Känner du dig som en bluff på jobbet?

0
4951
Kulturen på arbetsplatsen har betydelse för om bluffsyndromet odlas eller inte och cheferna har ett särskilt ansvar. Foto: Getty Images.

Snart spricker bubblan. När som helst kommer min chef och mina kollegor på att jag inte är så kompetent som de tror. Det kallas bluffsyndromet och iakttogs av psykologer redan för 40 år sedan. Läs vad du kan göra om du känner dig drabbad.

På engelska kallas det imposter syndrome och på svenska kallar vi det bluffsyndromet. Det kan beskrivas som känslan av att när som helst bli avslöjad med att inte ha de egenskaper eller den kompetens som krävs för jobbet, att inte vara värd sin lön eller den uppmärksamhet som man får. Sina framgångar tolkar man som tur eller tillfälligheter. Ofta har man också svårt att ta beslut på grund av risken att fatta fel beslut och ”upptäckas” som inkompetent.

Mattias Lundberg

– Det handlar i grunden om en rädsla för att bli avslöjad, något som är väldigt skamligt och skam är en av de starkaste psykologiska drivkrafterna, säger Mattias Lundberg, institutionen för psykologi på Umeå universitet.

Han är noga med att påpeka att det är stor skillnad mellan bluffsyndromet och känslan av att ha tagit sig vatten över huvudet. Att få ansvar för en svår uppgift som man tvivlar på att man klarar av är något helt annat än bluffsyndromet och dessutom något som de flesta upplever då och då.

Brist på stöd och uppmuntran

Begreppet bluffsyndromet myntades redan i slutet av 70-talet av Pauline Clance och Suzanne Imes, två amerikanska psykologer som såg syndromet under terapisamtal med högpresterande kvinnor. Trots att kvinnorna fick beröm av chefer och klättrade i arbetslivet fanns hela tiden en känsla av att de bara haft tur och snart skulle avslöjas som en bluff.

Pauline Clance fortsatte att studera bluffsyndromet under 80- och 90-talet och publicerade flera studier, framför allt om möjliga förklaringar till syndromet. Hon såg att familjen och framför allt relationen till föräldrarna under uppväxten spelade viss roll. Hos personer som upplevde sig som en bluff hade fler än de som inte upplevde detta vuxit upp i familjer där intellektuell förmåga var viktigt och där framgång krävde liten ansträngning. De drabbade uppgav att de sällan eller aldrig fått feedback och beröm från familj och vänner och de hade saknat stöd och uppmuntran.

Råd till den som har bluffsyndromet

  1. Prata med vänner som du känner väl och berätta om din oro. Be dem om konkreta exempel på vad du är bra på.
  2. Spara på den positiva feedback du får. Samla den i ett dokument och läs när du hamnar i en svacka.
  3. Jämför dig inte bara med personer som är bättre utan istället med andra som inte har samma kompetens. Då kan du se att du kan mer än du tror.
  4. Våga erkänn att du inte alltid vet. Berätta vad du vet säkert och säg att du kan ta reda på resten.
  5. Våga ta ett beslut även om det finns en risk att det blir fel. Att inte ta ett beslut bromsar både företaget och din egen utveckling.
  6. Ta professionell hjälp. För de flesta är bluffsyndromet en känsla som går att hantera men om du känner att den påverkar ditt jobb och din vardag – tveka inte att kontakta en psykolog.

 

Andra forskare har studerat samband med vissa personlighetsdrag och har bland annat kunnat se kopplingar mellan bluffsyndromet och perfektionism, ångest och neurotiska drag. Forskarna har också sett kopplingar till prestationsbaserad självkänsla, en känsla av att bli uppskattad av andra främst för sina prestationer.

Mattias Lundberg tycker dock att forskningen är spretig.

– Det är svårt att dra några tydliga slutsatser om vad som framkallar bluffsyndromet hos individer och det är också knepigt att göra studier kring syndromet eftersom en del av problematiken handlar om att man inte vill avslöja sig och berätta för andra hur man känner.

