket snack om väder och kläder… och kanelbullar

Paul Ahlskog upplever att man är mer social på jobbet i Sverige än i Finland.

– Finnar är på jobbet för att jobba och inte så mycket för att prata om väder och kläder. Många är generellt inte lika på bra ”small talk” med människor som man inte känner.

Klämdagar förekommer inte i Finland så man har fler arbetsdagar om året.

– Finland har inte heller så många särskilda firardagar som Sverige. Kanelbullens dag känns väldigt svenskt, säger Paul Ahlskog.

Karin Virgin

6 KOMMENTARER

  1. Jag noterade kommentaren om arbetstid ”I Turkiet är arbetstiderna ganska hårt reglerade mellan 8–17”. Det finns dock arbetsgivare som har denna inställning i Sverige. Jag arbetade som övertidsavlöst vid ett privat familjeföretag inom gas släck i Sollentuna. Man var tvungen att vara på arbetsplatsen mellan 8 och 17 även om man var övertidsavlöst. Jag hade jobbat över 60 timmar måndag – torsdag och skulle då gå till läkare vid 15-tiden fredagen därefter och fick en skriftlig anmärkning för att jag inte var på arbetsplatsen trots att verksamheten inte krävde det! Vi fick även på denna arbetsplats inte ägna oss åt fika någon gång såvida inte VD:n ville fira en försäljning han hade gjort och då tillät fika på fredag vid 16-tiden!

    • Ny personal från engelsktalande länder, inser snabbt att vi är så duktiga på engelska, att det inte finns något akut behov av att lära sig svenska.

    • Det handlar nog i ärlighetens namn inte så mycket om politisk korrekthet utan att man ofta arbetar på en global marknad. De flesta som jobbat utomlands (även i icke-engelsktalande länder) på multinationella bolag tycker nog inte att det är så märkvärdigt, och Sverige har ett ganska gott rykte om sig att vara accepterande av att man pratar engelska, så man ska nog se det som en fördel att man kan attrahera kvalificerad utländsk arbetskraft.

  2. Finns den här artikeln möjligtvis översatt till engelska? Det skulle vara jättebra att kunna dela med sig av den till utländska kollegor som inte lärt sig svenska än.

    • Nej, det gör den tyvärr inte men jag tror att en översättning i Google translate kan ge en hyfsad uppfattning om innehållet./Redaktionen

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Låt inte jobbet förstöra din söndag

De flesta drabbas någon gång av söndagsångest. Så kan du göra för att undvika den.
Ingenjörsfullmäktige 2019

Heta debatter på Ingenjörsfullmäktige

Det var få förslag som behandlades på årets Ingenjörsfullmäktige. Trots det blev det två heta debatter: om konfliktfonden och att vartannat fullmäktige skulle bli ett Ingenjörsråd.

Flexibilitet är bra men på ingenjörernas villkor

Tekniken gör det möjligt för många att arbeta var som helst och när som helst. Men det finns många risker med det gränslösa arbetet. Vem har ansvaret för att du inte bränner ut dig?

Trappa ner innan pensionen och få mer utrymme för reflektion

Gunnar Wikmark har inte ångrat beslutet att vara ledig en dag i veckan. Han har fått mer tid att fundera över vad han vill göra i framtiden och undersöka vilka möjligheter som finns.

Så här fungerar flexpension – och så länge räcker pengarna

Flexpension gör så att du kan gå ner i arbetstid några år innan pensionen utan att göra hål i plånboken. I räkneexemplet i artikeln ser du hur länge flexpensionen räcker.

Var tredje akademiker vågar inte föra fram kritik

Särskilt allvarlig är tystnadskulturen inom akademin, eftersom demokrati är beroende av forskare som vågar och kan granska samhällets makthavare.

Känner du dig som en bluff på jobbet?

Är du rädd för att bli avslöjad med att inte ha den kompetens som chefen och kollegorna tror? Det kallas bluffsyndromet och du är inte ensam. Läs vad du kan göra om du känner dig drabbad.

Pensionerad lärare mentor för studenter med funktionsnedsättning

Det var en slump som gjorde att tidigare Chalmers-läraren Lars Nordlund blev mentor för studenter med funktionsnedsättning. Men han är glad att han blev det.

Så många ingenjörer tar ut examen

Hur många tar examen från ingenjörsutbildningarna, egentligen? I slutet av 1970-talet låg det på ungefär 1 500 per år. Men hur har det sett ut sedan dess? Här är statistiken.

Södertälje kommun vässar ingenjörerna i projektledning

Omkring 50 ingenjörer i Södertälje kommun har avslutat den första delen i sin projektledarutbildning, början på en stor kompetenssatsning på ingenjörerna.