Så många ingenjörer tar ut examen

6
8936
Foto: Getty images

Hur många tar examen från ingenjörsutbildningarna, egentligen? I slutet av 1970-talet låg det på ungefär 1 500 per år. Men hur har det sett ut sedan dess? Här är statistiken.

Det är Statistiska Centralbyrån som tar fram statistiken över antalet examina som tas ut, på uppdrag av Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Den statistik som presenteras gäller alltså antal examina, inte antal personer som tar ut en examen. Men eftersom det är få som tar ut mer än en ingenjörsexamen så är skillnaden försumbar, enligt UKÄ.

I statistiken ser man att antalet examina ökade ganska stadigt fram till 2004/05 för högskoleingenjörer och till 2005/06 för civilingenjörer – men sedan har det svängt rejält.

Antal uttagna ingenjörsexamina per läsår. Se exakta antal i tabellen längst ner i artikeln. Källa: Universitetskanslerämbetet

– Åren efter att it-bubblan sprack i början av 2000-talet minskade antalet sökande till ingenjörsutbildningarna kraftigt, och 2007 var det allra minst, säger Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer.

Nedgången förstärktes av att det sedan kom en högkonjunktur – när färre började utbilda sig eftersom det var lättare att få jobb. IT-bubblan påverkade sannolikt mest för ingenjörsutbildningarna, särskilt för datateknik. Men svängningarna i antal som börjar plugga motsvarar i hög grad hur det sett ut för samtliga högskoleutbildningar.

Mönstren vad gäller examina är också ungefär desamma för högskole- och civilingenjörer, men vändningarna i antal examina syns snabbare för högskoleingenjörer, eftersom de har kortare utbildningstid.

Slår man ihop alla civil- och högskoleingenjörer så blir det så klart ett hopp uppåt 1993/94 när de första högskoleingenjörerna tog examen. Toppåret för antal ingenjörsexamina hittills var 2003/04 när 7 376 examina togs ut under året. Bottenåret efter det var 2011/12 när 4 971 ingenjörsexamina togs ut. (se exakta antal för alla år i tabellen längst ner)

Källa: Universitetskanslerämbetet

Fler tog ut examen 2015 eftersom det efter det inte längre gick att ta examen enligt den examensstruktur som gällde fram till 2007, då nya krav infördes för samtliga examina. Eftersom flera tidigare studenter på både civil- och högskoleingenjörsutbildningarna tog vara på möjligheten att få ut sin äldre examen åren när det var möjligt, minskade antalet examinerade något åren efter.

Så, av dem som börjar plugga till ingenjör, hur många är det egentligen som också slutför utbildningen?

Det enkla svaret är: ungefär hälften. Enligt rapporterna ”Genomströmning på grundnivå och avancerad nivå till och med [läsår]” (där andelen examinerade mäts efter nominell studietid plus 3 år), som SCB tar fram på uppdrag av UKÄ, så är det i dag ungefär 51 procent av civilingenjörsstudenterna som tar examen och 46 procent av högskoleingenjörsstudenterna. Men för högskoleingenjörer har andelen ökat medan den för civilingenjörer har minskat.

 

UKÄ:s statistik över antal examina

Civilingenjör Högskoleingenjör Totalt antal examina – civil- och högskoleingenjör
1977/78 1 543 1 543
1978/79 1 729 1 729
1979/80 1 735 1 735
1980/81 1 900 1 900
1981/82 1 884 1 884
1982/83 1 920 1 920
1983/84 2 062 2 062
1984/85 1 959 1 959
1985/86 2 103 2 103
1986/87 2 470 2 470
1987/88 2 440 2 440
1988/89 2 472 2 472
1989/90 2 544 2 544
1990/91 2 467 2 467
1991/92 2 768 2 768
1992/93 2 718 2 718
1993/94 2 643 1 698 4 341
1994/95 3 318 1 862 5 180
1995/96 3 122 1 576 4 698
1996/97 3 326 1 358 4 684
1997/98 3 395 1 449 4 844
1998/99 3 558 1 858 5 416
1999/00 3 795 2 322 6 117
2000/01 3 607 2 672 6 279
2001/02 3 866 2 892 6 758
2002/03 3 965 3 097 7 062
2003/04 4 212 3 164 7 376
2004/05 4 413 2 612 7 025
2005/06 4 679 2 353 7 032
2006/07 4 141 2 060 6 201
2007/08 3 960 1 749 5 709
2008/09 3 415 1 815 5 230
2009/10 3 408 1 778 5 186
2010/11 3 609 1 690 5 299
2011/12 3 043 1 928 4 971
2012/13 3 347 2 173 5 520
2013/14 3 765 2 334 6 099
2014/15 4 252 2 443 6 695
2015/16 4 458 2 392 6 850
2016/17 3 982 2 265 6 247
2017/18 4 082 2 357 6 439