Vanligare bland akademiker

Om det är vanligare bland kvinnor än män kan forskningen inte entydigt visa. Däremot är den vanligare bland akademiker än dem utan högre utbildning.

Ashley Vaughn, forskare vid University of Cincinnati, USA, presenterade i början av året resultaten från en studie med 1326 kvinnliga akademiker vid två amerikanska universitet. Två tredjedelar visade tecken på att leva med ständig eller återkommande skräck för att avslöjas som ”bluffar” inom akademin. En slutsats som Ashley Vaughn kunde dra var att de drabbade kvinnorna hade haft en högpresterande handledare.

Tystnadskultur är ett hot

Mattias Lundberg menar att kulturen på arbetsplatsen har betydelse för om bluffsyndromet odlas eller inte och cheferna har ett särskilt ansvar.

– På en sund arbetsplats måste man kunna visa svagheter för varandra. Som chef kan man göra skillnad genom att visa att man inte kan allting, att man är otillräcklig och alla har stunder då man behöver hjälp.

Det största hotet mot arbetsplatser där medarbetare trivs och mår bra är en växande tystnadskultur.

– Ju lägre i tak och ju tystare arbetsplatsen är desto större risk för att medarbetarna känner osäkerhet. I en sådan miljö kan individer som känner sig som en bluff få svårt att ta sig ur den känslan, säger Mattias Lundberg.

Karin Virgin

Känner du igen dig? Har du egna erfarenheter och vill berätta hur du hanterar problemet. Kanske har du till och med tips till andra för att komma ur bluffsyndromet. Mejla oss på ingenjoren@sverigesingenjorer.se

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Skogspromenad

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 10 augusti!

Följ oss gärna på Facebook och LinkedIIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 10 augusti. Trevlig sommar!

Arbeta hemifrån gör att livspusslet fungerar bättre

I en medlemsundersökning av Sveriges Ingenjörer svarar hälften av kvinnorna som arbetar hemifrån under krisen att de upplever en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv.
Droger, coronakarta, lönestatistik och ingenjören som hoppade av ekorrhjulet.

Värdet av examen, coronakartan och droger – det är mest läst i år

Här är de 20 artiklar som flest läst på Ingenjören.se under första halvåret 2020.
Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

Går det att få semesterkänsla i en tid av hemarbete, restriktioner och varsel? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

Korttidsarbete räcker inte – varsel på Volvo och Sandvik 

Två stora industriföretag, AB Volvo och Sandvik, varslade om uppsägningar veckan före midsommar. Varslen berör tillsammans omkring 1300 jobb för tjänstemän.

Vad kan du om solen? Testa dina kunskaper!

Hur många jordklot ryms det i solen och hur ljust ska det vara för att räknas som dagsljus? Gör sol-quizet och sätt dina kunskaper på prov!

Semestertips: Lyssna på radioserien ”AI och jobben”

Hur påverkar AI jobben, vilka försvinner och vilka förändras? Och vad är etiskt försvarbart när nästan allt är möjligt? Missa inte radioserien AI och jobben som tar upp de viktiga frågorna.

”Viktigt ämne för alla blivande ingenjörer”

"Arbetsmiljö är en av vår tids viktigaste frågor som borde få en högre status i utbildningarna" säger Jonas Borell, årets vinnare av Levipriset.

Fem tips för en lyckad digital anställningsintervju

Med bra förberedelser kan en digital anställningsintervju faktiskt fungera bättre än en vanlig fysisk intervju. Det finns några saker som är särskilt viktiga att tänka på.
Stefan Blomberg

Så kan du agera mot mobbning på jobbet

Mobbning på jobbet är nedbrytande för den som utsätts och skadligt för hela arbetsgruppen. Men det går att göra något åt. Här är psykologen Stefan Blombergs råd.