Karin Thorsell

6 KOMMENTARER

  1. Håller med Kim. Dessutom, det att klumpa ihop alla ”ingenjörer” i ett förbund är inget annat än ”hål i huvet”. Läkarna skulle ALDRIG fundera på att ta med sjuksystrarna i sitt förbund, och sjuksystrarna skulle ALDRIG fundera på att ta med vårdbiträden i sitt förbund. Läkarförbundet har dessutom alltid lyckats med att hålla det antal man tar in och examinerar, under behovet av läkare. Det behövs inga större kunskaper i Nationalekonomi för att begripa vad det gör för lönerna. Det är ju kanske inte optimalt för samhället, men ”dum ingenjör” däremot betalar gärna priset för att vara otaktisk. Så har det varit så länge jag varit med i detta förbund, som hette civilingenjörsförbundet, då jag gick med på 80-talet. Har svårare och svårare för varje år att motivera medlemskap. Det börjar kännas som en onödig utgift.

  2. Computer science (”datateknik”) heter inte ”data”. Det är olyckligt att läsa att personer har examen i slangordet ”data” när det heter computer science på engelska och datalogi eller datateknik på svenska. Någon fick det även felaktigt på sitt diplom. ”Examen i data.” Men utbildningen hette inte ens data utan det var data- och systemvetenskap eller liknande. Kan ni sluta med detta slarv som också förvirrar en?

    Jag undrar också vad det är som statistiken ska förklara. Färre än hälften av studerande på civilingenjörsutbildningen i datateknik tar examen inom samma tid som utbildningen är (numera 5 år, tidigare 4½ år, i riktiga länder är det ofta 4 år för B.Sc. och sen 2 år för M.Sc.). Detta beror inte på någon ”it-bubbla” (också ett slangord som mest handlar om prissättningen på it-aktier) utan relativt konstant längre med en låg examinationsgrad särskilt från civilingenjörsutbildningen i datateknik. Det skulle kunna förklaras med att det ofta varit lätt att få jobb inom programmering och systemutveckling även utan examen, och att utbildningens innehåll ofta varit för mycket, för svårt, för lite att välja på, och ofta noll relevans för yrkesutövningen (t.ex. analog elektronik eller numeriska metoder är inte vanligt att jobba med för en vanlig ”front-end” eller ”back-end” eller vad nu svengelska slangordet är numera för programmerare.

    Sen tror jag kanske inte att en utländsk examen kan översättas till en svensk civilingenjör, men jag är inte säker.

    • Hej Niklas, Ja, ”data” är ett knepigt ord. Nu är det utbytt mot datateknik i texten. Om it-bubblan som sprack så ledde den till att folk blev mindre intresserade av att söka ingenjörsutbildningar åren efter, inte att de som gick där inte tog examen. Dessutom var it-bubblan reell, men kanske mest på kort sikt. Väldigt många systemutvecklare/ingenjörer i datateknik etc blev uppsagda. /Karin Thorsell, redaktionen

  3. Mycket intressant och viktig artikel. Tack till Ingenjören för den! Det var på välbehövligt. :)

    Jag noterar följande:

    Antalet examinerade ingenjörer på högskolenivå per år har ökat från 1543 år 1978, till 6439 år 2018. Dvs en ökning på 417%(!).

    Sen kan vi lägga till några ytterligare aspekter:

    1. Vi har en arbetskraftsinvandring som tillför 4415 (IT-arkitekter, systemutvecklare, mfl), samt 1249 (civilingenjörer), och 656 (Ingenjörer och tekniker). Totalt 6320 personer per år. Se ref [1] och [2] .

    2. Det finns numera många andra ingenjörsrelaterade utbildningar som inte fanns år 1978, som inte räknas som högskole/civilingenjörsutbildningar. Exempelvis systemvetare, diverse IT-utbildningar, etc. Exempelvis kandidatutbildning som spelutvecklare, webbprogrammering, mm. Oklart hur många dessa är per år? Några siffror från SCB eller SI?

    3. Jämför vi år 1978 med 2018 så antar jag att både antagningsbetygen och examinationsfrekvensen var högre år 1978, eftersom det år 1978 var färre och bara verkligt hög högpresterande samt motiverade studenter som antogs. Många av de som inte tar examen tar ändå jobb som delar arbetsmarknad med de examinerade ingenjörerna. Så låt oss anta att vi hade en examinationsgrad på 80% år 1978, samt 50% år 2018. Detta gör att arbetskraftsutbudet 2018 blir ännu större än 1978.

    För att summera:

    Säker statistik är det som framgår av artikeln, samt av punkt 1. Det ger oss:
    1978: 1543
    2018: 6439 + 6320 = 12759
    => En ökning på 12759/1543 => 827%.

    Osäker statistik är punkt 2 & 3. Ett grovt estimat är att ökningen för 2018 ger oss för punkt 2) 3000 ytterligare examinerade, samt skillnaden för punkt 3) är 2000 personer. Det ger oss totalt:

    2018: 12759 + 3000 + 2000 = 17759 personer som tillförs arbetsmarknaden per år.
    => En ökning på 17759/1543 => 1151%.

    Jag får medge att punkt 2 & 3 är högst osäker / en gissning. Så om någon annan har mer tillförlitlig statistik så delge gärna det.

    Men redan den säkra beräkningen baserad på artikeln samt punkt 1 visar att det är en extrem ökning av antalet högskoleutbildade ingenjörer som tillförs arbetsmarknaden per år 2018 jämfört med år 1978. Med detta i åtanke, är det någon som är förvånad över att ingenjörerna tillhör de som fått sämst löneutveckling av alla på arbetsmarknaden de senaste 20 åren (ref [3])?

    [1] https://www.migrationsinfo.se/arbetsmarknad/arbetskraftsinvandring/
    [2] https://www.migrationsverket.se/download/18.4cb46070161462db113179/1546508120592/Beviljade_arbetstillst%C3%A5nd_2018_-_Work_permits_granted_2018.pdf (sid 5 och framåt)
    [3] http://www.ingenjoren.se/2017/05/05/ny-strategi-ska-ge-ingenjorer-lonelyft/

    • Jag håller med dig Kim, jämfört med läkare är situationen usel:

      Enligt SCB 1978:
      Antal utexaminerade civilingenjörer: 1543
      Antal utexaminerade läkare 882:
      Enligt SCB 2015:
      Antal utexaminerade civilingenjörer: 4451
      Antal utexaminerade läkare: 1174

      Genomsnittlig procentuell ökning av civilingenjörer: (4451/1543)^(1/(2015-1978))-1= ~2,90%/år
      Genomsnittlig procentuell ökning av läkare: (1174/882)^(1/(2015-1978))-1= ~0,757%/år
      Vi har alltså utbildat 275% mer civilingenjörer än läkare. Låt oss titta på den genomsnittliga lönen (se: goo.gl/y2NrwE):
      Genomsnittlig procentuell ökning av lön för civilingenjörer: (42200/35700)^(1/(2013-2005))-1= ~2,11%/år
      Genomsnittlig procentuell ökning av lön för läkare: (60000/49000)^(1/(2013-2005))-1= ~2,56%/år
      2005 var läkarens lön ~37,25% högre än ingenjörens
      2013 är siffran ~42,18%

    • Arbetskraftsinvandringen går inte att summera år efter år, eftersom de flesta lämnar landet igen. Exakta siffror, där man kan följa en person från ansökan/ankomst och framåt – vilket Sveriges Ingenjörer efterlyst – går dock inte att få tag ifrån Migrationsverket. Läs gärna mer i det här inlägget i Ingenjörsbloggen. https://ingenjorsbloggen.se/?s=arbets

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Låt inte jobbet förstöra din söndag

De flesta drabbas någon gång av söndagsångest. Så kan du göra för att undvika den.
Ingenjörsfullmäktige 2019

Heta debatter på Ingenjörsfullmäktige

Det var få förslag som behandlades på årets Ingenjörsfullmäktige. Trots det blev det två heta debatter: om konfliktfonden och att vartannat fullmäktige skulle bli ett Ingenjörsråd.

Flexibilitet är bra men på ingenjörernas villkor

Tekniken gör det möjligt för många att arbeta var som helst och när som helst. Men det finns många risker med det gränslösa arbetet. Vem har ansvaret för att du inte bränner ut dig?

Trappa ner innan pensionen och få mer utrymme för reflektion

Gunnar Wikmark har inte ångrat beslutet att vara ledig en dag i veckan. Han har fått mer tid att fundera över vad han vill göra i framtiden och undersöka vilka möjligheter som finns.

Så här fungerar flexpension – och så länge räcker pengarna

Flexpension gör så att du kan gå ner i arbetstid några år innan pensionen utan att göra hål i plånboken. I räkneexemplet i artikeln ser du hur länge flexpensionen räcker.

Var tredje akademiker vågar inte föra fram kritik

Särskilt allvarlig är tystnadskulturen inom akademin, eftersom demokrati är beroende av forskare som vågar och kan granska samhällets makthavare.

Känner du dig som en bluff på jobbet?

Är du rädd för att bli avslöjad med att inte ha den kompetens som chefen och kollegorna tror? Det kallas bluffsyndromet och du är inte ensam. Läs vad du kan göra om du känner dig drabbad.

Pensionerad lärare mentor för studenter med funktionsnedsättning

Det var en slump som gjorde att tidigare Chalmers-läraren Lars Nordlund blev mentor för studenter med funktionsnedsättning. Men han är glad att han blev det.

Så många ingenjörer tar ut examen

Hur många tar examen från ingenjörsutbildningarna, egentligen? I slutet av 1970-talet låg det på ungefär 1 500 per år. Men hur har det sett ut sedan dess? Här är statistiken.

Södertälje kommun vässar ingenjörerna i projektledning

Omkring 50 ingenjörer i Södertälje kommun har avslutat den första delen i sin projektledarutbildning, början på en stor kompetenssatsning på ingenjörerna.